\u201dEn kortv\u00e4xt man, kompakt, f\u00e5ordig, kl\u00e4dd i en m\u00f6rkgul kostym. Ett runt huvud, v\u00e4lproportionerat med kort h\u00e5r, blek hy, mjuka regelbundna drag, \u00f6gon och r\u00f6relser snabba”. S\u00e5 beskriver konstkritikern Clement Greenberg Mir\u00f3 1947 d\u00e5 denne var p\u00e5 sin f\u00f6rsta amerikaresa Av Britt-Marie Ekman<\/p>\n
Joan Mir\u00f3 f\u00f6ddes 1893 i Barcelona. Fadern var guldsmed och urmakare fr\u00e5n Tarragona, farfadern, vars namn han bar, var smed. I Barcelona \u00f6ppnade fadern en framg\u00e5ngsrik guldsmedsbutik Morf\u00f6r\u00e4ldrarna bodde p\u00e5 Mallorca.<\/p>\n
Fr\u00e5n sju \u00e5r
\nJoan var en intresserad skolelev. Redan i sju\u00e5rs\u00e5ldern tog han kurser i teckning. Bilder fr\u00e5n hans barndoms- och ungdomstid visar exakta observationer fr\u00e5n morf\u00f6r\u00e4ldrarnas lantg\u00e5rd p\u00e5 Mallorca. N\u00e4r Joan Mir\u00f3 var 14 \u00e5r hade han tr\u00f6ttnat p\u00e5 vad skolan hade att erbjuda. Fadern ville att sonen skulle g\u00e5 i handelsskola vilket han gjorde, men samtidigt gick han p\u00e5 en konstakademi, d\u00e4r Picasso hade studerat nio \u00e5r tidigare. D\u00e4r uppmuntrades han att tro p\u00e5 sig sj\u00e4lv och f\u00f6lja sina egna intensioner. 17 \u00e5r gammal, d\u00e5 handelsstudierna var avklarade, fick Joan Mir\u00f3 arbete p\u00e5 en firma som tillverkade byggnadsmateriel och kemiska produkter. Penslarna fick vila. H\u00e4r drabbades Mir\u00f3 av tyfus och dessutom en nervkris vilket \u00f6verbevisade fadern om att aff\u00e4rer inte passade sonen.
\nTv\u00e5 \u00e5r senare antogs Mir\u00f3 p\u00e5 Academia Gali i Barcelona d\u00e4r eleverna uppmuntrades att utveckla sin egen stil. F\u00f6r\u00e4ldrarna tyckte inte om yrkesvalet och h\u00f6ll sonen kort med pengar. Fadern h\u00f6rde sig f\u00f6r regelbundet om hur det gick f\u00f6r Joan och varje g\u00e5ng fick han h\u00f6ra: \u201dEr son kommer att g\u00f6ra succ\u00e9, han blir en stor konstn\u00e4r.\u201d Detta \u00f6kade dock inte faderns generositet. I st\u00e4llet kom han med r\u00e5d om att Joan skulle bli munk eller soldat f\u00f6r att f\u00e5 uppeh\u00e4lle och p\u00e5 fritiden kunna m\u00e5la.
\nFr\u00e5n 1915 gjorde Mir\u00f3 sin tre m\u00e5naders v\u00e4rnplikt under tv\u00e5 \u00e5r. Resten av tiden tillbringade han i sin studio som han delade med en konstn\u00e4rsv\u00e4n. I Montroig vid kusten, d\u00e4r familjen hade ett hus, fann han inspiration i landskapet och m\u00e4nniskorna. Han s\u00f6kte sina katalanska r\u00f6tter och l\u00e4mnade det akademiska s\u00e4ttet att m\u00e5la. Han hittade inom sig nya uttryck f\u00f6r sin konst.<\/p>\n
F\u00f6rsvagat inflytande
\nSpanien hade 1898 f\u00f6rlorat Cuba, Puerto Rico och Filippinerna och d\u00e4rmed f\u00f6rsvagat sitt inflytande i v\u00e4rlden. M\u00e5nga m\u00e4nniskor var missn\u00f6jda med regeringen och inom intellektuella kretsar v\u00e4xte missn\u00f6jet till konflikt. I Barcelona, d\u00e4r kulturlivet var aktivt, fanns konstn\u00e4rsgrupper som ville beh\u00e5lla den konservativa katalanska stilen, och artister med andra stilar hade sv\u00e5rt att g\u00f6ra sig g\u00e4llande. Mir\u00f3 ans\u00e5g att man skulle vara \u00f6ppen f\u00f6r impulser utifr\u00e5n och han ville ge katalansk konst en internationell karakt\u00e4r. 1916 h\u00f6lls i Barcelona en utst\u00e4llning av stora franska konstn\u00e4rer, Renoir, Matisse, Monet och Redon. D\u00e4r kunde Mir\u00f3 studera internationellt k\u00e4nda konstverk.
