F\u00f6rutom Federico Garc\u00eda Lorca har Spanien m\u00e5nga ansedda f\u00f6rfattare. H\u00e4r \u00e4r 14 av landets mest k\u00e4nda: Juan Miguel Aguilera
\nF\u00f6dd 1960 i Valencia, \u00e4r en spansk science fiction-f\u00f6rfattare. Han ligger bakom fr\u00e4mst kallad h\u00e5rd science fiction, d.v.s. relativt teknikdominerad science fiction. Hans b\u00f6cker utspelar sig i ett fiktiv universum som kallas Akasa-Puspa.<\/p>\n
Bernardo Atxaga
\nHeter egentligen Joseba Irazu Garmendia, f\u00f6dd 27 juli 1951 i Asteasu utanf\u00f6r San Sebastian, baskiskspr\u00e5kig f\u00f6rfattare. Atxaga \u00e4r utan j\u00e4mf\u00f6relse den baskiske f\u00f6rfattare som n\u00e5tt den st\u00f6rsta l\u00e4sekretsen. Han \u00f6vers\u00e4tter sj\u00e4lv sina verk till spanska. Flera \u00e4r \u00f6versatta till svenska som exempelvis Obabakoak (1989), svensk \u00f6vers\u00e4ttning: Obabakoak (Stockholm: Bonniers), Gizona bere bakardadean (1993), svensk \u00f6vers\u00e4ttning: Den ensamme mannen (Stockholm: Bonniers, 1996), Zeru Horiek (1995), svensk \u00f6vers\u00e4ttning: Dessa himlar (Stockholm: Bonniers, 1998).<\/p>\n
Jacinto Benavente
\nF\u00f6dd 1866, d\u00f6d 1954, dramatisk f\u00f6rfattare. Han skrev \u00f6ver 100 pj\u00e4ser, bl.a. satiriska samh\u00e4llsstycken och folklivs- och id\u00e9dramer. I flera kommuner utmed kusten har han f\u00e5tt en v\u00e4g uppkallad efter sig.<\/p>\n
Vicente Blasco Ib\u00e1\u00f1ez
\nF\u00f6dd 1867 i Valencia, d\u00f6d 1928 i Menton, Frankrike. F\u00f6rfattare och politiker.
\nBlasco Ib\u00e1\u00f1ez hade f\u00e5tt ett arv som han spenderade p\u00e5 att ge ut El Pueblo, en radikal, republikansk tidning. Flera f\u00e4ngelsestraff och deputerad sju g\u00e5nger. 1909 l\u00e4mnade han Spanien f\u00f6r Sydamerika. Romanen Los cuatro jinetes del Apocalipsis (Apokalypsens fyra ryttare) fr\u00e5n 1916, handlar om f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, och \u00e4r den roman som hans ber\u00f6mmelse vilar p\u00e5.<\/p>\n
Pedro de Casta\u00f1eda
\nF\u00f6dd i N\u00e1jera i Baskien. Var fotsoldat i Francisco V\u00e1squez de Coronados uppt\u00e4ckts- och plundringsexpedition – fr\u00e5n Mexiko in i nuvarande USA s\u00e5 l\u00e5ngt som till Kansas – som skrev den mest v\u00e4rdefulla skildringen av expeditionen. Hans text \u00e4r en flitigt anv\u00e4nd k\u00e4llskrift vid studier av Coronados expedition.
\nVid den tid d\u00e5 expeditionen planerades befann sig Casta\u00f1eda p\u00e5 en spansk milit\u00e4rpostering i Culiac\u00e1n i nordv\u00e4stra Mexiko. Han var gift, och hade minst \u00e5tta barn. Han beskriver \u00e4ven h\u00e4ndelser som andra delar av expeditionen var med om, som han inte sj\u00e4lv var vittne till. Originalet finns inte kvar, men en avskrift fr\u00e5n 1596 som omfattar knappt 200 sidor finns bevarat p\u00e5 Lenox Library i New York.<\/p>\n
Camilo Jos\u00e9 Cela
\nF\u00f6dd 11 maj 1916 i Iria Flavia, distriktet Padr\u00f3n, La Coru\u00f1a, Galicien, d\u00f6d 17 januari 2002 i Madrid; spansk f\u00f6rfattare, medlem i Spanska akademien 1957.
