P\u00e5 s\u00f6ndag \u00e4r det Dia de Andaluc\u00eda, Andalusiens Dag. H\u00e4r ber\u00e4ttar Elvira Herrador Quero, Directora T\u00e9ncica, och den som arbetar med integration vid Svenska skolan i Fuengirola. F\u00f6dd i Andalusien och en riktig k\u00e4nnare i andalusisk och spansk kultur. H\u00e4r ber\u00e4ttar Elvira om h\u00e4ndelser och kuriosa. Av Elvira Herrador Quero<\/p>\n
e-post: elvira.herrador@skolan.es
\n\u00d6vers\u00e4ttning: Mona Lidman Valdemarsson<\/p>\n
C\u00c1DIZ och den f\u00f6rsta spanska konstitutionen 1812
\nI en k\u00e4nd spansk s\u00e5ng sjunger man ”La Habana es C\u00e1diz con m\u00e1s negritos y la Habana es C\u00e1diz con m\u00e1s salero”. (Havanna \u00e4r som C\u00e1diz med fler m\u00f6rkhyade och Havanna \u00e4r som C\u00e1diz med mer behag.)<\/p>\n
De tr\u00e5nga gatorna i de gamla kvarteren och de livliga f\u00e4rgerna p\u00e5 husfasaderna \u00e4r en kopia av Havanna i C\u00e1diz och piren Malec\u00f3n i Havanna p\u00e5minner om promenadv\u00e4gen utmed havet i C\u00e1diz.
\nI Cadiz utf\u00e4rdades den f\u00f6rsta spanska Konstitutionen \u00e5r 1812. Den kallas Konstitutionen fr\u00e5n C\u00e1diz och \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nd som ”La Pepa” eftersom den stadf\u00e4stes vid spanska Parlamentets sammantr\u00e4de i C\u00e1diz detta \u00e5r den 19 mars, ett datum som \u00e4r San Jos\u00e9s namnsdag.<\/p>\n
F\u00f6rnamnen Jos\u00e9 eller Josefa, kommer fr\u00e5n bibelns ber\u00e4ttelse om Jesus f\u00f6r\u00e4ldrar. Josef \u00e4r k\u00e4nd som Jesus styvfar ”Padre Putativo” vilket f\u00f6rkortas till P.P. vilket blir ”Pepe” och d\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r man att personer som f\u00e5tt namnen Jos\u00e9 och Josefa f\u00e5r smeknamnen Pepe och Pepa.<\/p>\n
HUELVAS roll i uppt\u00e4ckten av Amerika
\nFast\u00e4n man k\u00e4nde till att den amerikanska kontinenten fanns, var det inte f\u00f6rr\u00e4n Cristoffer Columbus hade kommit dit som denna uppt\u00e4ckt blev k\u00e4nd i Europa.
\nDen f\u00f6rsta resan avgick fr\u00e5n Palos de la Frontera den 13 augusti 1492, den plats d\u00e4r br\u00f6derna Pinz\u00f3n bodde. De seglade med en b\u00e5t som hette ”La Ni\u00f1a”
\nDet \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att framh\u00e4va klostret La R\u00e1bida, d\u00e4r Columbus fick hj\u00e4lp och st\u00f6d f\u00f6r sitt projekt. Det var d\u00e4r han planerade sin resa och tillbringade sin sista natt innan han gav sig ut p\u00e5 sin historiska resa.<\/p>\n
SEVILLA start- och slutplats f\u00f6r den f\u00f6rsta v\u00e4rldsomseglingen
\n”Quien no ha visto Sevilla, no ha visto maravilla”
\n(Den som inte har sett Sevilla, har inte sett underverk)<\/p>\n
Sevilla var inte bara start -och slutplats f\u00f6r den f\u00f6rsta V\u00e4rldsomseglingen utan ocks\u00e5 staden d\u00e4r f\u00f6retaget utformades. Olika platser d\u00e4r p\u00e5minner oss om det.
