Den romerska ockupationen av Spanien tog ca 200 \u00e5r. Den b\u00f6rjade 218 f Kr med intagandet av de s\u00f6dra och \u00f6stra delarna. Sista fasen av er\u00f6vrandet skedde under kejsar Augustus mellan \u00e5ren 29 0ch 19 f kr. Det var d\u00e5 den femte och tionde legionen, Alandae och Gemina, hade k\u00e4mpat h\u00e5rt i kriget mot asturierna i norr Text: Britt-Marie Ekman
\nFoto: Lennart Ekman<\/p>\n
Veteranerna beh\u00f6vde sl\u00e5 sig till ro, och kejsar Augustus ville ha ett f\u00e4ste, en stad i det viktiga omr\u00e5det Lusitania, som omfattade nuvarande Extremadura och Portugal. Man valde ett strategiskt l\u00e4ge d\u00e4r romarv\u00e4gen Via de la Plata korsade Guadaminafloden. \u00c5r 25 f Kr fick Publio Carsio order fr\u00e5n kejsaren att grunda Emerita Augusta, dagens M\u00e9rida. Staden blev huvudstad i Lusitania, ett av de tre omr\u00e5den Augustus hade omorganiserat Hispania i.
\nFr\u00e4mst var det veteranerna fr\u00e5n femte och tionde legionerna som blev de f\u00f6rsta inv\u00e5narna. De fick tomter till hus och omr\u00e5den att odla p\u00e5. En legion kunde omfatta upp till 6000 man s\u00e5 det blev en ansenlig m\u00e4ngd romerska soldater som blandade sig med de v\u00e4stgoter och och suever som fanns i omr\u00e5det och dessa gav en viss kontinuitet i politik och ekonomi i Emerita Augusta. Den romerska kulturen tog s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00f6ver.<\/p>\n
Emerita Augusta
\nEmerita Augusta blev en v\u00e4lm\u00e5ende stad. Det romerska gatum\u00f6nstret med huvudgatorna Cardo Maximo i nord-sydlig riktning och Decumanus i \u00f6st-v\u00e4stlig som korsade varandra i Forum, torget d\u00e4r palats, tempel och administrativa byggnader uppf\u00f6rdes. Staden omgavs med en mur med portar i triumfb\u00e5gestil.
\nMellan huvudgatorna var tv\u00e4rgator med bostadskvarter och aff\u00e4rer. Akvedukter byggdes f\u00f6r att leda vatten till staden och dessa var i bruk l\u00e5ngt fram i v\u00e5r tid. Broar \u00f6ver floderna Guadiana och Albarrego var en n\u00f6dv\u00e4ndighet, och den st\u00f6rsta \u00f6ver Guadiana \u00e4r 792 meter och har 60 b\u00e5gar: Den anv\u00e4ndes f\u00f6r all trafik in till centrum \u00e4nda fram till 1993, numera \u00e4r den bara f\u00f6r g\u00e5ngtrafikanter.
\nEmerita Augusta kunde stoltsera med flotta villor och tempel. De rikas hus och villor pryddes med v\u00e4ggm\u00e5lningar och golvmosaik. Senatorer, rika styresm\u00e4n och borgare s\u00e5g till att h\u00e5lla massorna p\u00e5 gott hum\u00f6r genom att erbjuda br\u00f6d och sk\u00e5despel, ludi publici, och f\u00f6r dessa uppf\u00f6rdes en teater med en amfiteater strax intill. B\u00e5de teatern och amfiteatern byggdes mot en kulle f\u00f6r att f\u00e5 gradering av sittplatserna och naturligtvis var de n\u00e4rmaste, ima cavea, avsedda f\u00f6r honoratiores. L\u00e4ngst upp fick slavar och fattiga h\u00e5lla till. Teatern pryddes med 32 marmorpelare och statyer d\u00e4remellan. N\u00e4ra teatern byggde man en latrin med flera sittplatser med rinnande vatten i en r\u00e4nna under f\u00f6r att betj\u00e4na n\u00f6diga \u00e5sk\u00e5dare. Ett stycke l\u00e4ngre bort uppf\u00f6rdes en circo romano, en h\u00e4stkappl\u00f6pningsbana.
