\u00c4r vi sl\u00e4kt med V\u00e4stgoterna Teodorico, Eurico, Agila, Atanagildo, Leovigildo, Chindasvinto, Hermenegildo, Ingundis, Leandro, Ricaredo, Childeberto, Baddo, Gosvinda, Liuva, Viterico, Gundemaro, Adandaldo, Sisebuto, Suintela, Ervigio, Wamba, Egica, Siseberto, Witiza, Egildo och Rodrigo? Av Britt-Marie Ekman<\/p>\n
Fantasieggande namn, v\u00e4l l\u00e4mpliga till en sciencefictionhistoria, men de kommer fr\u00e5n den v\u00e4stgotiska kungal\u00e4ngden.<\/p>\n
Folkvandring
\nP\u00e5 200-talet e Kr b\u00f6rjade germanfolk att r\u00f6ra p\u00e5 sig, n\u00e5gra gick \u00f6ver Donau och in i Trakien, nuvarande Rum\u00e4nien, andra plundrade ungerska omr\u00e5den, Gallien (Frankrike) fick bes\u00f6k och 409 tr\u00e4ngde suever, vandaler och alaner in i Spanien. Sueverna slog sig ner i norra delen, vandalerna fortsatte 421 s\u00f6derut mot romarnas Baetica, nuvarande Andalusien, som troligen f\u00e5tt sitt namn av denna stam, Vandalernas land. Inkr\u00e4ktarna r\u00f6vade och d\u00f6dade utan urskillning, vi har ju f\u00e5tt ordet vandalism h\u00e4rifr\u00e5n, b\u00f6ldpesten h\u00e4rjade, hungersn\u00f6d r\u00e5dde. Det var en orolig tid.
\n\u00d6stromerske kejsaren (Romarriket delades p\u00e5 300-talet) gjorde en pakt med v\u00e4stgoterna 416. De fick sl\u00e5 sig ner i Spanien mot att de k\u00f6rde ut de andra inkr\u00e4ktarna.
\nSueverna tr\u00e4ngdes ut i nordv\u00e4stra delen av Iberiska halv\u00f6n, Galicien. Vandalerna och alanerna f\u00f6rpassades till Nordafrika. V\u00e4stgoterna sj\u00e4lva kom att sl\u00e5 sig ner i centrala delarna av Spanien. S\u00e5 sm\u00e5ningom, efter Barcelona, etablerades Toledo som deras huvudstad.<\/p>\n
V\u00e4stgoterna
\nFr\u00e5n 416 till 711 fanns v\u00e4stgoternas rike i Spanien. De eftertr\u00e4dde romarna och h\u00f6ll ut tills morerna invaderade. Spanien var romaniserat, det vill s\u00e4ga under romersk lag och romerska seder r\u00e5dde, man talade latin och man var katoliker sedan kejsar Constantins tid.
\nDet var inte underligt att nykomlingarna betraktades som hedningar och barbarer. De var visserligen kristna, arianer, som var en kristendom som inte erk\u00e4nde treenigheten, det vill s\u00e4ga att Jesus och Anden inte var ett med Fadern.
\nDet var biskop Wulfila som antagit denna kristendom och i den tron d\u00f6ptes germanerna. Kejsar Teodosius l\u00e4r ha sagt: \u201dEn duglig got vill vara som en romare, men bara en d\u00e5lig romare vill vara som en got\u201d.
\nTrots att den v\u00e4stgotiska dominansen varade i tv\u00e5 och ett halvt sekel assimilerades v\u00e4stgoterna knappast med den spanskromerska befolkningen. De var i minoritet, 80-100 000 mot 4 miljoner romare.
\nDe livn\u00e4rde sig p\u00e5 jordbruk och boskapssk\u00f6tsel och sk\u00f6tte dessa n\u00e4ringar som romarna gjort. Tv\u00e5 nya gr\u00f6dor tillf\u00f6rde de, spenat och kron\u00e4rtskockor.<\/p>\n
Kungar
\nGoterna styrdes av en kung, och den f\u00f6rsta som etablerade sig i Toledo var Atanagildo efter att ha m\u00f6rdat den f\u00f6reg\u00e5ende kungen Agila. Kungarnas regeringstid var kort. De m\u00f6rdades eller avsattes och detta skapade oroligheter.
\nMellan 531 och 535 m\u00f6rdades successivt fem kungar och under alla \u00e5r var det bara Leovigildo och Chindasvinto som eftertr\u00e4ddes av sina s\u00f6ner under mer \u00e4n tv\u00e5 \u00e5r. Tidigare hade kungarna valts ur den h\u00f6gsta klassen. F\u00f6r att bli vald m\u00e5ste man vara got, fri, ha bra moral och inte ha tonsur. P\u00e5 en del avsatta kungar rakade man tonsur vilket var skamligt att b\u00e4ra.
