Sk\u00e5despelaren Antonio Banderas har f\u00e5tt rollen som er\u00f6vrare, inte av kvinnor den h\u00e4r g\u00e5ngen, utan av aztekernas rike i nuvarande Mexico. I h\u00f6st b\u00f6rjar inspelningen av filmen Conquistador, d\u00e4r Banderas gestaltar Hern\u00e1n Cort\u00e9s, er\u00f6vraren av Mexico. Regiss\u00f6r \u00e4r Andrucha Waddington som gjort filmen \u201dJag, du, dom\u201d. Budgeten ligger p\u00e5 40 miljoner dollar, och f\u00f6rutom spanska kommer det att talas mayaspr\u00e5k samt aztekspr\u00e5ket nahuatl Av Britt-Marie Ekman<\/p>\n
Liksom Banderas m\u00e5ste g\u00f6ra, f\u00f6rflyttar vi oss till er\u00f6vrarnas tid, f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1500-talet. I Sverige blev Gustav Vasa kung. \u00d6ver Spanien h\u00e4rskade Carlos I mera k\u00e4nd som kejsar Karl V av de \u00f6sterrikiska arvl\u00e4nderna.
\nHern\u00e1n Cort\u00e9s f\u00f6ddes i Castillo de la Cuesta i Extremadura 1485. Han studerade juridik i Salamanca men tog ingen examen. I st\u00e4llet besl\u00f6t han sig f\u00f6r att finna lyckan i Nya V\u00e4rlden.<\/p>\n
Guldfyndigheter
\n19 \u00e5r gammal reste han till Santo Domingo, arbetade d\u00e4r som notarie och deltog i er\u00f6vringen av \u00f6arna Hispaniola och Cuba, d\u00e4r Diego de Velazquez de Cullar blev guvern\u00f6r. P\u00e5 Cuba fick Cort\u00e9s \u201dencomienda\u201d, stora landomr\u00e5den, och inf\u00f6dda slavar.
\n\u00c5terv\u00e4ndande uppt\u00e4cktsresanden fr\u00e5n mayafolket p\u00e5 Yucatan hade med sig stora m\u00e4ngder guld och ber\u00e4ttelser om mera guldfyndigheter l\u00e4ngre in i landet. Detta sporrade Cort\u00e9s. Han s\u00e5lde och pantsatte sina egendomar, k\u00f6pte fartyg och f\u00f6rr\u00e5d och skaffade m\u00e4n och vapen.
\nHan br\u00f6t ett avtal med Velazquez att kolonisera och l\u00e4mnade Cuba i februari 1519. Han hade med sig 11 fartyg, 500 man och 15 h\u00e4star (antalen varierar i olika k\u00e4llor).<\/p>\n
Yucatan
\nCort\u00e9s satte kurs mot Mexico och landade p\u00e5 halv\u00f6n Yucatan. D\u00e4r besegrade han indianer av det h\u00f6gtst\u00e5ende mayafolket vid Tabasco och fick som tribut, f\u00f6rutom guld, 20 indianer.
\nBland dessa var en ung h\u00f6g\u00e4ttad aztekkvinna, La Malinche, som s\u00e5lts till slaveri hos mayaindianerna. En skeppsbruten spanjor som h\u00e5llits i slaveri i sju tillf\u00f6ll ocks\u00e5 Cort\u00e9s.
\nNu hade han tolkar till b\u00e5de mayaspr\u00e5ket och nahuatl, aztekspr\u00e5ket.<\/p>\n
Anspr\u00e5k p\u00e5 land
\nCort\u00e9s fortsatte efter kusten, stannade p\u00e5 en plats d\u00e4r han l\u00e4t anl\u00e4gga staden Villa Rica de Vera Cruz. Han gjorde anspr\u00e5k p\u00e5 land f\u00f6r sin kung, Carlos I. V\u00e4nner till Cort\u00e9s blev de styrande i staden. I Vera Cruz tog ha emot s\u00e4ndebud fr\u00e5n den aztekiske kejsaren Moctezuma och en ambassad\u00f6r fr\u00e5n totonacstammen, som var skattskyldig till kejsaren.