\nEfter spanska inb\u00f6rdeskriget br\u00f6t Cela den av diktaturen p\u00e5tvingade tystnaden inom romanen med La familia de Pascual Duarte (1942), en d\u00e5 blott alltf\u00f6r aktuell studie i v\u00e5ld, som censuren f\u00f6rbj\u00f6d under n\u00e5gra \u00e5r. Denna debutroman samt La colmena (1951, ”Bikupan”), censurf\u00f6rbjuden till 1963 men \u00e4nd\u00e5 l\u00e4st, markerar inledningen till den samh\u00e4llskritiska roman som v\u00e4xte fram i Spanien p\u00e5 1950-talet. Hans litter\u00e4ra produktion \u00e4r ganska omfattande och uppg\u00e5r till ett hundratal volymer. Nobelpristagare i litteratur.<\/p>\n
Lu\u00eds Cernuda
\nF\u00f6dd 21 september 1902 i Sevilla, d\u00f6d 5 november 1963 i Mexiko, spansk poet, tillh\u00f6rde ”Generaci\u00f3n de 27”. Under spanska inb\u00f6rdeskriget flydde han till England, och vidare till Frankrike, Skottland, Massachusetts, Mexiko och Kalifornien. Han \u00e5terv\u00e4nde aldrig till Spanien.<\/p>\n
Miguel Cervantes
\nEller Miguel de Cervantes Saavedra, f\u00f6dd 29 september 1547 i Alcal\u00e1 de Henares, Kastilien, d\u00f6d 23 april 1616, spansk f\u00f6rfattare i megaformat och s\u00e4kert den vi b\u00e4st k\u00e4nner till genom sitt verk Don Quijote (Don Quijote de La Mancha).
\nCervantes har g\u00e5tt till efterv\u00e4rlden som en av de st\u00f6rsta romanf\u00f6rfattarna i v\u00e4rldshistorien med ’Don Quiote’, och \u00e4r Spaniens nationalskald. Romanen handlar om riddaren av den sorgliga skepnaden och hans v\u00e4pnare Sancho Panza. Den \u00e4r en dr\u00e5plig parodi p\u00e5 samtidens popul\u00e4ra riddarromaner, och stilbildande f\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndska romakonsten.<\/p>\n
Federico Garc\u00eda Lorca
\nF\u00f6dd 5 juni 1898 i byn Fuente Vaqueros i provinsen Granada, d\u00f6d 18 eller 19 augusti 1936 i V\u00edznar, Granada, var f\u00f6rfattare; dramatiker. Garc\u00eda Lorca var en m\u00e5ngsidig och nydanande f\u00f6rfattare med ett tydligt politiskt engagemang. I augusti 1936, i b\u00f6rjan av det spanska inb\u00f6rdeskriget, m\u00f6rdades han av Francosidan.<\/p>\n
Baltasar Graci\u00e1n y Morales
\nF\u00f6dd 8 januari 1601, d\u00f6d 6 december 1658, var en spansk jesuit, f\u00f6rfattare och predikant. Med sin morall\u00e4ra p\u00e5verkade han bland andra Arthur Schopenhauer.<\/p>\n
Juan Luis Vives
\nF\u00f6dd i Valencia 1492, d\u00f6d i Barcelona 1540. Spansk humanist. Studerade i Sorbonne och undervisade i bland annat Paris och Oxford. Var l\u00e4rare \u00e5t Katarina av Aragonien och Mary Tudor. Juan Vives var en framtr\u00e4dande person under ren\u00e4ssansen, han var v\u00e4n till Erasmus av Rotterdam som f\u00e5tt inflytande p\u00e5 hans verk. Han kritiserade skolastikernas angrepp p\u00e5 Aristoteles filosofi. Vives ville \u00e5terst\u00e4lla de klassiska v\u00e4rdena, utan att fr\u00e5ng\u00e5 kristendomen.
