Spanska sjukan som härjade som värst mellan åren 1918 till 1920 var en fågelinfluensa från nordamerikanska fåglar, såväl tama som vilda. Det visar en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Forskare har kartlagt spanska sjukans ursprung. I studien har forskare kartlagt arvsmassan hos ett stort antal influensavirus. De har sett hur det hoppat mellan olika djurarter, och Spanska sjukan, var en fågelinfluensa från nordamerikanska fåglar.
Forskarnas analys, som bygger på 80.000 gensekvenser från olika influensavirus, visar också hur virusen hoppat mellan olika djurarter: fåglar, människor, hästar, grisar och fladdermöss.
Mellan 50 och 100 miljoner människor dog av sjukdomen som hade sitt ursprung i Nordamerika. Att det fick namnet ”Spanska” sjukan berodde på att det var i Spanien influensan först fick uppmärksamhet eftersom första världskriget pågick i andra delar av Europa.
Intressant nog verkar många influensavirus som är verksamma i dag ha sitt ursprung bland hästar, snarare än fåglar, vilket överraskat forskarna.
Spanska sjukan utlöste den värsta pandemin i modern tid under åren 1918-1920. I Sverige dog fler än 37.000 människor, de flesta i Norrland.
