Det nuvarande Fuengirolas tidigaste bebyggelse fanns enligt historiker och arkeologer omkring kullen med borgen Sohail. Unders\u00f6kningar har bekr\u00e4ftat att det fanns en punisk-fenicisk bos\u00e4ttning. Enligt den grekiske f\u00f6rfattaren Hecatos fr\u00e5n Miletos var namnet p\u00e5 Fuengirola fr\u00e5n b\u00f6rjan Syalis i \u00f6verg\u00e5ngen mellan \u00e5r 500 och 400 f Kr. Britt-Marie Ekman har forskat och gr\u00e4vt i historieb\u00f6ckerna om Fuengirolas historia. Av Britt-Marie Ekman<\/p>\n
Omkring \u00e5r 1600 f. Kr. kom fenicierna till Costa del Sol. De letade efter sundet ut till det stora havet, Gibraltar sund, och troligen tvingades de stanna p\u00e5 grund av vindar v\u00e4sterifr\u00e5n. Vindar som sommartid hindrar eller f\u00f6rsv\u00e5rar segling mot sundet. De grundade en handelsstation, som att d\u00f6ma av de funna resterna, har varit betydande.<\/p>\n
Betydande industri
\nP\u00e5 samma plats fanns under romartiden en stad. Plinius med flera kallar den Suel och den tillh\u00f6rde juridiskt C\u00e1diz, eller Gades, som staden d\u00e5 hette. Den hade politisk status som Ciudad Federada, n\u00e5got som romarna beviljade allierade samh\u00e4llen. Namnet Suel fanns hugget p\u00e5 foten av en staty, som man hittat i n\u00e4rheten av borgen.
\nEtt milt klimat, gott fiske och l\u00e4get vid den viktiga v\u00e4gen Via Aurelia fr\u00e5n Gades till Malaka (M\u00e1laga) gjorde, tillsammans med de b\u00f6rdiga markerna och den d\u00e5 segelbara floden (nutidens Rio Fuengirola), att staden blomstrade och v\u00e4xte fram till 600-talet v.t.
\nMan hade en betydande industri av saltad fisk, s.k. garum. Saltbass\u00e4ngerna kan \u00e4nnu sk\u00f6njas nedanf\u00f6r borgen. Runt om Suel byggde man olika \u201dvillor\u201d som Finca del Secretario i Los Boliches n\u00e4ra \u00e5n Arroyo Pajaros. D\u00e4r har man funnit rester av en ugn som v\u00e4rmde vatten till den n\u00e4rliggande termen (badet), vid vilken det fanns en rund bass\u00e4ng.
\nD\u00e4r fanns ocks\u00e5 uthuggna kar f\u00f6r tillredning av den dyrbara saltade fisken. Man fann ocks\u00e5 d\u00e4r skulpturen \u201dVenus fr\u00e5n Fuengirola\u201d. Den \u00e4r uthuggen i Mijasmarmor och finns f\u00f6r n\u00e4rvarande i Kulturhuset. I Torreblanca har man gr\u00e4vt fram rester av termer och vid Cortijo de Acevedo, n\u00e4ra kyrkog\u00e5rden, finns rester av romersk civilisation.<\/p>\n
Namn efter stj\u00e4rna
\nDen romerska n\u00e4rvaron upph\u00f6rde i b\u00f6rjan av medeltiden. D\u00e5 f\u00f6rsvann vittnesm\u00e5l om Suel. Kanske var det p\u00e5 grund av en havsjordb\u00e4vning, sj\u00f6r\u00f6varh\u00e4rjningar, inv\u00e5narnas flytt till Mijas eller underkuvandet av v\u00e4stgoter. Man har funnit en v\u00e4stgotisk begravningsplats vid termerna i Torreblanca.
\nPlatsen d\u00e4r Fuengirola nu ligger fick inte n\u00e5got nytt namn f\u00f6rr\u00e4n i b\u00f6rjan av 900-talet d\u00e5 namnet Suhayl uppstod. Den nya befolkningen kunde enligt professor Lopez de Coca inleda ett samarbete med Mijas, Osunsillas och diverse bondg\u00e5rdar i trakten.
\nOmkring 859 h\u00e4rjade kristna gal\u00e4rer kusten. Man d\u00f6dade och tillf\u00e5ngatog en stor del av befolkningen. De \u00f6verlevande flydde upp i bergen och skapade samh\u00e4llet Temixas, Mijas.
\n\u00c5r 956 uppf\u00f6rde kalifen av Cordoba, Abderrahman III, f\u00e4stningen Suhail f\u00f6r att f\u00f6rsvara omr\u00e5det. Namnet Suhail kommer fr\u00e5n en stj\u00e4rna med samma namn. Stj\u00e4rnan var riktm\u00e4rke f\u00f6r de nomadiserande stammarna i Nordafrika. Det s\u00e4gs att kullen p\u00e5 38 meter \u00f6ver havet d\u00e4r borgen ligger var det enda st\u00e4llet i hela Spanien varifr\u00e5n man kunde iaktta stj\u00e4rnan. B\u00e5de borgen och stj\u00e4rnan finns med i Fuengirolas stadsvapen.