\nLeovigildo var den mest omtalade v\u00e4stgotiska kungen. Han reformerade penningv\u00e4sendet som varit i kaos, och mynten st\u00e4mplades med kungens namn och bild. Han gjorde om lagarna, s\u00e5 att det blev till\u00e5tet med \u00e4ktenskap mellan spanskromare och goter.<\/p>\n
Kampanjer
\nHan f\u00f6rde kampanjer mot baskerna och l\u00e4t en son bli prins av Baetica med s\u00e4te i Sevilla. Otacksamt nog gjorde prinsen uppror mot fadern och d\u00e5 fick han sota med livet 585. Den m\u00f6rdade sonens franska hustru Ingundis var h\u00e4ngiven katolik och med hennes hj\u00e4lp genomf\u00f6rdes p\u00e5 ett koncilium i Toledo 589 att Leovigildo och goterna konverterade till katolicismen.
\nDen f\u00f6ljande kungen Recaredo arbetade of\u00f6rtrutet p\u00e5 att st\u00e4rka den nya religionen. Han l\u00e4t br\u00e4nna s\u00e5 gott som alla arianska skrifter s\u00e5 nu \u00e5terst\u00e5r bara en enda i Spanien.
\nAv v\u00e4stgoternas kyrkor finns n\u00e5gra f\u00e5 bevarade. De var sm\u00e5 bastanta basilikor med f\u00e5 f\u00f6nster. De hade h\u00e4stskoformade valv vilket senare morerna utvecklade. Inne i kyrkorna var det ont om utsmyckningar utom p\u00e5 pelarna d\u00e4r kapit\u00e4len var vackert utformade. N\u00e4r det g\u00e4ller konst var guldsmedernas arbeten framst\u00e5ende. En del smycken, b\u00e4ltessp\u00e4nnen och votivkronor finns bevarade.<\/p>\n
Socialt
\nSocialt grupperade sig goterna som en pyramid med kungen i topp. Leovigildo tog efter romarna, h\u00f6ll hov och kl\u00e4dde sig i purpurmantel och krona. Efter kungen kom den gotiska och spanskromerska aristokratin, som var en betydande grupp med stora jordegendomar, en b\u00f6rjan till feodalism.
\nDet fanns en sektor med sm\u00e5\u00e4gare och en stor m\u00e4ngd arrendatorer som var mer eller mindre som slavar till sina storgods\u00e4gare. L\u00e4ngst ner stod de verkliga slavarna som bl.a. arbetade i gruvorna. Biskoparna hade stor politisk och kyrklig makt. De arianska kyrkornas rikedomar tillf\u00f6ll katolska kyrkan.
\nDe romerska v\u00e4garna underh\u00f6lls inte vilket f\u00f6rsv\u00e5rade distributionen av varor. St\u00e4derna utarmades d\u00e5 hantverkarna belades med h\u00f6ga skatter och de hade sv\u00e5righeter att f\u00e5 r\u00e5varor och ocks\u00e5 att s\u00e4lja sina produkter. De \u00f6vergav st\u00e4derna och erbj\u00f6d sina tj\u00e4nster till jord\u00e4garna och blev som slavar eller medlemmar av den bev\u00e4pnade styrka som f\u00f6rsvarade jordherren och b\u00f6nderna.
\nDe gamla dignit\u00e4rerna i st\u00e4derna l\u00e4mnade sina hus och bosatte sig p\u00e5 sina lantg\u00e5rdar. St\u00e4derna f\u00f6rlorade betydelse och f\u00f6rsvann som administrativa centrum. Skolorna i st\u00e4derna lades ner och kyrkan tog hand om undervisning. Handelsyrket f\u00f6rsvann, v\u00e4garna blev os\u00e4kra och kommunikationen d\u00e5lig.<\/p>\n
Sk\u00e5despel
\nV\u00e4stgoterna tog efter romarnas spr\u00e5k, latin och seder. De gillade jakt och sk\u00e5despel, trodde p\u00e5 vidskepelse, en del grundad p\u00e5 romersk mytologi.
\nDe odlade vin, drack mycket, och odlade ocks\u00e5 humle till \u00f6lframst\u00e4llning.
\nDe odlade \u00e4pplen, oliver, mullb\u00e4rstr\u00e4d till silkesmaskar och v\u00e4vde fint silke. Man h\u00f6ll bin, och ekar var viktiga tr\u00e4d f\u00f6r virkets skull. Ollonen fick svinen. Mesta k\u00f6ttet kom fr\u00e5n jakt. Man h\u00f6ll ocks\u00e5 husdjur, oxar och \u00e5snor anv\u00e4ndes i arbetet. H\u00e4star anv\u00e4ndes bara i krig.