\nMir\u00f3s egen individuella utst\u00e4llning skedde tv\u00e5 \u00e5r senare med 64 alster. Det var m\u00e5lningar med kraftiga linjer och dj\u00e4rva f\u00e4rger. N\u00e5gra av tavlorna fick skador av publikens h\u00e4ftiga reaktioner. Lite senare bildade Mir\u00f3 tillsammans med n\u00e5gra andra konstn\u00e4rer en grupp som planerade passera \u201dkadaver och fossiler\u201d som de ben\u00e4mnde den konservativa stilen. Sj\u00e4lv gick Mir\u00f3 \u00f6ver till att minuti\u00f6st m\u00e5la sm\u00e5 detaljer och han arbetade g\u00e4rna utomhus. I n\u00e4sta fas av hans utveckling kom kubistiska drag in i hans konst.
\n1920 v\u00e5gade sig Mir\u00f3 p\u00e5 att flytta till Paris. H\u00e4r blev han besviken \u00f6ver att se att den moderna konsten m\u00e5lades f\u00f6r att s\u00e4ljas, inte f\u00f6r att uttrycka konstn\u00e4rens inre id\u00e9. Hans egen utst\u00e4llning blev ocks\u00e5 en besvikelse, d\u00e5 bara ett verk s\u00e5ldes.<\/p>\n
Surrealistisk
\nI Montroig b\u00f6rjade Mir\u00f3s stil \u00e4ndras och bli surrealistisk och dr\u00f6mlik. Mellan 1925 och 1927 avslutade han 130 tavlor, han som under tidigare tio \u00e5r knappt \u00e5stadkommit hundra, och verken blir alltmer abstrakta. Under en resa till Belgien och Holland studerade han de gamla m\u00e4starna, k\u00f6pte vykort av deras verk, och hemma igen m\u00e5lade han och \u00e4ndrade han deras motiv i sin egen stil. 1929 gifte han sig med Pilar Juncosa, och \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ddes dottern Dolores, samma \u00e5r som Primero de Riveras diktatur f\u00f6ll och skapade plats f\u00f6r demokratin i Spanien.
\nEfter en tids experimenterande med att klistra in bilder i sina verk, kommer en period med linjer och punkter i en slags dans. Mir\u00f3 liknar dem vid r\u00f6relserna i boxning, en sport som han tr\u00e4nade med Hemingway, eller poetisk fantasi.<\/p>\n
Inb\u00f6rdeskriget
\nEfter oroligheter, omval och h\u00e4ftiga konfrontationer utbr\u00f6t inb\u00f6rdeskriget i Spanien 1936.
\nDe politiska h\u00e4ndelserna p\u00e5verkade Mir\u00f3s konst.\u201dInb\u00f6rdeskriget drog med sig bombningar, d\u00f6d och exekutionspatruller, jag ville p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt visa dessa dramatiska sorgliga tider. Men jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag d\u00e5 inte hade avsikt att m\u00e5la min egen Guernica.\u201d(Guernica var Picassos visioner av kriget). Mir\u00f3 \u00e5terv\u00e4nde till Paris och blev kvar till 1940. D\u00e4r m\u00e5lade han en affisch f\u00f6r att st\u00f6dja Spaniens kamp. Till v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris \u00f6vertalades Mir\u00f3 att g\u00f6ra en muralm\u00e5lning, \u201dSk\u00f6rdaren\u201d, som t\u00e4ckte tv\u00e5 v\u00e5ningar. Den f\u00f6rest\u00e4llde en katalansk jordbrukare med sk\u00e4ra i h\u00f6ger hand. Efter utst\u00e4llningen f\u00f6rst\u00f6rdes verket.
\nI en intervju 1948 s\u00e4ger Mir\u00f3: \u201dVid den tiden d\u00e5 kriget utbr\u00f6t k\u00e4nde jag en n\u00f6dv\u00e4ndighet att fly. Jag fann en fristad i mitt inre\u201d. Natten, musiken, Mozart och Bach, b\u00f6rjade spela stor roll i jakten p\u00e5 nya id\u00e9er.<\/p>\n
New York
\nStrax innan tyskarna invaderade Frankrike flydde Mir\u00f3 till Spanien och d\u00e4r b\u00f6rjade han m\u00e5la guacher. Med diplomatpost smugglades verk av Mir\u00f3 till USA d\u00e4r de gjorde stort intryck p\u00e5 publiken. Det var de f\u00f6rsta europeiska tavlorna som kom dit under andra v\u00e4rldskriget. De fick permanent inflytande p\u00e5 New York School of Painting, och p\u00e5 en utst\u00e4llning p\u00e5 Museum of Modern Art, ocks\u00e5 i New York, gjorde Mir\u00f3s verk stor succ\u00e9. Sj\u00e4lv kunde han inte resa till USA vid den tiden.