\nReal Alc\u00e1zar d\u00e4r Fernando Magallanes var bosatt liksom Casa de Contrataci\u00f3n d\u00e4r detaljerna f\u00f6r expeditionen blev konkreta.<\/p>\n
Magallanes, en portugisisk sj\u00f6farare, begav sig fr\u00e5n Sevilla den 10 augusti 1519 mot Sanl\u00facar de Barrameda p\u00e5 Spaniens sydv\u00e4stligaste kust och d\u00e4rifr\u00e5n ut p\u00e5 det \u00f6ppna havet. Expeditionen for jorden runt p\u00e5 tre \u00e5r och \u00e5terkom till Sevilla den 8 september 1522 med Juan Sebasti\u00e1n Elcano som kapten. Magallanes hade d\u00f6tt under resan.<\/p>\n
JA\u00c9N marken med borgar
\n”El campo
\nde olivos
\nse abre y se cierra
\ncomo un abanico.
\nSobre de olivar” F. Garcia Lorca<\/p>\n
Om vi t\u00e4nker p\u00e5 provinsen Ja\u00e9n, \u00e4r det f\u00f6rsta vi ser f\u00f6r oss, den o\u00e4ndliga m\u00e4ngden av olivtr\u00e4d (70 miljoner) som forts\u00e4tter i det o\u00e4ndliga. Men det som f\u00e5 m\u00e4nniskor vet \u00e4r att Ja\u00e9n \u00e4r den provins i Spanien d\u00e4r det finns flest gamla borgar. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 detta m\u00e5ste man g\u00e5 tillbaka till tiden d\u00e5 Ja\u00e9n var gr\u00e4nstrakter mellan muslimer och kristna.
\n\u00c5r 1808 \u00e5tertog Ja\u00e9n en historisk huvudroll n\u00e4r Napoleons arm\u00e9 d\u00e4r m\u00f6tte sitt f\u00f6rsta nederlag i \u00f6ppen strid. Det \u00e4gde rum den 19 juli detta \u00e5r n\u00e4ra staden Bail\u00e9n.<\/p>\n
ALMER\u00cdA det europeiska Hollywood
\n\u00d6knen Tabernas i syd\u00f6stra Spanien \u00e4r den enda \u00f6ken som finns i Europa. Detta landskap har ett s\u00e4rskilt klimat som kallas semi\u00e1rido, h\u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nt som torrt medelhavsklimat. Med en yta av 280 kvadratkilometer \u00e4r omr\u00e5det skyddat som Naturpark och har varit inspelningsplats f\u00f6r hundratals filmer med internationell ryktbarhet. Under 1960 – 1970 -talen blev de k\u00e4nda som ”Spagetti v\u00e4stern” eller den ”italienska v\u00e4stern”.<\/p>\n
Ber\u00f6mda filmer som spelades in i denna \u00f6ken regisserades av Sergio Leone och den store Clint Eastwood hade huvudrollen i m\u00e5nga. M\u00e4rk bland andra ”Den gode, den fule och den onde”(1966).
