\u201d P\u00e5 tavlan som jag arbetar med och som jag ska kalla Guernica, och i alla mina senare konstverk uttrycker jag klart mitt avst\u00e5ndstagande av den milit\u00e4ra kast som har s\u00e4nkt Spanien i en ocean av sm\u00e4rta och d\u00f6d.\u201d – Pablo Picasso Av Britt-Marie Ekman<\/p>\n
Sedan 1931 d\u00e5 man r\u00f6stade f\u00f6r eller emot monarkin och republikanerna vann valet, hade det varit blodiga sammanst\u00f6tningar i Spanien. Under de kommande \u00e5ren v\u00e4xlade sedan makten mellan h\u00f6gerfalangen och republikanerna. 1934 grep Franco in med trupper p\u00e5 h\u00f6gerns sida.
\nEfter 1936 \u00e5rs val d\u00e5 republikanerna \u00e5ter kom till makten r\u00e5dde kaos i landet, mord, br\u00e4nder, strejker, f\u00e4ngslanden. 17 juli 1936 br\u00f6t ett veritabelt krig ut, Spanska inb\u00f6rdeskriget. Franco med trupper fr\u00e5n Marocko, t\u00e5gade mot Madrid.<\/p>\n
F\u00f6rst\u00e4rkning
\nHan fick f\u00f6rst\u00e4rkning: Hitler s\u00e4nde hundratals flygplan, artilleripj\u00e4ser, stridsvagnar samt 10.000 soldater. Mussolini skickade 600 plan och 40.000 soldater. Stalin svarade med 3.000 man till republikanernas hj\u00e4lp mot att han fick hela spanska guldreserven v\u00e4rd 5 miljarder kronor.
\nSpanien blev som ett stort \u00f6vningsomr\u00e5de inf\u00f6r andra v\u00e4rldskriget. Europas \u00f6vriga l\u00e4nder gjorde en \u00f6verenskommelse: Ingen hj\u00e4lp till Spanien. Trots detta kom 4.000 frivilliga, 500 fr\u00e5n Sverige.
\nSammandrabbningarna var f\u00f6rskr\u00e4ckliga och spanska folket led sv\u00e5rt. Republikanerna gjorde h\u00e5rt motst\u00e5nd men efter tre \u00e5rs krig segrade andra sidan som kallat sig nationalister.<\/p>\n
Bombangrepp
\nPablo Picasso vistades i Frankrike sedan 1903. D\u00e4r fick han best\u00e4llning p\u00e5 ett verk som skulle st\u00e4llas ut i den spanska paviljongen under den internationella utst\u00e4llningen 1937. Paviljongen skulle vara propaganda f\u00f6r den spanska republiken och t\u00e4nktes dra en m\u00e4ngd bes\u00f6kare.
\nKlockan 16.40 den 27 april 1937 skedde ett massivt bombangrepp av tyska Luftwaffe f\u00f6rst\u00e4rkt med italienskt flyg. 43 tyska Heinkel III och Junkers 52 vr\u00e4kte ner 50.000 explosiva splitterbomber \u00f6ver staden Guernica i Baskien, 30 km fr\u00e5n Bilbao.
\nGuernica hade 7.000 inv\u00e5nare men i april 1937 var staden fylld av civila flyktingar. F\u00f6rst\u00f6relsen var total d\u00e5 ocks\u00e5 brandbomber f\u00e4lldes. Fyra timmar varade attacken. 1.645 civila dog och hundratals var s\u00e5rade och utan hem. Antalet d\u00f6da var mer \u00e4n h\u00e4lften av offren i terrorattacken 11 september i New York och anfallet lika ov\u00e4ntat.<\/p>\n
Heliga stad
\nGuernica var baskernas heliga stad. D\u00e4r fanns en ek vid vilken baskernas ledare brukade tr\u00e4ffas vid viktiga f\u00f6rhandlingar och d\u00e4r spanska kungar svurit en ed att respektera baskernas lokala r\u00e4ttigheter. Guernica var 1937 huvudstad i Baskien efter dess sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsf\u00f6rklaring 1931. Tv\u00e5 vapenfabriker i stadens ytteromr\u00e5de, som kanske var m\u00e5let f\u00f6r attacken, klarade sig liksom eken. Staden Guernica var utpl\u00e5nad.
\nM\u00e4nniskor blev oerh\u00f6rt uppr\u00f6rda \u00f6ver bombardemanget, inte minst Picasso, som redan fyra dagar senare p\u00e5b\u00f6rjade skisser till det som sedan blev den stora m\u00e5lningen Guernica, f\u00e4rdig den 4 juli samma \u00e5r.<\/p>\n
Utst\u00e4llningar
\nPicassos m\u00e5lning Guernica \u00e4r stor, 3,51 g\u00e5nger 7,82 m. Den \u00e4r utf\u00f6rd i olja p\u00e5 duk i svart-vitt och gr\u00e5skalor med n\u00e5gon liten antydd rosa f\u00e4rg och \u00e4r ansedd som hans viktigaste verk. Konstn\u00e4ren erh\u00f6ll 150.000 franc.
\nKvittot, enligt vilket tavlan skulle doneras till republikens regering, har dock f\u00f6rsvunnit. Republikens nederlag 1939 skapade os\u00e4kerhet om Guernicas slutgiltiga \u00f6de.