\nUnder kriget arbetade Mir\u00f3 mest med verk p\u00e5 papper, som guacherna. De var l\u00e4ttare att transportera \u00e4n dukarna. Han gjorde hundratals skisser som blev till tavlor men ocks\u00e5 till arbeten i keramik och skulpturer. Han hyste en l\u00e4ngtan efter en fast bostad och en stor atelj\u00e9.
\nEfter kriget, 1947, \u00e5kte han till New York, d\u00e4r han f\u00e5tt uppdrag av sin gallerist att g\u00f6ra en stor muralm\u00e5lning p\u00e5 ett hotell. Arbetet tog nio m\u00e5nader och han tr\u00e4ffade m\u00e5nga kolleger i exil. De nordamerikanska konstn\u00e4rerna reagerade intresserat p\u00e5 Mir\u00f3s verk och tekniker och han tycktes ha st\u00f6rre inflytande p\u00e5 amerikansk efterkrigskonst \u00e4n Picasso. 1959 fick Mir\u00f3 motta Guggenheimutm\u00e4rkelsen ur president Eisenhowers hand.<\/p>\n
UNESCO
\n1955 ombads han utf\u00f6ra ett konstverk till UNESCOs nya byggnad i Paris, en keramikmural p\u00e5 15 g\u00e5nger 3 meter i h\u00e4ftiga f\u00e4rger och 1968 en keramikv\u00e4gg till en annan stor byggnad i Frankrike. Det f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket med keramikplattor misslyckades. \u201d4000 kg lera och tio laster tr\u00e4 har g\u00e5tt till spillo.\u201d Andra f\u00f6rs\u00f6ket lyckades. Han gjorde serier av gravyrer som var billigare \u00e4n m\u00e5lningar och d\u00e4rf\u00f6r kunde n\u00e5 en st\u00f6rre publik. Han b\u00f6rjade ocks\u00e5 g\u00f6ra stora skulpturer och i parken i Saint Paul de Vence placerades en del av dessa.
\n\u201dAlla skulpturer borde vara utomhus, luften, regnet och ocks\u00e5 dammet g\u00f6r dem nytta. Jag borde ocks\u00e5 samla mina tavlor utomhus f\u00f6r att d\u00f6ma om de \u00e4r resistenta nog\u201d.<\/p>\n
Mallorca
\nP\u00e5 50-talet k\u00f6pte Mir\u00f3 ett hus p\u00e5 Mallorca. Han l\u00e4t bygga en stor atelj\u00e9 d\u00e4r han arbetade of\u00f6rtrutet. Under sitt 90-\u00e5riga liv \u00e5stadkom Mir\u00f3 2000 oljor, 500 skulpturer, 400 keramikarbeten, 5000 bilder och collage samt 3500 arbeten i andra tekniker, litografier, gravyrer etc. Mir\u00f3 skapade vital konst \u00e4nda upp i h\u00f6g \u00e5lder. Utanf\u00f6r sin atelj\u00e9 h\u00e4ngde han en skylt som han hittat, \u201dDetta t\u00e5g stannar icke\u201d.
\nJoan Mir\u00f3 dog juldagen 1983. Han \u00e4r begravd p\u00e5 kyrkog\u00e5rden Montjuic i Barcelona.
\nI Palma de Mallorca finns sen 1992 ett museum i den atelj\u00e9 Mir\u00f3 l\u00e4mnade. M\u00e5nga av Mir\u00f3s bilder har varit omtyckta av barn och inspirerat dem att m\u00e5la egna.
\nK\u00e4llor: Janis Mink; Joan Mir\u00f3 1893-1983, Joan Mir\u00f3 \/ Obra grafica direcci\u00f3n general de patrimonio artistico archivos y museos. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u201dEn kortv\u00e4xt man, kompakt, f\u00e5ordig, kl\u00e4dd i en m\u00f6rkgul kostym. Ett runt huvud, v\u00e4lproportionerat med kort h\u00e5r, blek hy, mjuka regelbundna drag, \u00f6gon och r\u00f6relser snabba”. S\u00e5 beskriver konstkritikern Clement Greenberg Mir\u00f3 1947 d\u00e5 denne var p\u00e5 sin f\u00f6rsta amerikaresa Av Britt-Marie Ekman Joan Mir\u00f3 f\u00f6ddes 1893 i Barcelona. Fadern var guldsmed och urmakare fr\u00e5n […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":2413,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-2412","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n