\nPlaceringen av f\u00e4stningen var viktig. Den blev en nyckel i ett n\u00e4t av kustbevakning, den bevakade flodmynningen och v\u00e4gen mellan Marbella och M\u00e1laga. S\u00e5 sm\u00e5ningom byggdes den till med murar och fler torn. Befolkningen k\u00e4nde sig trygg och allt fler bosatte sig i omr\u00e5det Suhail, som under den muslimska tiden var ganska stort. \u00c5krarna var v\u00e4lsk\u00f6tta och det fanns m\u00e5nga bondg\u00e5rdar och sm\u00e5byar. En stor del var betesmark f\u00f6r de kungliga kamelerna.<\/p>\n
Obefolkad by
\n\u00c5ret 1487, under krigen mellan morer och kristna, intog markisen av C\u00e1diz, Rodrigo Ponce de Leon, Suhail. Det var den 7 augusti, San Cayetanos dag. Cayetano \u00e4r sedan dess Fuengirolas skyddshelgon. Under striden sattes borgen i brand och f\u00f6rst\u00f6rdes delvis. Befolkningen flydde till Mijas och l\u00e4mnade omr\u00e5det reducerat till en usel liten grupp av hus. F\u00f6rutom denna f\u00f6r\u00e4ndring b\u00f6rjade platsen bli k\u00e4nd under namnet Font-jirola.
\nI och med f\u00e4ltt\u00e5get 1497 slutade er\u00f6vringen av M\u00e1lagaomr\u00e5det och en ny period b\u00f6rjade. Man reparerade och f\u00f6rb\u00e4ttrade borgen. Kronan efterstr\u00e4vade att nybefolka platsen och man ville placera 30 kastillanska familjer p\u00e5 de er\u00f6vrade omr\u00e5dena. Man erbj\u00f6d dem land och skattel\u00e4ttnader. Det dr\u00f6jde mer \u00e4n tio \u00e5r innan bos\u00e4ttningen kom till st\u00e5nd p\u00e5 grund av att Mijas ville ha ett ord med i laget n\u00e4r det g\u00e4llde markf\u00f6rdelning.
\n\u201dI dessa f\u00f6rdelningar har man reserverat hundra fanegas \u00e5kerf\u00e4lt f\u00f6r att ordna bos\u00e4ttningarna och om dessa inte slutf\u00f6rs f\u00f6rblir dessa marker i Mijasbornas \u00e4go. Och om bos\u00e4ttningarna blir av, ska inkomsterna eller delar d\u00e4rav vara utsedda till att reparera Mijas\u00b4 murar, och om inte de blir av ska marken h\u00f6ra till Mijas\u201d (En fanega var ca 65 m2).
\nEfter en tio\u00e5rsperiod kunde man se att folkf\u00f6rflyttningen var ett fiasko p\u00e5 grund av olika sk\u00e4l, bl a hoten fr\u00e5n Nordafrika. Marken \u00e5tergick till Mijas, och fram till 1511 omtalas Fuengirola som obefolkat.<\/p>\n
Nybyggare
\nCarl I ans\u00e5g att kusten beh\u00f6vde \u00e4nnu b\u00e4ttre bevakning och 1540 befallde han att en linje av torn skulle uppf\u00f6ras l\u00e4ngs kusten. Ett av tornen stod d\u00e4r kyrkan Nuestra Sra del Rosario numera finns. Borgen f\u00f6rb\u00e4ttrades ocks\u00e5. 1527 slutf\u00f6rdes reparation av borgens kyrka av Mijas stadsfullm\u00e4ktige och inte av den kyrkliga administrationen, vilket manifesterade beroendet juridiskt. Omr\u00e5det omkring beh\u00f6lls av Mijas som en gr\u00e4nspost vid borgen. Fuengirola hade helt blivit beroende av Mijas och f\u00f6rvandlats till en gr\u00e4ns hotad av h\u00e4rjningar, och s\u00e5 l\u00e4nge detta varade f\u00f6rblev omr\u00e5det obefolkat s\u00e5 n\u00e4r som p\u00e5 borgens garnison.