\nN\u00e4r utst\u00e4llningen i republikanska paviljongen i Paris var slut, visades tavlan i de skandinaviska l\u00e4nderna, London och – efter Francos seger – i USA f\u00f6r att uppr\u00e4tta en fond som st\u00f6d till spanska flyktingar. M\u00e5lningen placerades enligt Picassos \u00f6nskan p\u00e5 Museum of Modern Art (MOMA) i New York. Mellan 1932 och 52 visades den runt om i USA, sedan i Brasilien, Italien och flera europeiska st\u00e4der innan den landade i New York p\u00e5 MOMA igen.
\nUnder Vietnamkriget blev den f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r antikrigsr\u00f6relser. 1974, under protester mot Richard Nixon, m\u00e5lades \u201dKill Lies All\u201d med r\u00f6df\u00e4rg \u00f6ver tavlan. Lyckligtvis var det l\u00e4tt att ta bort meddelandet.<\/p>\n
Till Madrid
\n1968 uttryckte Franco en \u00f6nskan om att Guernica skulle \u00e5terst\u00e4llas till Spanien. Picasso nekade. F\u00f6rst n\u00e4r det \u00e5ter blev republik i landet, och han tillade \u201duppr\u00e4ttelse av frihet och demokratiska institutioner\u201d. Picasso dog 1973, Franco 1975.
\nEfter den senares d\u00f6d blev Spanien en konstitutionell monarki, och man diskuterade om den representerade republiken som Picasso angett som villkor f\u00f6r \u00f6verl\u00e4mnandet. 1981 kom i alla fall Guernica till Pradomus\u00e9et i Madrid.
\nP\u00e5 grund av utrymmessk\u00e4l flyttades m\u00e5lningen till ett specialgalleri, Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia. Fr\u00e5n Baskien finns \u00f6nskem\u00e5l om att ha tavlan d\u00e4r, \u00e5tminstone som temporal utst\u00e4llning i Bilbao.<\/p>\n
Beskrivning
\nScenen \u00e4r ett rum med \u00f6ppning till v\u00e4nster. En stor\u00f6gd tjur st\u00e5r \u00f6ver en s\u00f6rjande kvinna som har ett d\u00f6tt barn i famnen.
\nI mitten \u00e4r en h\u00e4st i sk\u00e4rande sm\u00e4rta d\u00e5 den blivit genomstungen med ett spjut. H\u00e4stens mule och t\u00e4nder bildar en d\u00f6dskalle.
\nEn tjur ses sluka h\u00e4sten underifr\u00e5n. Tjurens huvud bildas av h\u00e4stens hela framben som har kn\u00e4et p\u00e5 marken. Kn\u00e4sk\u00e5len ses som huvudets nos, ett horn i h\u00e4stens br\u00f6st.
\nUnder h\u00e4sten ligger en s\u00e5rad soldat vars arm griper om ett sv\u00e4rd ur vilket en blomma v\u00e4xer.
\nEn lampa i form av ett \u00f6ga lyser \u00f6ver den sargade h\u00e4sten.
\nTill h\u00f6ger om h\u00e4sten stapplar en b\u00f6jd en kvinna som riktar blicken mot lampan och \u00f6ver henne liksom flyter en kvinnofigur in genom ett f\u00f6nster. Kvinnan h\u00e5ller en brinnande lampa i handen.
\nL\u00e4ngst till h\u00f6ger \u00e4r en del som saknas i m\u00e5nga reproduktioner, en skrikande kvinna som faller genom en byggnad i brand.<\/p>\n
Symboliken
\nN\u00e4r Picasso tillfr\u00e5gades om symboliken i tavlan sa han:
\n\u201dDen h\u00e4r tjuren \u00e4r en tjur och den h\u00e4r h\u00e4sten \u00e4r en h\u00e4st . Om ni l\u00e4gger en mening i vissa delar av min m\u00e5lning, kanske den \u00e4r sann, men det \u00e4r inte min avsikt att ge den meningen. Id\u00e9er och slutsatser har ni f\u00e5tt, det fick jag ocks\u00e5, men instinktivt, omedvetet\u2026, jag m\u00e5lar objekten f\u00f6r vad de \u00e4r.\u201d
\nDet finns dock konsthistoriker som anser tjuren vara en symbol f\u00f6r Spanien och \u00e4ven brutalitet. H\u00e4sten symboliserar spanska folket.<\/p>\n
Kopia i FN
\nNelson Rockefeller sk\u00e4nkte en kopia till FN i New York. Den h\u00e4nger i hallen till S\u00e4kerhetsr\u00e5dets rum.
\nM\u00e5lningen, som visar avsky f\u00f6r krig, v\u00e5ld och brutalitet, ans\u00e5gs ol\u00e4mplig som bakgrund, s\u00e5 den t\u00e4cktes \u00f6ver, d\u00e5 USA:s utrikesminister Colin Powell propagerade i FN f\u00f6r ett krig mot Irak i februari 2003!
\nK\u00e4llor: Magasinet CLIO, revista de historia nr 41, spanska och engelska Internetartiklar, Herman Lindqvist: Spanien. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u201d P\u00e5 tavlan som jag arbetar med och som jag ska kalla Guernica, och i alla mina senare konstverk uttrycker jag klart mitt avst\u00e5ndstagande av den milit\u00e4ra kast som har s\u00e4nkt Spanien i en ocean av sm\u00e4rta och d\u00f6d.\u201d – Pablo Picasso Av Britt-Marie Ekman Sedan 1931 d\u00e5 man r\u00f6stade f\u00f6r eller emot monarkin och […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":2172,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-2171","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n