\nDe brutala sk\u00e5despelen p\u00e5 amfiteatern med gladiatorer som k\u00e4mpade mot vilda djur eller mot varandra uppskattades mer \u00e4n sk\u00e5despelarnas agerande p\u00e5 teatern. H\u00e4stkappl\u00f6pningarna hade ocks\u00e5 alltid stor publik. Amfiteatern fr\u00e5n \u00e5r 8 e Kr kunde ta 14.000 \u00e5sk\u00e5dare och teatern fr\u00e5n \u00e5r 15 e Kr, 6000. Emerita Augusta som l\u00e5g mellan tv\u00e5 viktiga handelsv\u00e4gar blomstrade och blev den nionde viktigaste staden i det romerska imperiet med en befolkning p\u00e5 35.000 inv\u00e5nare p\u00e5 300-talet.<\/p>\n
Nya herrar
\nP\u00e5 400-talet anv\u00e4ndes inte l\u00e4ngre amfiteatern och man tog material d\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6r att konstruera andra byggnader. \u00c5ret 713 ockuperades staden av morerna under Abderraman II:s regering och han l\u00e4t uppf\u00f6ra ett fort, alcazaba, p\u00e5 rester av en romersk f\u00e4stning f\u00f6r att f\u00f6rsvara bron. Under striderna mellan kristna och morer f\u00f6rlorade M\u00e9rida sin politiska styrka. 1228 er\u00f6vrades staden av Alfonso IX av Le\u00f3n och gavs till riddarna av Santiago. Sedan b\u00f6rjade en nedg\u00e5ng. Portugiser och spanjorer hade \u00f6msom kontroll \u00f6ver staden. Efter en 500-\u00e5rig period av nedg\u00e5ng var M\u00e9rida n\u00e4stan \u00f6vergiven fram till 1500-talet.<\/p>\n
I v\u00e5ra dagar
\nDet mest fantastiska nu p\u00e5 2000-talet \u00e4r att man kan \u201dg\u00e5 p\u00e5 teatern\u201d och p\u00e5 sommaren ocks\u00e5 se sk\u00e5despel h\u00e4r, man kan sitta p\u00e5 en av platserna p\u00e5 amfiteatern och t\u00e4nka sig en blodig strid p\u00e5 arenan med en stackare som blivit d\u00f6md till ad bestias, d v s en kamp med ett vilt djur.
\nDjuren f\u00f6rvarades innan strid i den korsformade f\u00f6rdjupningen, fossa bestiaria. Man kan t\u00e4nka sig gladiatorerna komma in p\u00e5 arenan genom en av de v\u00e4lvda portarna. I den n\u00e4rbel\u00e4gna Casa de Amfiteater kan man g\u00e5 p\u00e5 samma golvmosaik, t\u00e4nka sig f\u00e5 maten framburen av slavar i det st\u00f6rsta rummet som troligen var matsal, triclinium, d\u00e4r g\u00e4sterna l\u00e5g till bords p\u00e5 tre sidor av bordet. Termerna, baden, som anv\u00e4ndes dagligen kan man bes\u00f6ka strax intill.
\nMitt i nuvarande M\u00e9rida, bland butiker, barer och bost\u00e4der p\u00e5 Calle Sagasta kommer man pl\u00f6tsligt till romarnas forum med en pampig portal. N\u00e5gra steg d\u00e4rifr\u00e5n ligger det man kallar Dianatemplet med stiliga pelare. Troligen var templet \u00e4gnat kejsarkulten. P\u00e5 1700-talet byggde en adelsman sitt palats innanf\u00f6r pelarna och anv\u00e4nde n\u00e5gra av dessa till bygget.
\nTrajanus b\u00e5ge, 15 meter h\u00f6g, som ursprungligen var t\u00e4ckt med marmor, anses av m\u00e5nga historiker inte vara en triumfb\u00e5ge utan en monumental port till huvudgatan Cardo Maximus.<\/p>\n
Europas vackraste museum
\nI M\u00e9rida finns ocks\u00e5 ett av Europas vackraste mus\u00e9er, ritat av arkitekten Rafael Moneo Vall\u00e9s, ocks\u00e5 skapare av Moderna Museet i Stockholm. El Museo National de Arte Romano invigdes 1986, en tegelbyggnad med katedral atmosf\u00e4r. Museet inneh\u00e5ller arkeologiska fynd fr\u00e5n utgr\u00e4vningar i staden, \u00f6ver 34.000, av vilka tusen \u00e4r utst\u00e4llda till allm\u00e4nhetens besk\u00e5dande.
\nBottenv\u00e5ningen har ett antal nischer med skulpturer och de tv\u00e5 \u00f6vre v\u00e5ningarna inneh\u00e5ller fynd av mer vardaglig karakt\u00e4r, skulpturer och friser. Allt \u00e4r oerh\u00f6rt smakfullt presenterat. H\u00e4r finns de st\u00f6rsta samlingarna romerska fynd utanf\u00f6r sj\u00e4lva Rom. Vi bes\u00f6kte museet 1988 och jag har l\u00e4ngtat att \u00e5terse det. Det ligger mitt emot ing\u00e5ngen till teatern och amfiteatern I n\u00e4rheten finns barer d\u00e4r man kan f\u00e5 n\u00e5got i sig.
