Den 12 september 1745 siktade Ostindiefararen G\u00f6theborg sin hemmahamn, efter n\u00e4ra tv\u00e5 \u00e5rs seglats \u00f6ver v\u00e4rldshaven. Skeppet gick dock p\u00e5 grund i G\u00f6teborgs hamninlopp och sj\u00f6nk med hela sin last. Ostindiefararen G\u00f6theborg gl\u00f6mdes bort, tills en dykare 240 \u00e5r senare \u00e5teruppt\u00e4ckte henne. En marinarkeologisk utgr\u00e4vning p\u00e5b\u00f6rjades och id\u00e9n f\u00f6ddes att \u00e5terskapa skeppet i full skala. <\/p>\n
Projektet har hittills kostat ca 250 miljoner kronor.
\nAvf\u00e4rden mot Kina p\u00e5b\u00f6rjades den 2 oktober med en bes\u00e4ttning p\u00e5 22 man. Under sin v\u00e4rldsseglats kommer skeppet att bes\u00f6ka Guangzhou, Shanghai och Hong Kong i Kina, med stopp bland annat i Vigo och C\u00e1diz i Spanien, Recife i Brasilien, Kapstaden i Sydafrika, Fremantle i Australien och Jakarta i Indonesien. Grundtanken \u00e4r att segla runt Godahoppsudden och f\u00f6lja den resv\u00e4g som de historiska ostindiefararna gjorde p\u00e5 1700-talet.<\/p>\n
I C\u00e1diz som \u00e4r en historisk hamn och en av V\u00e4steuropas \u00e4ldsta st\u00e4der, planeras ett nio dagars stopp mellan den 19 till 28 november. I hamnprogrammen planeras det att ing\u00e5 officiella mottagningar, presskonferenser, tv-s\u00e4ndningar, visningar av fartyget och olika former av sponsoraktiviteter.<\/p>\n
Fakta\/Svenska Ostindiska Companiet
\nN\u00e4r det Svenska Ostindiska Companiet bildades 1731 var det ingalunda f\u00f6rst ut p\u00e5 marknaden. Portugiserna hade under 1600-talet i stort sett haft monopol p\u00e5 handeln med Kina, men under detta \u00e5rhundrade hade \u00e4ven holl\u00e4ndarna och engelsm\u00e4nnen b\u00f6rjat segla p\u00e5 ”Ostindien”. I b\u00f6rjan p\u00e5 1700- talet f\u00f6ljde bl a Danmark och det \u00f6sterrikiska Ostende-kompaniet efter och i dess k\u00f6lvatten \u00e4ven Sverige. I Sverige hade tankar om ett Ostindiskt kompani kommit p\u00e5 tal redan under Gustav II:s dagar, men krig och andra oroligheter drog pengar och intresse bort fr\u00e5n projektet.<\/p>\n
\t\t\tFAKTARUTA<\/p>\n
\t\t\t* L\u00e4ngd, skrov: 40,9 m
\n\t\t\t* L\u00e4ngd, inklusive bogspr\u00f6t: 58,5 m <\/p>\n
\t\t\t* Bredd: 11 m <\/p>\n
\t\t\t* H\u00f6jd, \u00f6ver vattenyta: 47 m <\/p>\n
\t\t\t* Djupg\u00e5ende, akter: 5,25 m <\/p>\n
\t\t\t* Djupg\u00e5ende, f\u00f6r: 4,75 m <\/p>\n
\t\t\t* Deplacement (vikt): 1250 ton <\/p>\n
\t\t\t* Ballast: 400 ton<\/p>\n
\t\t\tL\u00e4s mer p\u00e5: www.soic.se<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den 12 september 1745 siktade Ostindiefararen G\u00f6theborg sin hemmahamn, efter n\u00e4ra tv\u00e5 \u00e5rs seglats \u00f6ver v\u00e4rldshaven. Skeppet gick dock p\u00e5 grund i G\u00f6teborgs hamninlopp och sj\u00f6nk med hela sin last. Ostindiefararen G\u00f6theborg gl\u00f6mdes bort, tills en dykare 240 \u00e5r senare \u00e5teruppt\u00e4ckte henne. En marinarkeologisk utgr\u00e4vning p\u00e5b\u00f6rjades och id\u00e9n f\u00f6ddes att \u00e5terskapa skeppet i full skala. […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":1599,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-1598","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n