\nDessa hade med sig g\u00e5vor, mat, guld, fj\u00e4drar och kvinnor, som skyndsamt m\u00e5ste d\u00f6pas innan de ivriga spanjorerna till\u00e4ts umg\u00e5s med dem. Totonacerna liksom en annan indianstam lyckades Cort\u00e9s g\u00f6ra till sina allierade. Stammarna var tr\u00f6tta p\u00e5 att \u00e5rligen f\u00f6rse Moctezuma med hundratals f\u00e5ngar.<\/p>\n
Aztekerna
\nAztekernas huvudstad Tenoctitl\u00e1n l\u00e5g p\u00e5 en \u00f6 i en sj\u00f6. Staden var starkt bef\u00e4st och hade fyra v\u00e4lbevakade tillfartsv\u00e4gar \u00f6ver broar. Stora palats och trappstegsformade pyramidtempel h\u00f6jde dig \u00f6ver den stora befolkningens bostadshus och handelsplatser.
\n\u00d6ver staden och tillh\u00f6rande omr\u00e5den h\u00e4rskade sen 1503 kejsaren Moctezuma. Han hade en livvakt p\u00e5 ett par hundra h\u00f6vdingar inkvarterade i sitt palats. Av alla kr\u00e4vdes blind lydnad.
\nAztekerna hade kunniga astronomer och matematiker samt en h\u00f6gt utvecklad bildskrift. \u00c5ret var indelat i 18 m\u00e5nader om 20 dagar och de \u00f6verblivna fem var olycksbringande d\u00e5 gudarna m\u00e5ste bevekas med m\u00e4nniskooffer.
\n\u00c5ren buntades ihop i 52-\u00e5rscykler och slutet av dessa 52 var ocks\u00e5 farliga och kr\u00e4vde offerblod \u00e5t gudarna. Pr\u00e4sterna tog hand om f\u00e5ngarna, skar upp deras br\u00f6stkorg och tog ut hj\u00e4rtat som offrades h\u00f6gst upp p\u00e5 tempelpyramiderna.
\nDen viktigaste guden var \u201dden befj\u00e4drade ormen\u201d. Moctezuma tilltr\u00e4dde \u00e4mbetet i slutet av en 52-\u00e5rsperiod och kanske d\u00e4rf\u00f6r var han f\u00f6rsiktig i m\u00f6tet med Cort\u00e9s. En annan av f\u00f6rdelarna f\u00f6r Cort\u00e9s var legenden om en ljushyad sk\u00e4ggig gudagestalt som \u00f6vergivit aztekerna men som skulle \u00e5terkomma.<\/p>\n
M\u00f6dosam marsch
\nCort\u00e9s l\u00e4t s\u00e4nka alla skepp utom ett utanf\u00f6r VeraCruz, en \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att f\u00f6rhindra soldaternas flykt sj\u00f6v\u00e4gen. Marschen in i landet mot Tenoctil\u00e1n var m\u00f6dosam. Man m\u00f6tte fientliga stammar som m\u00e5ste besegras och ansluta sig till Cort\u00e9s arm\u00e9. En bergskedja med vulkaner p\u00e5 5.000 meter h\u00f6jd m\u00e5ste passeras innan man n\u00e5dde staden, vars storhet och sk\u00f6nhet f\u00f6rv\u00e5nade m\u00e4nnen. I alla f\u00f6rhandlingar var aztekkvinnan Malinche till stor hj\u00e4lp. Hon blev ocks\u00e5 Cort\u00e9s \u00e4lskarinna.
\nDen 8 november 1519 var man framme. Moctezuma kom till m\u00f6tes, g\u00e5vor och tal utv\u00e4xlades och Cort\u00e9s med f\u00f6lje inkvarterades i ett palats. F\u00f6rutom er\u00f6vring f\u00f6r kung Carlos r\u00e4kning var ocks\u00e5 kristnande ett m\u00e5l, och man gjorde f\u00f6rg\u00e4ves ett f\u00f6rs\u00f6k att s\u00e4tta upp ett kors p\u00e5 templet.
