Varje g\u00e5ng jag ber\u00e4ttat om en ort h\u00e4r p\u00e5 kusten och dess historia har jag skrivit: De f\u00f6rsta som slog sig ner h\u00e4r var fenicierna, det har g\u00e4llt Cadiz, M\u00e1laga, Almu\u00f1ecar, Nerja, Salobre\u00f1a, Fuengirola, ja vilken som helst av kustens st\u00e4der. Jag har blivit nyfiken p\u00e5 detta folk, fenicierna och tagit reda p\u00e5 lite om dem. H\u00e4r delar jag med mig om vad jag f\u00e5tt veta Av Britt-Marie Ekman
\nFoto: Lennart Ekman<\/p>\n
P\u00e5 kustremsan Syrien-Libanon-Israel utvecklade sig framf\u00f6r allt fr\u00e5n 1200-talet f Kr en serie sj\u00e4lvst\u00e4ndiga st\u00e4der som hade gemensam kultur. Med tiden blev denna samling k\u00e4nd som Fenicien, ett omr\u00e5de med en dynamisk k\u00e4nsla f\u00f6r handel.
\nOmr\u00e5det var ca 200 km l\u00e5ngt och 20 till 60 km brett, h\u00f6ga berg och djupa dalar f\u00f6rsv\u00e5rade kommunikation. Fr\u00e5n tidig tid var det befolkat p\u00e5 grund av de b\u00f6rdiga floddalarna, d\u00e4r man odlade vete vin, oliver, dadlar och fikon.<\/p>\n
Monogamt patriarkaliskt samh\u00e4lle
\nCedrar och cypresser v\u00e4xte p\u00e5 bergen d\u00e4r man h\u00f6ll f\u00e5r och getter i bete. Byblos (nu Djebail) var en av dessa st\u00e4der, vars \u00e4ldsta delar daterar sig fr\u00e5n 2700 f Kr. Sidon (nu Saida), Tyrus och Ugarit var andra. St\u00e4derna var som sagt sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och samarbetade endast vid fara.
\nDe var \u00e4rftliga monarkier d\u00e4r kungen ocks\u00e5 var pr\u00e4st. Han var env\u00e4ldig men tog r\u00e5d av n\u00e5gra funktion\u00e4rer. Man levde i ett monogamt patriarkaliskt samh\u00e4lle d\u00e4r kvinnorna hade en framtr\u00e4dande roll. St\u00e4derna var strategiskt sv\u00e5rtillg\u00e4ngliga och de var f\u00f6rsedda med murar. De stora fienderna var riket Hatti i norr och Egypten i s\u00f6der.
\nMan skrev sitt semitiska spr\u00e5k p\u00e5 papyrus, marmor eller keramik. Papyrustexterna \u00e4r f\u00f6rst\u00f6rda av fukt, men fr\u00e5n de andra underlagen har man lyckats konstruera en ganska klar bild av civilisationen.<\/p>\n
Sj\u00f6farare och handelsm\u00e4n
\nDen feniciska expansionen och rikedomen kom fr\u00e5n handel. Man handlade till lands och till sj\u00f6ss. Ceder och cypressvirke var ypperligt till fartygsbygge. Man f\u00f6rb\u00e4ttrade b\u00e5tarna genom att inf\u00f6ra spant och k\u00f6l.
\nDe stora fartygen kunde vara 30 meter l\u00e5nga, 7 meter breda och de kunde ta en last p\u00e5 100 ton. Resorna \u00e4r omtalade i Bibeln och historikern Herodotos beskriver en tre\u00e5rig resa runt Afrika.
\nKung Salomo och hans v\u00e4n kung Hiram I av Tyrus uppmuntrade en f\u00e4rd till landet Ofir, (troligen Somalia) Yemen och Indien. Regelbundna resor f\u00f6retogs till Tartessos, kungariket i s\u00f6dra Spanien och \u00f6arna i Medelhavet. Man h\u00f6ll kursen p\u00e5 natten med hj\u00e4lp av polstj\u00e4rnan som kom att kallas \u201dden feniciska stj\u00e4rnan\u201d och man beh\u00f6vde inte l\u00e4gga till f\u00f6r natten som andra sj\u00f6farare. Deras kunskap gav f\u00f6rspr\u00e5ng f\u00f6re andra nationer.<\/p>\n
Varor
\nFenicierna var i stort sett spedit\u00f6rer, de h\u00e4mtade varor i ett land och s\u00e5lde dem vidare till ett annat land. Fr\u00e5n Mesopotamien, nuvarande Irak, f\u00f6rde man ull, lin och vete, fr\u00e5n Egypten, s\u00e4d, balsam, honung.
\nH\u00e4star, mulor och koppar k\u00f6ptes fr\u00e5n Anatolien (Turkiet), s\u00e4d, vinstockar, oliver fr\u00e5n Grekland, koppar fr\u00e5n Cypern, silver, bly och tenn fr\u00e5n Spanien, slavar, guld silver och exotiska djur fr\u00e5n Afrika, och n\u00e4r man v\u00e5gade sig l\u00e4ngre bort, tenn fr\u00e5n England som de kallade tenn\u00f6arna. \u00c4ven b\u00e4rnsten fr\u00e5n Balticum var en handelsvara.
\nDet f\u00f6rekom ocks\u00e5 export av feniciska varor: vapen, snidade f\u00f6rem\u00e5l, utsmyckningar i keramik, sten, elfenben och framf\u00f6r allt genomskinligt glas som blev en \u00e5tr\u00e5dd vara. Egypter och mesopotamier kunde g\u00f6ra glas, dock genomskinligt.