\nHan skrev p\u00e5 latin inom m\u00e5nga \u00e4mnen, de fr\u00e4msta verken behandlar undervisning, moral samt sociala och psykologiska fr\u00e5gest\u00e4llningar.<\/p>\n
Manuel de Cabanyes [kava:njes]
\nF\u00f6dd 1808 i Villanueva y Geltru (Barcelona), d\u00f6d 1833 i Granada, var en spansk skald. Han var mycket kunnig b\u00e5de i klassiska och moderna spr\u00e5k. Hans stilistiska k\u00e4nsla och starka sj\u00e4lvkritik begr\u00e4nsade hans litter\u00e4ra produktion, som pr\u00e4glas av formell full\u00e4ndning och djup pessimism. Hans f\u00f6rn\u00e4msta arbeten \u00e4r: La independencia de la poesia, A Cintio, p\u00e5 elvastavig vers, och Preludios de mi lira (1833), som alla f\u00e5tt mycket positiv kritik.<\/p>\n
Manuel V\u00e1zquez Montalb\u00e1n
\nF\u00f6dd 1939 i Barcelona, d\u00f6d 18 oktober 2003 i Bangkok, Thailand, var en spansk f\u00f6rfattare. Bibliografi (utgivet p\u00e5 svenska), D\u00f6den i Barcelona (1992), Mord i Madrid (1993). The Martin Beck award 1992.<\/p>\n
Lope de Vega
\nEgentligen Lope F\u00e9lix de Vega y Carpio, f\u00f6dd 25 november 1562 i Madrid, d\u00f6d 27 augusti 1635 i Madrid, spansk dramatiker, jesuitpr\u00e4st. Han utbildades vid en jesuitskola. Som ung b\u00f6rjade han skriva drama f\u00f6r teatrarna i Madrid och blev den mest framst\u00e5ende dramaf\u00f6rfattaren under den spanska teaterns guld\u00e5lder.
\nHan tj\u00e4nstgjorde i den stora armadan 1588 och levde d\u00e4refter en tid i Toledo. Fr\u00e5n \u00e5r 1605 till sin d\u00f6d var han privatsekreterare hos greven av Sessa, Don Luis Fernandez de Cordoba.
\nFr\u00e5n \u00e5r 1588 skrev han historiska drama och \u00e4ven samtidsdrama. Produktionen omfattade cirka 2.000 pj\u00e4ser och dramastycken. Omkring 400 \u00e4r bevarade. Ett flertal r\u00f6r historiska h\u00e4ndelser. K\u00e4nda \u00e4r Maestro de Danzar, Azero de Madrid och Noche de San Juan. Andra k\u00e4nda drama som r\u00f6r andra \u00e4mnen \u00e4r Jerusalen conquistada, Pastores de Belen och Dorotea.
\nEn personlig religi\u00f6s kris fick honom att bli pr\u00e4st \u00e5r 1614. Han \u00f6vergav d\u00e5 dramaskrivandet och skrev i st\u00e4llet religi\u00f6s poesi. Lope de Vega dog fattig. Alla hans stora inkomster fr\u00e5n dramaproduktionen sk\u00e4nktes n\u00e4stan helt och h\u00e5llet till v\u00e4lg\u00f6rande \u00e4ndam\u00e5l inom kyrkan.
\nK\u00e4lla: Wikipedia den fria encyklopedin <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6rutom Federico Garc\u00eda Lorca har Spanien m\u00e5nga ansedda f\u00f6rfattare. H\u00e4r \u00e4r 14 av landets mest k\u00e4nda: Juan Miguel Aguilera F\u00f6dd 1960 i Valencia, \u00e4r en spansk science fiction-f\u00f6rfattare. Han ligger bakom fr\u00e4mst kallad h\u00e5rd science fiction, d.v.s. relativt teknikdominerad science fiction. Hans b\u00f6cker utspelar sig i ett fiktiv universum som kallas Akasa-Puspa. Bernardo Atxaga Heter […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":2035,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-2034","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n