Axarqu\u00eda, landet \u00f6ster om M\u00e1laga, har idealiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r vindruvsodling. H\u00e4r lyser solen fr\u00e5n en klarbl\u00e5 himmel f\u00f6r det mesta och rankorna trivs i den por\u00f6sa jordm\u00e5nen <\/p>\n
Av Monica Ramfelt
\nFoto Harry Ramfelt<\/p>\n
I dessa trakter har man odlat vindruvor i minst 3.000 \u00e5r. Det var feniciska handelsm\u00e4n som tog med sig sina kunskaper om vinproduktion n\u00e4r de grundlade hamnstaden C\u00e1diz och h\u00e4rifr\u00e5n spred sig sedan kunskaperna vidare. Folkslag efter folkslag, som efterhand invaderat halv\u00f6n, har alla fortsatt traditionen och bidragit till f\u00f6rb\u00e4ttringar.<\/p>\n
Ett urgammalt hantverk
\nVin i all \u00e4ra men det \u00e4r till russinproduktionen som de finaste druvorna v\u00e4ljs ut. I Axarqu\u00eda odlar man efter gamla traditioner och ofta \u00e4r en hel familj engagerad i arbetet. S\u00e4rskilt under de tidiga h\u00f6stm\u00e5naderna f\u00e5r man arbeta h\u00e5rt.
\nDe mogna druvorna plockas i b\u00f6rjan av september och placeras i \u201dpaseros\u201d, en slags torks\u00e4ngar f\u00f6r att torka. Efter n\u00e5gra veckor i solen har de skrumpnat ihop och \u00e4r f\u00e4rdiga att f\u00f6rpackas i vackra tr\u00e4l\u00e5dor. Detta hantverk har p\u00e5g\u00e5tt i hundratals \u00e5r och byborna har levt gott p\u00e5 sin export av russin och M\u00e1lagavin.
\nRedan under morernas tid exporterades russin och vin till hela Europa och glansperioden inf\u00f6ll under 17- och 1800-talen. D\u00e5 exporterade man 10-tals miljoner kilo russin per \u00e5r till v\u00e4rldens alla h\u00f6rn.<\/p>\n
Fyra russinbyar
\nVi b\u00f6rjar v\u00e5r tur fr\u00e5n kusten vid V\u00e9lez-M\u00e1laga och k\u00f6r genom den gr\u00f6nskande Benamargosadalen med frodiga citron- och avokadoodlingar p\u00e5 b\u00e5da sidor om v\u00e4gen.
\nEfter Benamargosa styr vi v\u00e4sterut och b\u00f6rjar kl\u00e4ttringen uppf\u00f6r de vinkl\u00e4dda kullarna. Hela tiden har vi en vit by i blickf\u00e5nget, Comares, vars m\u00e4ktiga borg en g\u00e5ng i tiden h\u00f6ll ett vakande \u00f6ga \u00f6ver omgivningen.<\/p>\n
C\u00fatar
\nC\u00fatar \u00e4r den minsta av byarna men \u00e4nd\u00e5 naggande god. Det \u00e4r faktiskt riktigt trevligt att trava omkring h\u00e4r, upp och ned f\u00f6r branta backar med brokiga katter kilande runt h\u00f6rnen.
\nL\u00e4ngst ner i byn finns en gammal arabisk k\u00e4lla, varifr\u00e5n de svartkl\u00e4dda gummorna i byn fortfarande k\u00e5nkar upp sitt klorfria vatten, som s\u00e4gs vara bra f\u00f6r magen.<\/p>\n
El Borge
\nV\u00e4gen slingrar sig vidare upp\u00e5t och snart \u00e4r vi uppe p\u00e5 en \u00e5s, d\u00e4r vi har en h\u00e4nf\u00f6rande utsikt \u00e5t alla h\u00e5ll med mandeltr\u00e4d, olivtr\u00e4d och f\u00f6rst\u00e5s vinrankor p\u00e5 de branta sluttningarna. Och s\u00e5 dyker \u00e4nnu en vit by upp p\u00e5 en brant, El Borge, som inte f\u00f6r inte kallas russinhuvudstaden.
\nH\u00e4r producerar man n\u00e4mligen mest russin i hela Spanien. El Borge har ocks\u00e5 varit k\u00e4nt f\u00f6r att vara hemvist f\u00f6r rebelliska m\u00e4n. S\u00e4rskilt under er\u00f6vringen p\u00e5 1400-talet intog byn en ledande roll i motst\u00e5ndet mot spanjorerna.
\nI El Borge f\u00f6ddes ocks\u00e5 en av de mest glorifierade banditerna som gjorde bergsv\u00e4garna os\u00e4kra p\u00e5 1800-talet. I Museo del Bandolero kan vi f\u00e5 veta mer om honom och ocks\u00e5 \u00e4ta gott i den trevliga restaurangen.
\nHelst ska man nog vara h\u00e4r den tredje s\u00f6ndagen i september, f\u00f6r d\u00e5 firas russindagen. Tusentals russinpaket delas ut bland bes\u00f6karna, f\u00f6r att inte tala om hur m\u00e5nga liter M\u00e1lagavin som g\u00e5r \u00e5t.<\/p>\n
Alm\u00e1char
\nByn \u00e4r byggd p\u00e5 en brant sluttning och den \u00e4ldsta delen ligger l\u00e4ngst nere vid floden. Om man beger sig dit ner kan man f\u00e5 en fin f\u00f6rest\u00e4llning av hur m\u00e5nga byar i Andalusien \u00e4r uppbyggda.
\nDen f\u00f6rsta husraden har f\u00e5tt tj\u00e4na som \u201dst\u00f6ttor\u201d f\u00f6r n\u00e4sta husrad och s\u00e5 har man byggt vidare \u00e4nda upp till bergskammen. Ta g\u00e4rna en promenad i byn och studera fenomenet, titta in i russinmuseet och l\u00e4r mer om b\u00e5de russin och vin och prova f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n
Moclinejo
\nDen sista byn p\u00e5 v\u00e5r tur har f\u00e5tt ett riktigt lyft sedan man byggt en ny v\u00e4g och rustat upp torget, d\u00e4r man nu kan sitta ganska ost\u00f6rt utanf\u00f6r de b\u00e5da barrestaurangerna. R\u00e5dhuset och ett vinmuseum finns ocks\u00e5 vid torget och runt h\u00f6rnet skymtar kyrkan.
\nNu \u00e5terst\u00e5r bara \u00e5terf\u00e4rden ner mot kusten men innan dess kanske det \u00e4r dags f\u00f6r en kaffet\u00e5r, som kan intas p\u00e5 Hotel Axarqu\u00eda strax utanf\u00f6r byn. H\u00e4rifr\u00e5n \u00e4r utsikten helt betagande. Men gl\u00f6m allt vad service heter. Inga goda kakor och inget vatten i poolen finns det heller. Njut i st\u00e4llet av panoramat och gilla l\u00e4get. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Axarqu\u00eda, landet \u00f6ster om M\u00e1laga, har idealiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r vindruvsodling. H\u00e4r lyser solen fr\u00e5n en klarbl\u00e5 himmel f\u00f6r det mesta och rankorna trivs i den por\u00f6sa jordm\u00e5nen Av Monica Ramfelt Foto Harry Ramfelt I dessa trakter har man odlat vindruvor i minst 3.000 \u00e5r. Det var feniciska handelsm\u00e4n som tog med sig sina kunskaper om […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":1660,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-1659","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n