\nI mitten av 1600-talet b\u00f6rjade det nordafrikanska hotet f\u00f6rsvagas. Detta till\u00e4t uppkomsten av en spridd befolkning i \u201dSueldalen\u201d. Dessa sm\u00e5 isolerade grupper lade grunden till en utveckling av jordbruket. Den var samtida med en minskning av sj\u00f6farten i omr\u00e5det. Den nya befolkningen bosatte sig inte d\u00e4r tidigare fenicier, romare och araber bott utan p\u00e5 andra sidan floden, d\u00e4r man i b\u00f6rjan av 1700-talet byggde ett v\u00e4rdshus, en venta n\u00e4ra stranden. D\u00e4r kunde v\u00e4gfarande, \u00e5snedrivare och sj\u00f6m\u00e4n ta in. Runt omkring ventan uppf\u00f6rde folk fr\u00e5n Mijas, \u00e5snedrivarna och fiskare \u00f6sterifr\u00e5n sina hyddor.
\nVentan fick ett uppsving p\u00e5 1700-talet d\u00e5 engelsm\u00e4nnen er\u00f6vrade Gibraltar. Den blev en bas f\u00f6r smugglare och f\u00f6r att hindra dessa, reparerade man borgen 1730 och f\u00f6rs\u00e5g den med en skvadron kavallerister. V\u00e4rdshuset Venta de Fuengirola b\u00f6rjade bli en omtalad plats i b\u00f6rjan av 1800-talet och s\u00e5 sm\u00e5ningom byggdes sm\u00e5 hus och en by uppstod.<\/p>\n
Ans\u00f6kte om egen kommunstyrelse
\nUnder spanska befrielsekriget 1810 tog delar av Napoleons arm\u00e9 sin tillflykt till borgen och man g\u00f6mde d\u00e4r kanoner och andra vapen. N\u00e5gra av dessa kanoner st\u00e5r nu uppst\u00e4llda p\u00e5 strandpromenaden. Under en kort tid var borgen s\u00e4te f\u00f6r 150 karabinj\u00e4rer, men d\u00e4refter f\u00f6rlorade den sin milit\u00e4ra funktion och fick f\u00f6rfalla.
\nInv\u00e5narna i Fuengirola skickade \u00e5r 1822 en skrivelse till den provinsiella deputationen i vilken de f\u00f6rklarade sitt \u00f6nskem\u00e5l om en konstitutionell kommunstyrelse, grundande sig p\u00e5 en befolkning p\u00e5 1000 personer, ett antal som enligt konstitutionen var tillr\u00e4ckligt stort. De tillade f\u00f6ljande punkter:
\nL\u00e4get vid havet m\u00f6jliggjorde export av produkter fr\u00e5n omr\u00e5det. Havsbukten anv\u00e4ndes som hamn. Det fanns ocks\u00e5 gott om fisk i omr\u00e5det.
\nDen b\u00f6rdiga marken l\u00e4ngs floden var en av de mest brukade i provinsen.
\nM\u00e4nniskorna erfor or\u00e4ttvisor d\u00e5 de inte fickn\u00e5gon nytta av de skatter de betalat.
\nDe lovade i sin tur att utvidga och f\u00f6rsk\u00f6na kyrkan, bekosta en kommunsekreterare, en l\u00e4rare och en l\u00e4kare, d\u00e4rf\u00f6r att kostnaden f\u00f6r allt detta var mindre \u00e4n vad de betalade till Mijas utan att dra nytta av det.
\nMijas besvarade petitionen med att:
\nEn kommission p\u00e5 tv\u00e5 personer skulle utg\u00f6ra en styrelse f\u00f6r alla som bodde i omr\u00e5det.
\nEn l\u00e4kare skulle redog\u00f6ra f\u00f6r om det fuktiga omr\u00e5det var h\u00e4lsov\u00e5dligt.
\nMan skulle ta reda p\u00e5 om inv\u00e5narna skulle kunna mots\u00e4tta sig kommunala utgifter.
\nResultatet av unders\u00f6kningen skickades av Mijas kommunalstyrelse till Diputacion Provincional och bland annat n\u00e4mnde man:
\n– att det fanns endast 409 inv\u00e5nare (La Venta 321, Borgen 20, Casa Almac\u00e9n 43, Boliches 25),
\n– att fisket inte var s\u00e5 lysande och det lockade inte s\u00e5 m\u00e5nga personer.
\nL\u00e4karen informerade om att platsen mellan Fuengirolafloden och Boquete\u00e5n var fuktigt och oh\u00e4lsosamt. Farliga sjukdomar uppstod sommartid och vattnet var odrickbart, varf\u00f6r befolkningen aldrig framdeles skulle \u00f6ka, inte ens i de gamla bondg\u00e5rdarna.
\n– att havsbukten inte heller erbj\u00f6d de f\u00f6rdelar f\u00f6r sj\u00f6farten som f\u00f6rutsp\u00e5ddes, ej heller kunde den erbjuda hamn f\u00f6r b\u00e5tar. Bara f\u00f6r v\u00e4sterifr\u00e5n kommande var den bra. Vid \u00f6vriga vindar utsattes b\u00e5tarna f\u00f6r skeppsbrott, vilket fanns m\u00e5nga bevis f\u00f6r.
