Hela Iberiska halv\u00f6n var i g\u00e5ngna tider t\u00e4ckt av en ymnig vegetation, d\u00e4r korkekar, stenekar och kastanjetr\u00e4d bredde ut sig \u00f6ver v\u00e4ldiga arealer Av Monica Ramfelt
\nFoto: Harry Ramfelt<\/p>\n
I samband med romarnas int\u00e5g i omr\u00e5det \u00e4ndrades bilden dock radikalt. Hela 50 procent av skogarna sk\u00f6vlades under det romerska imperiet p\u00e5 grund av ett intensivt utnyttjande av markerna f\u00f6r boskapssk\u00f6tsel och \u00e5kerbruk och tr\u00e4 beh\u00f6vdes f\u00f6r metallutvinning och skeppsbyggande.
\nFr\u00e5n M\u00e1lagas hamn gick det en livlig trafik \u00f6ver Medelhavet till Rom och man lastade skeppen fulla med \u00e4dla metaller, silke, vin och olivolja.<\/p>\n
V\u00e4stgoter, morer och kristna
\nSedan kom v\u00e4stgoterna, som s\u00e5g f\u00f6r\u00f6delsens biverkningar och inf\u00f6rde lagar om restriktioner och str\u00e4nga straff utm\u00e4ttes f\u00f6r tr\u00e4df\u00e4llning. Skogarna fick sedan \u00e4ven vara i fred under morernas tid \u00e4nda fram till b\u00f6rjan av 1500-talet, d\u00e5 det blev fritt fram att f\u00e4lla tr\u00e4d igen.
\nDet spanska kungaparet Ferdinand och Isabella gav tummen upp f\u00f6r exploatering av skogarna f\u00f6r jordbruk och boskapssk\u00f6tsel. Dessutom beh\u00f6vdes ek till Amerikaskeppen och under 1600- och 1700-talen h\u00f6gg man ner m\u00e4ngder av tr\u00e4d med katastrofala f\u00f6ljder i form av erosion och \u00f6versv\u00e4mningar.<\/p>\n
Korkeken \u2013 b\u00e4sta botemedlet
\nKorkeken \u00e4r ett tr\u00e4d som under \u00e5rtusenden anpassat sig till klimatet i s\u00f6dra Spanien och utvecklat unika egenskaper. Dess r\u00f6tter borrar sig l\u00e5ngt ner i jorden, d\u00e4r de l\u00e4tt f\u00e5ngar upp vatten och binder de \u00f6vre jordlagren.
\nDess vintergr\u00f6na, tjocka l\u00f6v hindrar avdunstning och korkbarken skyddar mot eld, ett riktigt supertr\u00e4d i sammanhanget allts\u00e5. Och nu i den globala uppv\u00e4rmningens tidevarv l\u00e4r vi f\u00e5 se mer ek i Andalusien.
\nFlera \u00e5terplanteringsprojekt p\u00e5g\u00e5r bl.a. i M\u00e1lagabergen, d\u00e4r man efter de katastrofala \u00f6versv\u00e4mningarna i b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet har planterat pinjer, som f\u00f6rbereder jorden f\u00f6r inplantering av de ursprungliga ekarna.<\/p>\n
El Parque Natural de los Alcornocales
\nOm man vill g\u00f6ra sig en f\u00f6rest\u00e4llning om hur hela Spanien s\u00e5g ut f\u00f6r n\u00e5gra tusentals \u00e5r sedan, b\u00f6r man bege sig till Andalusiens sydv\u00e4stra h\u00f6rn. D\u00e4r ligger korkeksparken, en gigantisk, fredad landyta, d\u00e4r halv\u00f6ns ursprungliga vegetation har f\u00e5tt fritt spelrum.
