Varf\u00f6r bes\u00f6ker och bos\u00e4tter sig s\u00e5 m\u00e5nga nordeurop\u00e9er i Nerja? \u00c4r det f\u00f6r platsens sk\u00f6nhet, det genuint spanska, det sk\u00f6na klimatet, de subtropiska odlingarna, grottorna, de fem milen till M\u00e1lagas flygplats eller \u00e4r det vattnet? Av Britt-Marie Ekman<\/p>\n
Naricha (Narija) \u00f6verfl\u00f6dande k\u00e4lla, var morernas namn p\u00e5 Nerja. \u201dUtbredd \u00f6ver mattor i magiska f\u00e4rger, Narija, mitt Narija, spirande bland blommor. Min syn njuter av din sk\u00f6nhet\u2026 en lantegendom, stor som en stad, omgiven av rika tr\u00e4dg\u00e5rdar, bevattnad av floden Chillar och med stor sidenhandel, ber\u00f6md \u00e4nda till Damaskus.\u201d S\u00e5 beskrev den arabiske geografen och poeten Ibn Said al Mugabi Nerja.<\/p>\n
En bragd
\nI boken M\u00e1laga Pueblo a Pueblo hittar jag f\u00f6ljande beskrivning: \u201dS\u00e5som en j\u00e4ttestor l\u00e4gerplats ter sig de plast\u00f6vert\u00e4ckta odlingarna som ger tidiga sk\u00f6rdar av squash, tomaster, b\u00f6nor och tropiska gr\u00f6dor, v\u00e4xter som betyder mycket f\u00f6r Nerjas ekonomi. De hemska byggnationer som har smugit sig in i sj\u00e4lva gamla kvarteren, och de hiskliga moderna betongbyggnaderna som har dominerat landskapet, g\u00f6r uppgiften att bevara Nerjas kulturella och sociala identitet till en bragd\u201d.
\nDet ligger ca tusen \u00e5r mellan dessa beskrivningar. Hur vill du beskriva Nerja?<\/p>\n
Fr\u00e5n 1400-talet
\nEgentligen b\u00f6rjade Nerja utvecklas som by f\u00f6r endast ca 500 \u00e5r sedan under drottning Johanna den Galna. D\u00e5 hade den sista moren som bodde p\u00e5 Castillo Altos lantegendom i Naricha, ett par km upp efter v\u00e4gen till Frigiliana, gett sig av.
\nKring morernas gamla borg fr\u00e5n 800-talet som byggts p\u00e5 klippan som sticker ut i havet b\u00f6rjade Nerja v\u00e4xa fram i slutet av 1400-talet. N\u00e4r morerna var borta beh\u00f6vdes ny population. Det var kristna familjer fr\u00e5n Castilla y Le\u00f3n som uppmanades flytta hit. Under 1500-talet uppf\u00f6rde man helgedomen Nuestra Se\u00f1ora de las Angustias till ortens skyddshelgon.
\nMan byggde ett kastell p\u00e5 den gamla borgens plats och ocks\u00e5 en arsenal f\u00f6r kustf\u00f6rsvaret. 1660 uppf\u00f6rdes p\u00e5 kunglig order ett bevakningstorn Torre de los Guardas och ocks\u00e5 f\u00f6rsta fasen av kyrkan El Salvador. Kyrkans torn kom till 1724.<\/p>\n
1800-talet
\n1810 kom Napoleons invasion med strider som f\u00f6ljd. M\u00e5nga nerenje\u00f1os d\u00f6dades och \u00e4nnu fler s\u00e5rades. Trots detta var 1800-talet ett sekel d\u00e5 Nerja gick fram\u00e5t.
\nMan gjorde sig fria fr\u00e5n Velez-M\u00e1laga och jordbruket och dess industrier blomstrade. D\u00e5 uppf\u00f6rdes den vackra akvedukten Acueducto del Aguila f\u00f6r att leda vatten till sockerfabriken San Joaqu\u00edn i den n\u00e4rliggande lilla orten Maro. Man producerade silke, vin, russin, socker, papper och tr\u00e4varor. I mitten av seklet hade Nerja 8.000 inv\u00e5nare.
\nI december 1884 drabbades hela provinsen Axarquia, d\u00e4r Nerja ligger, av en kraftig jordb\u00e4vning som medf\u00f6rde f\u00f6rst\u00f6relse av mark och byggnader.
\n\u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 gjorde kung Alfonso XII ett bes\u00f6k i den drabbade zonen och n\u00e4r han promenerade omkring i Nerja stannade han vid platsen d\u00e4r det gamla batteriet var uppst\u00e4llt och tittade ut \u00f6ver havet. \u201dDetta \u00e4r Europas balkong!\u201d utropade han och sen dess kallas den vackra utsiktsplatsen El Balc\u00f3n de Europa.<\/p>\n
Sockerproduktion
\nTrots invasion och jordb\u00e4vning \u00f6kade Nerjas merkantila betydelse under 1800-talet tack vare jordbruksprodukterna och sockerproduktionen vars r\u00e5material var sockerr\u00f6r. Italien \u00f6ppnade till och med ett konsulat h\u00e4r.