\nVi anl\u00e4nde till M\u00e9rida en mycket varm oktoberdag, och efter att ha f\u00f6ljt skylten Centro Historico hittade vi ett litet pensionat, El Torero, alldeles vid foten av den m\u00e4ktiga Puente Romano, romerska bron. Att parkera i sj\u00e4lva stan \u00e4r sv\u00e5rt.En \u201dparking\u201d hittade vi inte l\u00e5ngt fr\u00e5n teatern p\u00e5 Calle Lopez Puigervert, n\u00e4ra en liten park. Turistinformation finns vid teatern och vid det centrala torget Plaza Espa\u00f1a, d\u00e4r finns ocks\u00e5 restauranger.
\nAndra sev\u00e4rdheter \u00e4r Basilica Santa Eulalia. Namnet kommer fr\u00e5n en av martyrerna fr\u00e5n kejsar Diocletianus tid. Utanf\u00f6r har man konstruerat en minnesbyggnad till hennes \u00e4ra. P\u00e5 grund av utseendet har man kallat den El Hornito, den lilla ugnen. Materialet tog man fr\u00e5n guden Mars tempel. Casa Romana del Mithreo \u00e4r resterna av ett romerskt palats med vackra mosaiker i n\u00e4rheten av tjurf\u00e4ktningsarenan. N\u00e4ra floden mellan broarna finns ocks\u00e5 romerska l\u00e4mningar bl a del av en v\u00e4g.
\nInnan vi for hem\u00e5t s\u00e5g vi och beundrade den stora akvedukten de los Milagros, verkligen imponerande. Numera \u00e4r den kr\u00f6nt av storkar och deras bon.<\/p>\n
M\u00e9rida expanderar
\n\u00c5r 2005 hade staden 53089 inv\u00e5nare och staden \u00e4r huvudstad i Estremadura. Nya omr\u00e5den byggs utanf\u00f6r den gamla stadsk\u00e4rnan.
\nM\u00e9rida har f\u00f6rutom Rom de b\u00e4sta romerska l\u00e4mningarna, ett litet Rom i Spanien. Teatern t ex \u00e4r den mest praktfulla av de 20-tal som finns kvar i Spanien och en av de mest komplexa i den romerska v\u00e4rlden.<\/p>\n
Lite tips
\nDet \u00e4r l\u00e5ngt till M\u00e9rida fr\u00e5n kusten. Fr\u00e5n Sevilla tar man av mot Huelva en liten bit innan man kommer till Ruta de la Plata, E 803, som g\u00e5r norrut mot Badajoz och M\u00e9rida. Orkar man inte ta sig \u00e4nda till M\u00e9rida f\u00f6r att ta del av romarriket, kan man p\u00e5 samma v\u00e4g sv\u00e4nga av vid Santiponce mot Italica, en romersk stad grundad av Scipio 206 f Kr f\u00f6r veteraner fr\u00e5n hans arm\u00e9. Italica har ocks\u00e5 teater, amfiteater och villor med mosaiker. Staden hade sin storhetstid under kejsarna Trajanus och Hadrianus som kom h\u00e4rifr\u00e5n.
\nAvtagsv\u00e4gen mot IKEA g\u00e5r ocks\u00e5 fr\u00e5n Huelvav\u00e4gen strax efter E 803 norrut. En kombinationsresa med kultur och ink\u00f6p, inte s\u00e5 dumt, eller hur?
\nTuristinformation M\u00e9rida: tel 924 330722. Sev\u00e4rdheterna \u00e4r \u00f6ppna 10-14, 16-18 p\u00e5 sommaren l\u00e4ngre, s\u00f6n och helgdagar \u00f6ppet bara p\u00e5 f\u00f6rmiddagen. OBS m\u00e5ndagar st\u00e4ngt.
\nK\u00e4llor: Internetartiklar, Gran encyclopedia de Rialp, Turistinformationsblad <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den romerska ockupationen av Spanien tog ca 200 \u00e5r. Den b\u00f6rjade 218 f Kr med intagandet av de s\u00f6dra och \u00f6stra delarna. Sista fasen av er\u00f6vrandet skedde under kejsar Augustus mellan \u00e5ren 29 0ch 19 f kr. Det var d\u00e5 den femte och tionde legionen, Alandae och Gemina, hade k\u00e4mpat h\u00e5rt i kriget mot asturierna […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":1914,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-1913","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n