\nDuktiga hantverkare gjorde fina vapen och smycken och skickliga v\u00e4vare v\u00e4vde vacker textil. De viktigaste handelscentra l\u00e5g l\u00e4ngs Medelhavskusten. Kulturen under goterna var h\u00f6g. Litteratur, poesi och konst blomstrade. Kyrkan stod f\u00f6r vetenskap, undervisning och bibliotek.<\/p>\n
Orostider
\nUnder de kungar som f\u00f6ljde efter Recaredo blev det oroligt. Den ena eftertr\u00e4dde den andra med korta tidsintervall. 522 kom \u00f6stromerska h\u00e4rar och lade beslag p\u00e5 en del av Andalusien en tid. \u00c5r 612 kom kung Sisebuto till makten. Han f\u00f6rbj\u00f6d judarna att ha kristna slavar och ocks\u00e5 att gifta sig med kristna. 681 kom nya lagar mot judarna. De fick inte fira p\u00e5sk och sabbat och inte l\u00e4sa kristna b\u00f6cker.
\nN\u00e4sta kung, Suntila blev den f\u00f6rste v\u00e4stgoten att regera \u00f6ver hela Pyreneiska halv\u00f6n. V\u00e4stgoterna blev mycket rika. Lagen sa att tv\u00e5 tredjedelar av marken tillh\u00f6rde goterna och en tredjedel spanskromarna som dessutom betalade skatt till goterna.
\nDe som nekade betala eller ville diskutera beloppet straffades. Det var inte s\u00e5 konstigt att befolkningen, arrendatorena, judarna, slavarna ans\u00e5g att de inte skulle f\u00f6rlora n\u00e5got med de nya invaderarna, muslimerna.
\nKung Witizas regering 702-710 sammanf\u00f6ll med arabernas expansion i Nordafrika. Goterna grupperade sig kring tv\u00e5 kungar Witiza och Rodrigo och n\u00e4r de arabiska trupperna under bef\u00e4l av Tarik ibn Cyad kom \u00f6ver Gibraltar sund till Spanien var det Rodrigo som m\u00f6tte dem vid en avg\u00f6rande strid vid Guadalete. Kungen f\u00f6rsvann i striden och araberna blev de nya herrarna i Spanien.<\/p>\n
Fornminnen
\nEn del v\u00e4stgotiska kyrkor st\u00e5r kvar, fynd fr\u00e5n utgr\u00e4vningar finns p\u00e5 museer. I Linda Vista regionen i Marbella finns resterna av en kyrka, Basilica Vega del Mar. Man kan se en rektangul\u00e4r grund med tre st\u00f6rre och tv\u00e5 mindre rum. I ett finns en 1 meter djup dopbass\u00e4ng. Kyrkan var omgiven av en gravplats. Den uppt\u00e4cktes i b\u00f6rjan av 1900-talet. Nu verkar platsen bortgl\u00f6md och vansk\u00f6tt.
\nFuengirola p\u00e5 goternas tid, Suel, var bara bebyggelsen kring floden och kullen d\u00e4r borgen ligger och Torreblanca. D\u00e4r har man funnit 33 gravar med urnor och lite andra fynd. I Cordoba fanns en gotisk kyrka p\u00e5 den plats d\u00e4r nu den stora mosk\u00e9n st\u00e5r och i mosk\u00e9n finns pelare fr\u00e5n den kyrkan. Katalonien har sitt namn fr\u00e5n den tid Barcelona var goternas f\u00f6rsta huvudstad. De kallade omr\u00e5det kring staden Gotalania som blev Catalonia.
\nI Uppsala finns den vackra Silverbibeln, Codex Argenteus, fr\u00e5n 500-talet. Den togs som krigsbyte fr\u00e5n Prag under 30-\u00e5riga kriget. Texten \u00e4r p\u00e5 gotiska \u00f6versatt fr\u00e5n grekiska av biskop Wulfila. Sidorna best\u00e5r av tunn r\u00f6d pergament och de gotiska bokst\u00e4verna \u00e4r pr\u00e4ntade med silver- eller guldbl\u00e4ck.
\nMan tror att goterna kom fr\u00e5n Skandinavien. Goternas egen historieskrivare, Jordanes, skrev att goterna kom fr\u00e5n ett land kallat Scandza.
\n\u00c4r vi nordbor i Spanien den nya gotiska invasionen?
\nK\u00e4llor till artikeln: Historia de Espa\u00f1a SCEL, Geografia e Historia de Espa\u00f1a y de los Paises Hispanicos, Valderon mfl, Historia de la Iberia Vieja, Revista de historia och Historia de Espa\u00f1a, Biblioteca el Mundo. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u00c4r vi sl\u00e4kt med V\u00e4stgoterna Teodorico, Eurico, Agila, Atanagildo, Leovigildo, Chindasvinto, Hermenegildo, Ingundis, Leandro, Ricaredo, Childeberto, Baddo, Gosvinda, Liuva, Viterico, Gundemaro, Adandaldo, Sisebuto, Suintela, Ervigio, Wamba, Egica, Siseberto, Witiza, Egildo och Rodrigo? Av Britt-Marie Ekman Fantasieggande namn, v\u00e4l l\u00e4mpliga till en sciencefictionhistoria, men de kommer fr\u00e5n den v\u00e4stgotiska kungal\u00e4ngden. Folkvandring P\u00e5 200-talet e Kr b\u00f6rjade […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":2306,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-2305","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n