\nFuengirolas beg\u00e4ran om sj\u00e4lvstyrelse avslogs av Mijas. Det skulle dr\u00f6ja 19 \u00e5r innan f\u00f6retaget gick i hamn.<\/p>\n
Maj 1841
\nI februari 1841 samlades en grupp m\u00e4nniskor fr\u00e5n Fuengirola tillsammans med gods\u00e4garen Nicol\u00e1s Cotrina fr\u00e5n Mijas f\u00f6r att p\u00e5 nytt bef\u00e4sta frig\u00f6relsen fr\u00e5n Mijas. I ett brev till Diputacion Provincional framh\u00f6ll man Fuengirolas m\u00f6jligheter och Se\u00f1or Cotrina tillstyrkte skriftligen.
\nI maj samma \u00e5r f\u00f6rklarade Diputacion Provincional Fuengirola som en fr\u00e5n Mijas frist\u00e5ende kommun med storleken tillsvidare p\u00e5 tre mils omkrets fr\u00e5n kyrkan. En borgm\u00e4stare och ett kommunalr\u00e5d tillsattes. F\u00f6rsta juni 1841 hade man sammantr\u00e4de och gav d\u00e5 bl a gatorna och torget namn.
\n\u00c4nda fram till 1960-talet var Fuengirola fortfarande en liten fiskeby, bebyggd l\u00e4ngs stranden av l\u00e5ga vitmenade hus. L\u00e4ngs huvudgatan fanns en del tv\u00e5v\u00e5ningsfastigheter, men norr om gatan d\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n M\u00e1laga dragits fram var det \u00e5krar. Det fanns ocks\u00e5 d\u00e4r ett litet tegelslageri, d\u00e4r man f\u00f6r hand fyllde tr\u00e4formar med lera.
\nLos Boliches l\u00e5g som en liten fiskeby f\u00f6r sig, skild fr\u00e5n Fuengirola av \u00e5krar.
\nKrigssjukhus blev svensk skola
\nGamla m\u00e4nniskor kunde ber\u00e4tta om spanska inb\u00f6rdeskriget 1936 -1939 d\u00e5 Villa Isabel, som nu \u00e4r Svenska Skolan, en tid var krigssjukhus. Under 1970-talet tog turismen fart, sm\u00e5industrier v\u00e4xte upp och befolkningen \u00f6kade och den har s\u00e5 gjort sedan dess och \u00e4r snart uppe i 50.000.
\nEn explosionsartad byggnation har p\u00e5g\u00e5tt i flera decennier och man kan undra om den av Mijas tillm\u00e4tta arealen ska r\u00e4cka. 1989 p\u00e5b\u00f6rjade man s\u00e5 sm\u00e5tt ett restaureringsarbete p\u00e5 borgen. Det \u00e4r nu avslutat och d\u00e4r finns ett litet museum och borgen kan anv\u00e4ndas som kulturellt centrum f\u00f6r musik m.m.
\nEnligt Alonso de Palencia betyder Fuengirola \u201dk\u00e4lla vid foten av berget, Font Jirola\u201d.
\nFr\u00e5n annat h\u00e5ll p\u00e5st\u00e5s att fiskare fr\u00e5n Genua kom till havet utanf\u00f6r kusten f\u00f6r att fiska sardiner och \u201dboquerones\u201d. De anv\u00e4nde kastn\u00e4t som kallades \u201dgirones\u201d. N\u00e4r de kom hem, talade de om platsen f\u00f6r fisket som \u201d platsen f\u00f6r girones\u201d
\n\u201dBoliche\u201d l\u00e4r vara en liten sorts fisk. Fiskare fr\u00e5n Genua slog sig ner h\u00e4r p\u00e5 1400-talet i n\u00e4rheten av salterierna. De kallade ocks\u00e5 sina p\u00e5sliknande n\u00e4t f\u00f6r \u201dboliche\u201d.
\nEn skulptur p\u00e5 strandpromenaden, som f\u00f6rest\u00e4ller fiskare som drar upp n\u00e4t, p\u00e5minner om fiskets betydelse f\u00f6r Fuengirola. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det nuvarande Fuengirolas tidigaste bebyggelse fanns enligt historiker och arkeologer omkring kullen med borgen Sohail. Unders\u00f6kningar har bekr\u00e4ftat att det fanns en punisk-fenicisk bos\u00e4ttning. Enligt den grekiske f\u00f6rfattaren Hecatos fr\u00e5n Miletos var namnet p\u00e5 Fuengirola fr\u00e5n b\u00f6rjan Syalis i \u00f6verg\u00e5ngen mellan \u00e5r 500 och 400 f Kr. Britt-Marie Ekman har forskat och gr\u00e4vt i historieb\u00f6ckerna […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":1926,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-1925","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n