Det var kung Carlos III som i ett kungligt dekret den 28 maj 1785 att flaggan ”rojigualda” skulle användas av den spanska marinen. Men det skulle ta ytterligare 60 år innan det blev en nationell flagga.
Fram till 1785 hade spanska marinen använt en vit flagga med en vapensköld i centrum. En flagga som var lik den som andra örlogsfartyg hissade som kom från länder som ingick i Borbón-dynastin som exempelvis Frankrike, Neapel, Toscana, Parma och Sicilien.
När länder gick i krig uppstod en förvirring till sjöss där det blev svårt att skilja på om ett fartyg var vän eller fiende. För att undvika problem och olyckor ska ”rojigualda” börja användas förklarade den upplysta monarken Carlos III.
Först togs tolv modeller fram och så valdes den som i våra dagar är röd och gul.
Under andra republikens dagar 1931 till 1939 användas en annan flagga där en lila rand ingick. Med Francos seger i inbördeskriget återinfördes det röd-gula flaggan plus att örnen San Juan infördes. Efter Francos död togs örnen bort och enligt artikel 4.1 i den spanska konstitutionen ska flaggan bestå av tre horisontella ränder; röda, gula och röda där den gula ska vara dubbelt så bred som de röda.