\nI Tabernas \u00f6ken finns en museipark om detta tema, ett MiniHollywood som imiterar ”Vilda V\u00e4stern”.<\/p>\n
GRANADA mycket mer \u00e4n Alhambra
\n”Det finns ingen v\u00e4rre olycka \u00e4n att vara blind i Granada.”<\/p>\n
Utan tvekan \u00e4r Granada en av de mest magiska st\u00e4derna i Spanien och i v\u00e4rlden. En av de viktigaste anledningarna att bes\u00f6ka Granada \u00e4r ju Alhambra, det mest bes\u00f6kta byggnadsverket i Spanien. Men f\u00f6r dem som \u00e4lskar skidsport h\u00e4grar ocks\u00e5 Sierra Nevada, i bergsmassivet Cordilleras B\u00e9ticas som omfattar regionen Granada och en del av Almer\u00eda. Det handlar om det h\u00f6gsta bergsmassivet i V\u00e4steuropa och dess h\u00f6gsta topp, Mulhac\u00e9n, \u00e4r den h\u00f6gsta p\u00e5 iberiska halv\u00f6n med 3.482 meter. Namnet syftar p\u00e5 den n\u00e4st siste arabiske kungen av \u00e4tten Nazar\u00ed, Mulay Hac\u00e9n. Inf\u00f6r sin d\u00f6d var hans sista vilja att bli begravd p\u00e5 Sierra Nevada, p\u00e5 en plats som var s\u00e5 n\u00e4ra som m\u00f6jligt b\u00e5de till Granada och till himlen. Och mellan Granada och himlen befinner sig bergstoppen som fick hans namn.<\/p>\n
C\u00d3RDOBA staden som har fyra av m\u00e4nsklighetens v\u00e4rldsarv
\n”C\u00f3rdoba era la perla del mundo en el siglo X. ”
\n(C\u00f3rdoba var v\u00e4rldens p\u00e4rla under 900-talet.)<\/p>\n
C\u00f3rdoba \u00e4r den enda stad i v\u00e4rlden som har fyra olika utm\u00e4rkelser f\u00f6r att inneha V\u00e4rldsarv f\u00f6r M\u00e4nskligheten. \u00c5r 1984 erh\u00f6lls den viktigaste av Unesco, La Mezquita-Catedral. Tio \u00e5r senare utvidgades utm\u00e4rkelsen till hela det historiska kvarteret i staden. Sedan har tillkommit ruinerna av palatsbyggnader fr\u00e5n 900-talet Medina Azahara samt la Fiesta de los Patios. Varje \u00e5r i mitten av maj p\u00e5g\u00e5r en t\u00e4vling i staden om vilken som har den vackraste innerg\u00e5rden och det \u00e4r fritt f\u00f6r turister att g\u00e5 runt och titta.<\/p>\n
M\u00c1LAGA och dess ofullbordade katedral
\nM\u00e1lagas katedral \u00e4r stadens viktigaste byggnadsverk f\u00f6r dess inv\u00e5nare och en obligatorisk plats att bes\u00f6ka f\u00f6r turister. N\u00e4r man tittar p\u00e5 dess fasad s\u00e5 l\u00e4gger man m\u00e4rke till att bara ett torn \u00e4r fullbordat och det andra halvf\u00e4rdigt. D\u00e4rf\u00f6r har malagaborna gett den tillnamnet La Manquita, syftande p\u00e5 en enarmad person. Alla \u00e4r \u00f6verens om samma orsak, avstannandet av bygget berodde p\u00e5 den pl\u00f6tsliga bristen p\u00e5 pengar.<\/p>\n
Den romantiska och popul\u00e4raste f\u00f6rklaringen \u00e4r att medel f\u00f6r bygget ist\u00e4llet gick till att finansiera en del av inb\u00f6rdeskriget i det som blev USA. Det verkar som den skyldige var Bernardo de G\u00e1lvez, en milit\u00e4r fr\u00e5n M\u00e1laga som deltog i frihetskriget. Man vet inte om detta \u00e4r en legend men man kan uppm\u00e4rksamma att det finns en liten plakett, som amerikanarna gav till staden i tacksamhet f\u00f6r den ekonomiska hj\u00e4lpen f\u00f6rmedlad genom G\u00e1lvez i inb\u00f6rdeskriget. Plaketten g\u00e5r att hitta p\u00e5 innerg\u00e5rden vid ing\u00e5ngen till la Iglesia del Sagrario.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
P\u00e5 s\u00f6ndag \u00e4r det Dia de Andaluc\u00eda, Andalusiens Dag. H\u00e4r ber\u00e4ttar Elvira Herrador Quero, Directora T\u00e9ncica, och den som arbetar med integration vid Svenska skolan i Fuengirola. F\u00f6dd i Andalusien och en riktig k\u00e4nnare i andalusisk och spansk kultur. H\u00e4r ber\u00e4ttar Elvira om h\u00e4ndelser och kuriosa. Av Elvira Herrador Quero e-post: elvira.herrador@skolan.es \u00d6vers\u00e4ttning: Mona Lidman […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":12605,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[395,3],"tags":[],"class_list":["post-12604","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-nyheter","category-nyheter"],"yoast_head":"\n