\nAkvedukten finns kvar och anv\u00e4nds fortfarande f\u00f6r bevattning av odlingarna av avokado och chirimoya. I utkanten av Nerja finns \u00e4nnu kvar ruiner av sockerfabriker som vittne om 400 \u00e5rs viktig sockerproduktion. Papperskvarnen fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1800-talet \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00f6rd.
\nB\u00f6rjan av 1900-talet medf\u00f6rde en nedg\u00e5ng f\u00f6r Nerja med arbetsl\u00f6shet och emigration. V\u00e4ndningen kom 1959.<\/p>\n
Fladderm\u00f6ssj\u00e4garna
\nDen 12 januari 1959 skulle pojkarna Francisco, Manuel, Jos\u00e9 Luis, Miguel och Jos\u00e9 Torres f\u00e5nga fladderm\u00f6ss i grottan La Mina De hade med sig ficklampa och n\u00e4t och gick till soptippen n\u00e4ra gamla kyrkog\u00e5rden. D\u00e4r var ing\u00e5ngen till den lilla grottan som var fladderm\u00f6ssens sovplats.
\nDe hade b\u00f6rjat s\u00e4tta upp n\u00e4ten d\u00e5 pl\u00f6tsligt ficklampan slocknade. Vettskr\u00e4mda k\u00e4nde de sig fram utefter grottv\u00e4ggarna och pl\u00f6tsligt uppt\u00e4ckte de en spricka i grottv\u00e4ggen. Det kom en varm luftstr\u00f6m fr\u00e5n sprickan och pojkarna blev \u00e4nnu r\u00e4ddare. Vad var det?
\nN\u00e4r de kunde f\u00e5 ig\u00e5ng ficklampan igen, s\u00e5g de bakom sprickan ett st\u00f6rre h\u00e5lrum. F\u00f6ljande dag tog de med sig en av pojkarnas far som var murare. Med hammare och huggmejsel slog han s\u00f6nder den stalaktit som blockerade \u00f6ppningen.
\nEn av pojkarna kunde kl\u00e4mma sig igenom och han gled f\u00f6rsiktigt ner till en st\u00f6rre grotta. De andra f\u00f6ljde efter med ficklampor och n\u00e4r de lyste runt s\u00e5g de att de befann sig i en j\u00e4ttestor grotta.
\nVilken upplevelse f\u00f6r ett g\u00e4ng pojkar. Las Cuevas de Nerja var uppt\u00e4ckt.<\/p>\n
F\u00f6rhistorisk katedral
\nF\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sedan b\u00f6rjade de underjordiska plattor p\u00e5 vilka Afrika och Europa ligger att r\u00f6ra p\u00e5 sig och s\u00e5 sm\u00e5ningom skapades Andalusiens bergskedjor p\u00e5 grund av denna r\u00f6relse.
\nUnder miljontals \u00e5r har regn sipprat ner genom de kalkhaltiga bergen, skapat underjordiska h\u00e5ligheter och l\u00f6st upp kalken, som med vattendroppars hj\u00e4lp bildat stalaktiter i grottornas tak och stalagmiter d\u00e4r dropparna landat p\u00e5 golvet.
\nN\u00e4r Nerjagrottorna b\u00f6rjade utforskas och man fann skelett, trodde man f\u00f6rst att man st\u00f6tt p\u00e5 den gamla kyrkog\u00e5rden. Det visade sig att skeletten var av betydligt h\u00f6gre \u00e5lder.
\nFynd av keramik, vapen och verktyg visar att m\u00e4nniskor bott h\u00e4r fram till 2000-talet f Kr d\u00e5 en jordb\u00e4vning blockerade ing\u00e5ngen. M\u00e5lningar p\u00e5 grottv\u00e4ggarna visade att grottan varit bebodd \u00e4nnu tidigare av Cro Magnonm\u00e4nniskor.
\nGrottan utforskades och man hittade flera stora gallerier med en sammanlagd l\u00e4ngd av mer \u00e4n 7 km. St\u00f6rsta takh\u00f6jden \u00e4r p\u00e5 60 m och med stalagtitpelare och gallerv\u00e4ggar kan man f\u00f6rst\u00e5 smeknamnet f\u00f6rhistorisk katedral. De olika gallerierna har f\u00e5tt namn efter sitt utseende.<\/p>\n
Nummer tre i Spanien
\nI en av de st\u00f6rsta salarna h\u00e5lls varje sommar Festival de la Cueva de Nerja med konserter och ballett. Det \u00e4r imponerande f\u00f6rest\u00e4llningar med bakgrund av belysta stalagtiter. Bes\u00f6kare har tilltr\u00e4de till en del av den stora grottans gallerier. Ett bes\u00f6k tar ca 45 minuter. Las Cuevas de Nerja \u00e4r det tredje mest bes\u00f6kta turistm\u00e5let i Spanien. (Bes\u00f6kstid sommar: 10-14, 16-20.)
