Venta, vad \u00e4r det? Utf\u00f6rs\u00e4ljning kanske, trodde jag f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag s\u00e5g de brokiga neonskyltarna kanta landsv\u00e4garna. Men, inte d\u00e5. En venta \u00e4r en restaurang ute p\u00e5 landet, besl\u00e4ktad med v\u00e5ra v\u00e4rdshus. Monica & Harry Ramfelt<\/p>\n
I m\u00e5nga l\u00e4nder fanns det f\u00f6rr i tiden regler om hur t\u00e4tt v\u00e4rdshusen skulle ligga l\u00e4ngs landsv\u00e4garna. I Danmark t.ex. utf\u00e4rdade drottning Margarethe I redan 1396 att det skulle finnas en krog var fj\u00e4rde mil, ett beslut som senare \u00e4ndrades till varannan mil. Men i Spanien, detta ol\u00e4ndiga land, skulle detta knappast varit m\u00f6jligt. Icke desto mindre hittar man dem \u00e4ven h\u00e4r i de mest og\u00e4stv\u00e4nliga trakter.<\/p>\n
Ventan \u2013 en del av infrastrukturen
\nI gamla tider var v\u00e4rdshusen en infrastrukturell n\u00f6dv\u00e4ndighet. Handelsm\u00e4n och andra resen\u00e4rer beh\u00f6vde mat och natth\u00e4rb\u00e4rge och postdiligensernas h\u00e4star m\u00e5ste rastas och bytas ut. Men i takt med att m\u00e4nniskor fick l\u00e4ttare att f\u00f6rflytta sig fick ventorna ytterligare en funktion. Nu blev de ocks\u00e5 en tillflykt f\u00f6r st\u00e4dernas inv\u00e5nare, d\u00e5 hela familjen begav sig ut p\u00e5 landet f\u00f6r att \u00e4ta traditionell s\u00f6ndagslunch. Idag har scenen \u00e4ndrats n\u00e5got. Nya ventor dyker upp som svampar ur jorden f\u00f6r att tillgodose s\u00e5v\u00e4l l\u00e5ngtradarchauff\u00f6rer som bilburna turister, som tr\u00f6ttnat p\u00e5 h\u00f6ghusmilj\u00f6n och l\u00e4ngtar ut p\u00e5 landet.
\nMot Alfarnatejo
\nOm vi b\u00f6rjar v\u00e5r tur fr\u00e5n motorv\u00e4g N 331 vid Casabermeja och styr kosan \u00f6sterut kommer vi till Andalusiens \u00e4ldsta venta, Venta de Alfarnate. V\u00e4gen g\u00e5r f\u00f6rst genom en bred dal med idel olivtr\u00e4d och i byarna Colmenar och Riogordo bearbetas oliverna till olivolja. Naturen \u00e4ndrar karakt\u00e4r n\u00e4r vi viker av norrut vid Riogordo och vi passerar en spektakul\u00e4r ravin innan vi n\u00e5r den lilla byn Alfarnatejo. Det \u00e4r verkligen en gudsf\u00f6rg\u00e4ten pytteby men den har \u00e4nd\u00e5 allt som karakt\u00e4riserar en andalusisk landsby: \u201dstora torget\u201d med r\u00e5dhus och kyrka p\u00e5 en h\u00f6jd, vindlande gator och en arabisk borg i ruiner i n\u00e4rheten.<\/p>\n
Los Pirineos del Sur
\nS\u00f6derns Pyren\u00e9er kallas omr\u00e5det h\u00e4r uppe p\u00e5 grund av likheten med storebror i norr. Och h\u00e4r finns de: bergstopparna, dalarna, b\u00e4ckarna, vattenfallen, grottorna och de djupa ravinerna. Kort sagt, en oslagbart vacker bergsnatur. Omr\u00e5det har \u00e4ven ett annat namn, La Tierra de los Bandoleros, landsv\u00e4gsr\u00f6varnas land och h\u00e4r hade de ett riktigt eldorado. Gamla landsv\u00e4gen M\u00e1laga, Granada, Madrid passerade dessa og\u00e4stv\u00e4nliga trakter och h\u00e4r var det l\u00e4tt att g\u00f6mma sig vid v\u00e4gkanterna och \u00f6verfalla f\u00f6rbipasserande diligenser. Ett tillh\u00e5ll hade de ocks\u00e5, n\u00e4mligen \u201dr\u00f6varkrogen\u201d Venta de Alfarnate. Detta gamla v\u00e4rdshus har sina r\u00f6tter fr\u00e5n 1200-talet men dagens byggnad \u00e4r fr\u00e5n 1690. M\u00e5nga celebriteter har \u00f6vernattat h\u00e4r, kungar, f\u00f6rfattare och konstn\u00e4rer men \u00e4ven f\u00e4ngelsekunder p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n M\u00e1laga till Granada, d\u00e4r de skulle rannsakas och d\u00f6mas. F\u00e4ngelsecellen finns kvar att besk\u00e5da \u00e4n idag. Hela krogen \u00e4r n\u00e4stan som ett museum och mycket \u00e4r intakt fr\u00e5n f\u00f6rr. Dessutom serverar man utm\u00e4rkt mat med s\u00e4rskild inriktning p\u00e5 inhemska r\u00e4tter och n\u00e4rodlat.<\/p>\n
Tillbaka till kusten