\nEtt bra s\u00e4tt att n\u00e4rma sig parken \u00e4r att k\u00f6ra till Cortes de la Frontera och bes\u00f6ka korkfabriken strax utanf\u00f6r byn. H\u00e4r f\u00e5r man l\u00e4ra sig lite om korktillverkning och inne i Cortes finns ett informationscentrum, d\u00e4r man ber\u00e4ttar om korkeksparken.<\/p>\n
Cortex blir Cortes
\nCortes \u00e4r en trevlig liten by, som inbjuder till en trivsam promenad i smala gr\u00e4nder med vitrappade hus, en st\u00e5tlig kyrka och ett fint r\u00e5dhus. Den stadsbild vi ser i dag v\u00e4xte fram p\u00e5 1600-talet, d\u00e5 man p\u00e5 allvar b\u00f6rjade exploatera ekbarken men byn \u00e4r mycket \u00e4ldre \u00e4n s\u00e5.
\nFenicierna slog sig ner h\u00e4r l\u00e5ngt f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4kning och romarna gav byn ett namn, Cortex. Allts\u00e5 bark, som kan tolkas bokstavligt eller syfta p\u00e5 det skyddsv\u00e4rn som f\u00f6rsvarade gr\u00e4nsomr\u00e5dena h\u00e4r uppe i obygden och som Cortes de la Frontera ingick som en del i.<\/p>\n
Svarta grisar och ekollon
\nCortes ligger alldeles vid parkens \u00f6stra gr\u00e4ns och h\u00e4rifr\u00e5n kan man f\u00e4rdas v\u00e4sterut \u00e4nda bort mot Gibraltar genom o\u00e4ndliga ekskogar om man s\u00e5 vill. Men \u00e4ven en liten tur r\u00e4cker l\u00e5ngt.
\nAllts\u00e5 viker vi av s\u00f6derut mot Colmenar och m\u00f6ts av idel knotiga, svarta, avskalade stammar, vars grenar str\u00e4cker sig ner \u00f6ver fallf\u00e4rdiga steng\u00e4rdsg\u00e5rdar och gamla stenhus i ruiner.
\nH\u00e4r kan man tr\u00e4ffa p\u00e5 de svarta grisarna, som p\u00e5 h\u00f6sten b\u00f6rjar b\u00f6ka efter n\u00e5got att \u00e4ta. Kastanjer duger bra men ekollon fr\u00e5n kork- eller stenekar \u00e4r ett sn\u00e4pp b\u00e4ttre, \u00e5tminstone n\u00e4r det g\u00e4ller skinkans kvalitet. Om grisarna f\u00e5tt maximalt med ekollon blir det h\u00f6gsta betyg och h\u00f6gsta pris.<\/p>\n
Vandringsstigar
\nV\u00e4gen slingrar sig ner mot Colmenar, ett litet oansenligt stationssamh\u00e4lle, d\u00e4r gubbarna sitter sysslol\u00f6sa vid stationen och pokulerar. H\u00e4rifr\u00e5n b\u00e4r det av upp\u00e5t igen och vi tr\u00e4ffar p\u00e5 ett riktigt trevligt hotell, Hacienda la Herriza.
\nH\u00e4r kan man \u00e4ta lunch eller middag i den trivsamma matsalen med utsikt \u00f6ver dalg\u00e5ngen ner mot Colmenar eller \u00f6vernatta och utnyttja de fina vandringsstigarna som finns i korkeksskogen och f\u00e5 en annan och djupare insikt i skogens mysterier. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Hela Iberiska halv\u00f6n var i g\u00e5ngna tider t\u00e4ckt av en ymnig vegetation, d\u00e4r korkekar, stenekar och kastanjetr\u00e4d bredde ut sig \u00f6ver v\u00e4ldiga arealer Av Monica Ramfelt Foto: Harry Ramfelt I samband med romarnas int\u00e5g i omr\u00e5det \u00e4ndrades bilden dock radikalt. Hela 50 procent av skogarna sk\u00f6vlades under det romerska imperiet p\u00e5 grund av ett intensivt […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":2066,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-2065","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n