\nOmr\u00e5det utanf\u00f6r grottan erbjuder f\u00f6rutom parkering, restaurang, bar och presentshop.
\nEn av de \u00e5rliga festerna i Nerja omkring den 15 maj avslutas med ett j\u00e4tteparty med tusentals deltagare utanf\u00f6r grottan.
\nFeria h\u00e5lls sedan 1804 mellan den 8 och 12 oktober f\u00f6r att hedra stadens skyddshelgon, Nuestra Se\u00f1ora de Angustias.<\/p>\n
Maro
\nTill Nerja h\u00f6r ocks\u00e5 samh\u00e4llet Maro, som ligger p\u00e5 en klippudde \u00f6sterut vid gr\u00e4nsen till Granadaprovinsen. Redan p\u00e5 romarnas tid bodde det m\u00e4nniskor h\u00e4r och platsen kallades av romarna Detunda. D\u00e5 var det en stor lantg\u00e5rd med industrianl\u00e4ggning n\u00e4ra Via Heraklia, v\u00e4gen mellan Malaca och Castulo, nuvarande Jaen. Senare kallades v\u00e4gen Via Antoniono.
\nDetunda n\u00e4mns i kejsar Augustus organisation av landomr\u00e5den \u00e5r 27. Lantg\u00e5rden v\u00e4xte till ett litet samh\u00e4lle. En v\u00e4g, Calle Ancha, Breda gatan, som gick upp till Via Antoniono blev en slags marknadsplats d\u00e4r lokalbefolkningen bytte varor med handelsm\u00e4n fr\u00e5n Rom. De f\u00f6rsta aff\u00e4rerna kom ocks\u00e5 till p\u00e5 Calle Ancha.
\nAraberna kallade platsen Mainate. Fortfarande lever en del Marobor av jordbruk och odling av frukt speciellt avokado och cherimoya.
\nI v\u00e5ra dagar bor en del utl\u00e4nningar i Maro. M\u00e5nga konstn\u00e4rer s\u00f6ker sig hit. Namnet Maro kommer fr\u00e5n Marum, en vit blomma som v\u00e4xer i omr\u00e5det.<\/p>\n
Axarquias stolthet
\nSedan 1959 beh\u00e4rskar turismen ekonomin i Nerja. Staden har v\u00e4xt med flera trevliga urbanisationer i andalusisk stil och har nu ca 16.500 inv\u00e5nare, man har beskrivit Nerja som en typisk andalusisk sm\u00e5stad med vitkalkade hus med pelargonier i krukor och l\u00e5dor.
\nMan k\u00e4nner sig v\u00e4lkomnad av v\u00e4nliga spanjorer. M\u00e5nga engelsm\u00e4n, tyskar och nordbor har slagit sig ner h\u00e4r och man ser skyltar p\u00e5 flera spr\u00e5k. Det finns tre fyrstj\u00e4rniga hotell varav ett \u00e4r parador samt fler med f\u00e4rre stj\u00e4rnor. Det \u00e4r gott om restauranger. Kanske man kan f\u00e5 den lokala efterr\u00e4tten jams med sockerr\u00f6rssirap p\u00e5 n\u00e5gon av dem.
\n14, 5 km kust med 12 st\u00f6rre och mindre str\u00e4nder lockar m\u00e5nga bes\u00f6kare. Natur\u00e4lskare kan bege sig till Sierra Tejada-Almijara naturpark och vandra l\u00e4ngs floden Chillar. Hela str\u00e4ckan s\u00e4gs ta fem timmar.
\nDet var nog floden Chillar som araberna t\u00e4nkte p\u00e5 d\u00e5 de d\u00f6pte platsen till Naricha, \u00f6verfl\u00f6dande k\u00e4lla. Man s\u00e4ger att floden aldrig \u00e4r uttorkad.
\nFotnot. Ett s\u00e4rskilt tack till familjen Barkman p\u00e5 Bromma Egendom f\u00f6r deras syn p\u00e5 Nerja.
\nK\u00e4llor: Francisco Lancha: Conocer M\u00e1laga, M\u00e1laga Pueblo a Pueblo (SUR) och Internetartiklar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Varf\u00f6r bes\u00f6ker och bos\u00e4tter sig s\u00e5 m\u00e5nga nordeurop\u00e9er i Nerja? \u00c4r det f\u00f6r platsens sk\u00f6nhet, det genuint spanska, det sk\u00f6na klimatet, de subtropiska odlingarna, grottorna, de fem milen till M\u00e1lagas flygplats eller \u00e4r det vattnet? Av Britt-Marie Ekman Naricha (Narija) \u00f6verfl\u00f6dande k\u00e4lla, var morernas namn p\u00e5 Nerja. \u201dUtbredd \u00f6ver mattor i magiska f\u00e4rger, Narija, mitt […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":2047,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,400],"tags":[],"class_list":["post-2046","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-sport-artiklar"],"yoast_head":"\n