\nOj, vilka vyer! L\u00e5ngt borta i fj\u00e4rran glittrar Medelhavet, en bred dal breder ut sig framf\u00f6r oss och bergstopparna runt omkring t\u00e4vlar om v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet. Men nu skulle vi ju tala om ventor. Inte f\u00f6rdjupa oss i naturen. Men v\u00e4nta bara, snart dyker de upp l\u00e4ngs v\u00e4gkanten, en efter en och n\u00e4stan alla med panoramautsikt. Det \u00e4r bara att v\u00e4lja och vraka. N\u00e5gra f\u00f6rtj\u00e4nar dock extra uppm\u00e4rksamhet. Venta La Nada \u00e4r en gammal autentisk krog fr\u00e5n 1924 men huset \u00e4r \u00e4ldre och h\u00e4r kan man titta in i en j\u00e4ttestor ugn, d\u00e4r man grillade hela lamm och grisar som h\u00e4ngdes upp i taket. Efter passet Puerto de L\u00e9on g\u00e5r en liten sidov\u00e4g t.v. till Cortijo La Reina, ett alldeles s\u00e4rskilt fint Hotel Rural, inhyst i ett ca 300 \u00e5r gammalt herrskapshus. Galway fr\u00e5n 1964 \u00e4r en gammal cortijo, liksom El Mije\u00f1o, d\u00e4r man fortfarande odlar sitt eget vin. Be att f\u00e5 g\u00e5 ner i vink\u00e4llaren och titta p\u00e5 antika vintunnor, en vinpress och diverse andra gamla redskap. Det \u00e4r n\u00e4stan som ett museum men ett riktigt s\u00e5dant finns ocks\u00e5 h\u00e4r bland bergen, Museo de los Torijos, som ger en fin bild av M\u00e1lagavinernas utveckling och historia.<\/p>\n
Los Montes de M\u00e1laga
\nNu befinner vi oss i M\u00e1lagabergen, omgivna av v\u00e4ldoftande pinjeskogar. Men skulle vi kunna t\u00e4nka oss dessa berg annorlunda? Vad s\u00e4gs om lummiga kastanjedungar, m\u00f6rka korkeksskogar eller varf\u00f6r inte v\u00e4lsk\u00f6tta vinberg. Allt detta har faktiskt funnits h\u00e4r men under olika epoker. F\u00f6re romartiden bredde korkekar, stenekar och kastanjetr\u00e4d ut sig \u00f6ver stora arealer p\u00e5 den iberiska halv\u00f6n, s\u00e5 \u00e4ven h\u00e4r. Men romarna avverkade skogen med erosion som f\u00f6ljd. Man beh\u00f6vde ved till bergsbruket och eken passade bra till skeppsbyggandet. Sedan har nya invaderande folkslag behandlat landskapet olika. V\u00e4stgoter och morer gick varsamt fram och skonade skogen. De kristna d\u00e4remot beh\u00f6vde ek till sina amerikaskepp och sk\u00f6vlade vilt. De byggde hus, pl\u00f6jde upp marken och planterade vinstockar. M\u00e1laga stad drabbades av m\u00e5nga \u00f6versv\u00e4mningar och \u00e4n v\u00e4rre blev det sedan vinlusen Phyloxera \u00f6delagt alla vinf\u00e4lt p\u00e5 1880-talet och vinb\u00f6nderna var tvungna att \u00f6verge sina hem. Nu blev det fritt fram f\u00f6r vattenfl\u00f6det att l\u00e4gga M\u00e1laga under vatten. Den ena \u00f6versv\u00e4mningen efter den andra drabbade staden i b\u00f6rjan av 1900-talet. S\u00e5 kom det sig att man b\u00f6rjade plantera ut pinjer p\u00e5 20-talet f\u00f6r att f\u00e5 ett stopp p\u00e5 f\u00f6r\u00f6delsen. Och nu kommer n\u00e4sta drag. Myndigheterna vill \u00e5terskapa ursprungslandskapet. Pinjerna har gjort sitt genom att f\u00f6rbereda jorden f\u00f6r \u00e5terplantering av den gamla floran. Vem vet, kanske vi, i v\u00e5rt n\u00e4sta liv, f\u00e5r uppleva en ekskog h\u00e4r, som den var f\u00f6r 1000-tals \u00e5r sedan?
\nOm du vill l\u00e4sa om fler utflykter eller andra smultronst\u00e4llen i Europa. G\u00e5 in p\u00e5 www.smultronstallen.eu <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Venta, vad \u00e4r det? Utf\u00f6rs\u00e4ljning kanske, trodde jag f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag s\u00e5g de brokiga neonskyltarna kanta landsv\u00e4garna. Men, inte d\u00e5. En venta \u00e4r en restaurang ute p\u00e5 landet, besl\u00e4ktad med v\u00e5ra v\u00e4rdshus. Monica & Harry Ramfelt I m\u00e5nga l\u00e4nder fanns det f\u00f6rr i tiden regler om hur t\u00e4tt v\u00e4rdshusen skulle ligga l\u00e4ngs landsv\u00e4garna. I Danmark […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":2008,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-2007","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n