Sverige var under flera sekler i stort behov av salt som gjorde att den svenska sj\u00f6farten p\u00e5 Medelhavet blev omfattande under 1600-talet. Saltning av mat var tidens oumb\u00e4rliga konserveringsmetod vilket gjorde att Sverige h\u00e4mtade hem salt fr\u00e5n Portugal och l\u00e4nder i Nordafrika eller utmed den \u201dBarbariska kusten\u201d.<\/p>\n
I boken Saltets pris som utkom 2014 ber\u00e4ttas det om svenska sj\u00f6m\u00e4n som togs till slavar i Nordafrika och handeln i Medelhavet 1650 till 1770. Joachim \u00d6stlund \u00e4r f\u00f6rfattare och beskriver de st\u00e4ndiga hot som den svenska handelssj\u00f6farten p\u00e5 Medelhavet utsattes f\u00f6r av barbareskkorsarerna och muslimska kapare fr\u00e5n Nordafrika.<\/p>\n
Under perioden 1650\u20131770 tillf\u00e5ngatogs ett tusental svenska sj\u00f6m\u00e4n som var sysselsatta i den viktiga importen av salt till Sverige. De blev slavar i hamnar i Nordafrika i v\u00e4ntan p\u00e5 att i b\u00e4sta fall bli frik\u00f6pta. Sverige fick ocks\u00e5 betala tribut f\u00f6r att fartygen skulle f\u00e5 fri lejd.<\/p>\n
1723 fattade Sverige beslut om en s\u00e4rskild avgift p\u00e5 allt gods \u00f6ver svenska hamnar. Medlen gick till en nyinr\u00e4ttad fond, konvojkassan. Syftet var att finansiera sj\u00f6fartsskyddet mot korsarerna i Nordafrika.<\/p>\n
Trots det s\u00e5 fortsatte kapningarna och Sverige fick frik\u00f6pa sj\u00f6m\u00e4n. Pengarna togs ur konvojkassan, som kom att kallas handels- och sj\u00f6fartsfonden. En del svenska sj\u00f6m\u00e4n k\u00f6ptes fria medan andra fick se sitt liv sluta i Nordafrikanska hamnar.<\/p>\n
I Saltets pris ber\u00e4ttar Joachim \u00d6stlund historien om dessa sj\u00f6m\u00e4n. Genom en omfattande analys av diplomatisk korrespondens, tidningsartiklar, sj\u00f6mansvisor, kollektutlysningar, \u00e4ventyrsber\u00e4ttelser och akademiska skrifter visar han hur sj\u00f6m\u00e4nnens \u00f6den p\u00e5verkade samh\u00e4lle och kultur i Sverige.<\/p>\n
\u00d6stlund studerar ocks\u00e5 konsulerna i Nordafrika, en yrkesgrupp som hade en avg\u00f6rande roll f\u00f6r Sveriges kontakter med omv\u00e4rlden. Konsulerna kunde frik\u00f6pa svenska f\u00e5ngar och gjorde det samtidigt m\u00f6jligt f\u00f6r svenska skeppare att ta del av det Osmanska rikets handel med afrikanska slavar. De svenska skeppens inblandning i denna slavhandel \u00e4r tidigare helt outforskad. I centrum f\u00f6r boken st\u00e5r den lilla m\u00e4nniskans str\u00e4van att \u00f6verleva i en tid pr\u00e4glad av kampen mellan imperier och globaliseringens konsekvenser.<\/p>\n
Joachim \u00d6stlund \u00e4r fil. dr i historia, verksam vid Historiska institutionen, Lunds universitet. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Sverige var under flera sekler i stort behov av salt som gjorde att den svenska sj\u00f6farten p\u00e5 Medelhavet blev omfattande under 1600-talet. Saltning av mat var tidens oumb\u00e4rliga konserveringsmetod vilket gjorde att Sverige h\u00e4mtade hem salt fr\u00e5n Portugal och l\u00e4nder i Nordafrika eller utmed den \u201dBarbariska kusten\u201d. I boken Saltets pris som utkom 2014 ber\u00e4ttas […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":22450,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[395,3],"tags":[],"class_list":["post-22449","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-nyheter","category-nyheter"],"yoast_head":"\n