\nUr sn\u00e4ckan Murex brandaris utvann man purpurf\u00e4rg som var ljus\u00e4kta och s\u00e4llsynt. F\u00e4rgen var f\u00f6rbeh\u00e5llen samh\u00e4llets h\u00f6gst uppsatta. I kyrkan \u00e4r det t ex bara p\u00e5ven och kardinalerna som f\u00e5r ha purpurbr\u00e4made mantlar.<\/p>\n
Alfabetet
\nDet feniciska alfabetet kan dateras till cirka 1000 f Kr. Det var till en b\u00f6rjan ett slags bildskrift som s\u00e5 sm\u00e5ningom utvecklades till en ljudskrift. Tecknen ristades f\u00f6rst in p\u00e5 sten och fick d\u00e4rf\u00f6r ganska raka former precis som v\u00e5ra runor. N\u00e4r man senare skrev p\u00e5 lera eller papyrus, kunde formerna bli lite rundade.
\nMan skrev fr\u00e5n v\u00e4nster till h\u00f6ger men ibland kunde raderna v\u00e4xla v\u00e4nster-h\u00f6ger, h\u00f6ger-v\u00e4nster som n\u00e4r man pl\u00f6jer. Man saknade tecken f\u00f6r vokaler. Malaka (Malaga) skrevs M L K A. Grekerna \u00f6vertog feniciernas alfabete och tillfogade vokaler.
\nVia grekerna kom tecknen till Rom och d\u00e4rifr\u00e5n har vi \u00f6vertagit det. Om man v\u00e4nder v\u00e5rt A p\u00e5 sidan med spetsen snett ner till v\u00e4nster f\u00e5r vi tecknet Alef som betydde oxe eller ko hos fenicierna.
\nStaden Byblos hade stor export av papyrus fr\u00e5n Egypten. Namnet kommer fr\u00e5n grekiskans biblios, bok. Sagan om Europa och tjuren handlar om den feniciska prinsessan Europa som bortf\u00f6rts till Kreta av guden Zeus, f\u00f6rvandlad till tjur. Europas bror Kadnos letar efter sin syster och f\u00f6r med sig alfabetet till Grekland.<\/p>\n
Kolonier
\nBefolkningen i de feniciska st\u00e4derna v\u00e4xte stadigt och det blev tr\u00e5ngt. Det dyrbara cedertr\u00e4et s\u00e5ldes och man sk\u00f6vlade skogen. Grannfolken hettiterna i norr och egyptierna i s\u00f6der st\u00e4llde till oro. Det blev en utv\u00e4g att sl\u00e5 sig ner p\u00e5 de handelsstationer man uppr\u00e4ttat.
\nS\u00e5 kom Gadir (Cadiz) till och blev en viktig och strategiskt bel\u00e4gen stad. P\u00e5 Afrikas nordkust d\u00e4r nuvarande Tunisien ligger grundade fenicierna staden Karthago, 814 f Kr, som blev centrum i handelsimperiet.
\nTillsammans med feniciska grannhamnar bildades staten Karthago som startade handelskrig mot grekerna och som senare t\u00e4vlade med romarna om herrav\u00e4ldet kring Medelhavet.
\nRomarna kallade fenicierna puner och gamla romerska f\u00f6rfattare har beskrivit de puniska krigen mellan 264 och 146 f Kr. Hannibal var en av dessa krigande puner. M\u00e5nga nuvarande kustst\u00e4der kring Medelhavet har sitt ursprung i en fenicisk handelsstation.<\/p>\n
Gudar
\nVar stad hade sitt tempel d\u00e4r gudarna fanns, en maskulin gud, skyddare av staden, hans hustru som garanterade fruktbarhet och deras son som var symbol f\u00f6r naturen. Man offrade och tillbad dessa gudar speciellt inf\u00f6r ett st\u00f6rre f\u00f6retag ingick man ett slags f\u00f6rbund med guden. Det fanns ocks\u00e5 vissa heliga platser i naturen, d\u00e4r man hade offer och tillbedjan.
\nBaal var en viktig gud vars namn betydde Herre. Han fanns i tre skepnader, himlens, ov\u00e4drens och fiskets gud. Hans kultdjur var tjuren. I Bibeln anv\u00e4nde man hans namn f\u00f6r avgudar.
\nMelkart, solguden, skyddade handeln och han var staden Tyrus speciella gud. Grekerna kallade honom Herkules och han dyrkades i Gadir och Karthago.
\nAstarte var fruktbarhets-, k\u00e4rleks- och krigsgudinna. Hon var hustru till Baal och avbildades naken med blommor och ormar. Hon hade ocks\u00e5 med stj\u00e4rnorna att g\u00f6ra. I Bibeln ber\u00e4ttas att kung Salomo och n\u00e5gra judiska kungar dyrkade henne.
\nAdonis var gud f\u00f6r v\u00e4xtligheten och ocks\u00e5 symbol f\u00f6r h\u00f6st och v\u00e5r, d\u00f6d och uppvaknande. Adonis dyrkades i hela Fenicien.
\nKanske dina spanska grannar har r\u00f6tter i Fenicien.
\nK\u00e4llor: Sergi Vich Saez, historiker. Atrikel i magasinet Historia y Vida
\nInternetartiklar, Uppslagsb\u00f6cker. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Varje g\u00e5ng jag ber\u00e4ttat om en ort h\u00e4r p\u00e5 kusten och dess historia har jag skrivit: De f\u00f6rsta som slog sig ner h\u00e4r var fenicierna, det har g\u00e4llt Cadiz, M\u00e1laga, Almu\u00f1ecar, Nerja, Salobre\u00f1a, Fuengirola, ja vilken som helst av kustens st\u00e4der. Jag har blivit nyfiken p\u00e5 detta folk, fenicierna och tagit reda p\u00e5 lite om […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":1744,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-1743","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n