\nInga indianer ville heller d\u00f6pa sig. Cort\u00e9s talade mycket om sin store herre kung Carlos, vars s\u00e4ndebud han var och att nu aztekerna ocks\u00e5 tillh\u00f6rde denne. Efter en tid kr\u00e4vde Cort\u00e9s att f\u00e5 flytta in i Moctezumas palats och d\u00e4rmed blev denne beroende av honom.<\/p>\n
Till Vera Cruz
\nP\u00e5 Cuba ans\u00e5g Velazquez att Cort\u00e9s handlat i egen sak och en flotta s\u00e4ndes till Vera Cruz med order om att gripa honom. Vid underr\u00e4ttelsen h\u00e4rom begav sig Cort\u00e9s skyndsamt tillbaka till Vera Cruz och lyckades \u00f6vertala \u2013 mot att f\u00e5 guld – mannarna att f\u00f6lja honom i st\u00e4llet.
\nDet m\u00f6dosamma \u00e5tert\u00e5get b\u00f6rjade. Bef\u00e4let \u00f6ver Tenochtitl\u00e1n hade han l\u00e4mnat till Pedro Alvardo.<\/p>\n
La noche trista
\nVid \u00e5terkomsten till Tenoctitl\u00e1n fann Cort\u00e9s att Alvardo och hans m\u00e4n m\u00f6rdat den aztekiska \u00f6verklassen, och de \u00f6verlevande hade valt en ny h\u00e4rskare, Cutl\u00e1huac. Denne befallde sina soldater att bel\u00e4gra palatset d\u00e4r Moctezuma och Cort\u00e9s befann sig.
\nCort\u00e9s gav order \u00e5t Moctezuma att tala till folket fr\u00e5n en balkong och \u00f6vertala dem att l\u00e5ta spanjorerna \u00e5terv\u00e4nda i fred. Man h\u00e5nade i st\u00e4llet Moctezuma och kastade sten p\u00e5 honom och han s\u00e5rades till d\u00f6ds.
\nF\u00f6rsta juli besl\u00f6t Cort\u00e9s att bryta sig ut. Striderna blev v\u00e5ldsamma. Spanjorerna s\u00e5g hur deras tillf\u00e5ngatagna br\u00f6der bars till templet, d\u00e4r indianerna skar ut deras hj\u00e4rtan. Cort\u00e9s \u00f6verlevde dock p\u00e5 grund av att aztekerna ville ha honom levande till offer.
\nSpanjorerna hade lastat sig sj\u00e4lva och h\u00e4starna med s\u00e5 mycket guld att det hindrade deras flykt. Cort\u00e9s, Alvardo och de mest erfarna krigarna slog sig ut och lyckades fly , liksom Malinche och tv\u00e5 av Moctezumas d\u00f6ttrar
\nAztekerna kallade segern La Noche Trista, sorgenatten.<\/p>\n
Det nya Spanien
\n1521 \u00e5terv\u00e4nde Cort\u00e9s med f\u00f6rst\u00e4rkningar, er\u00f6vrade Tenochtitl\u00e1n och f\u00f6rst\u00f6rde stora delar av stadens kulturv\u00e4rde. Aztekerriket var krossat och f\u00f6rblev i spansk \u00e4go i hundratals \u00e5r under namnet La Nueva Espa\u00f1a, Nya Spanien. P\u00e5 gamla 1.000 pesetassedeln hedrades Cort\u00e9s med sitt portr\u00e4tt.
\nTyv\u00e4rr var det inte det enda indianfolket vars kultur och rikedomar krossades av \u00e4relystna europ\u00e9er. Jag hoppas att filmens regiss\u00f6r inte f\u00f6rh\u00e4rligar er\u00f6vringen.
\nK\u00e4llor:Spansk historiebok, Biografias de Personas famosas de la Historia, Hammond Innes; Conquistadorerna och Internetartiklar. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Sk\u00e5despelaren Antonio Banderas har f\u00e5tt rollen som er\u00f6vrare, inte av kvinnor den h\u00e4r g\u00e5ngen, utan av aztekernas rike i nuvarande Mexico. I h\u00f6st b\u00f6rjar inspelningen av filmen Conquistador, d\u00e4r Banderas gestaltar Hern\u00e1n Cort\u00e9s, er\u00f6vraren av Mexico. Regiss\u00f6r \u00e4r Andrucha Waddington som gjort filmen \u201dJag, du, dom\u201d. Budgeten ligger p\u00e5 40 miljoner dollar, och f\u00f6rutom spanska […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":1638,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-1637","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n