Omkring 5.000 judar i M\u00e1lagaprovinsen har firat Rosh Hashana (\u201d\u00e5rets huvud\u201d) som enligt judisk tradition \u00e4r tidpunkten f\u00f6r jordens skapelse. Den firas p\u00e5 f\u00f6rsta och andra dagen i den sjunde judiska m\u00e5naden tishri som intr\u00e4ffar i september eller oktober. I \u00e5r \u00e4r det tusen \u00e5r sedan f\u00f6rfattaren, poeten, filosofen Salomon ben Jehudah ibn Gabirol f\u00f6ddes. Den hebreisktalande kolonin har firat in \u00e5ret 5782. \u00c5rets firande startade i m\u00e5ndags i f\u00f6rra veckan.<\/p>\n
Enligt judisk tradition skapades jorden p\u00e5 denna dag och det \u00e4r vid Rosh ha-Shanah Gud bed\u00f6mer vad m\u00e4nniskorna har gjort under det g\u00e5ngna \u00e5ret och beslutar vad som skall h\u00e4nda dem under det kommande.<\/p>\n
Isaac Benzaqu\u00e9n, \u00e4r president f\u00f6r den judiska sammanslutningen i Spanien (Federaci\u00f3n de Comunidades Jud\u00edas de Espa\u00f1a). I en intervju i Diario SUR beskriver han firandet som inte handlar om att g\u00e5 ut och festa runt.<\/p>\n
– Vi granskar v\u00e5rt samvete och vad vi gjort under det senaste \u00e5ret. Det \u00e4r f\u00f6rsoningsdagar d\u00e4r vi ber om f\u00f6rl\u00e5telse f\u00f6r de synder vi har beg\u00e5tt. Firandet har inget med kristenhetens ny\u00e5r att g\u00f6ra.<\/p>\n
Benzaqu\u00e9n \u00e4r f\u00f6dd i Melilla och har en examen vid M\u00e1laga universitet (UMA) i ekonomi. Han har varit president sedan maj f\u00f6r judarnas sammanslutning i Spanien. Det finns 45.000 judar i landet varav fem tusen i provinsen M\u00e1laga.<\/p>\n
Staty i M\u00e1laga
\nHar du bes\u00f6kt M\u00e1laga vid n\u00e5got tillf\u00e4lle har du s\u00e4kert sett statyn av den judiske poeten och filosofen Ibn Gabirol som st\u00e5r p\u00e5 calle Alcazabilla mitt emot den romerska teatern (bilden). Det h\u00e4r \u00e5ret \u00e4r speciellt eftersom det \u00e4r tusen \u00e5r sedan Ibn Gabirol f\u00f6ddes.<\/p>\n
Ibn Gabirol skrev \u201dFons Vitae\u201d som \u00e4r ett sammandrag av judisk tro med referenser till judendomens grundtexter. Den skrevs ursprungligen p\u00e5 arabiska varf\u00f6r f\u00f6rfattaren ursprungligen togs f\u00f6r att vara en muslimsk filosof.<\/p>\n
Han var ocks\u00e5 en utm\u00e4rkt poet d\u00e4r han f\u00e5ngade \u201df\u00e5f\u00e4ngan av jordiska ting\u201d.<\/p>\n
Efter att man 1859 uppt\u00e4ckte en latinsk \u00f6vers\u00e4ttning av 'Fons Vitae' 1859 samt en hebreisk \u00f6vers\u00e4ttning av den arabiska texten i Paris nationalbibliotek s\u00e5 var det inledningen till att Ibn Gabirol blev erk\u00e4nd. Tidigare hade ingen citerat honom.<\/p>\n
Salomon ben Jehudah ibn Gabirol som f\u00f6ddes i M\u00e1laga kommer att uppm\u00e4rksammas under \u00e5ret.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Omkring 5.000 judar i M\u00e1lagaprovinsen har firat Rosh Hashana (\u201d\u00e5rets huvud\u201d) som enligt judisk tradition \u00e4r tidpunkten f\u00f6r jordens skapelse. Den firas p\u00e5 f\u00f6rsta och andra dagen i den sjunde judiska m\u00e5naden tishri som intr\u00e4ffar i september eller oktober. I \u00e5r \u00e4r det tusen \u00e5r sedan f\u00f6rfattaren, poeten, filosofen Salomon ben Jehudah ibn Gabirol f\u00f6ddes. […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":11629,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[395,3],"tags":[],"class_list":["post-11628","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-nyheter","category-nyheter"],"yoast_head":"\n