M\u00e1lagas befolkning i de centrala delarna minskade fr\u00e5n 1981 p\u00e5 grund av en \u00e5ldrande befolkning och fallf\u00e4rdiga hus. I b\u00f6rjan p\u00e5 2000-talet v\u00e4nde det. Med renoveringar av fastigheter i de centrala delarna \u00f6kade befolkningen med 540 personer och numera \u00e4r 32,2 procent av de boende i innestan yngre \u00e4n 30 \u00e5r och 20 procent \u00e4r utl\u00e4nningar.
\nOmbyggnaden av gator och hus har bidragit till att locka m\u00e4nniskor. Nu talar vi inte om n\u00e5gon spektakul\u00e4r befolknings\u00f6kning. Men 2002 hade M\u00e1laga centrum 5.046 som hade \u00f6kat till 5.591 inv\u00e5nare \u00e5r 2006. Bet\u00e4nk d\u00e5 att 1981 fanns det 8.968 inv\u00e5nare i centrum. Nya byggnader med hyresl\u00e4genheter, mer attraktivare omr\u00e5den och invandring har haft en direkt effekt p\u00e5 denna nya trend att inv\u00e5narna nu \u00f6kar i de centrala delarna.
\nEnligt kommunfullm\u00e4ktige i staden forts\u00e4tter satsningen p\u00e5 de centrala delarna. Friska EU-pengar p\u00e5 tio miljoner euro ska satsas p\u00e5 bland annat 90 s\u00e5 kallade VPO-l\u00e4genheter f\u00f6r de under 35 \u00e5r.<\/p>\n
Tresiffrigt med kommuner i M\u00e1lagaprovinsen
\nByarna Ol\u00edas och Churriana kom att ing\u00e5 i M\u00e1laga medan Pe\u00f1arrubia f\u00f6rsvann n\u00e4r vattenreservoaren Guadalteba skulle byggas. Torremolinos som tidigare tillh\u00f6rde M\u00e1laga firar i \u00e5r 20-\u00e5rsjubileum som egen kommun.
\n\u00c5r 1900 fanns det 103 mindre egna samh\u00e4llen i M\u00e1lagaprovinsen som du hade 135.000 inv\u00e5nare. En s\u00e5dan plats var Churriana som 1923 ingick i en union med M\u00e1laga. Samma sak intr\u00e4ffade p\u00e5 1940-talet med byn Ol\u00edas p\u00e5 \u00f6stra sidan om M\u00e1laga. Helt logisk med tanke p\u00e5 att M\u00e1laga stad v\u00e4xte.
\nByn Pe\u00f1arrubia fick g\u00e5 ett h\u00e5rt \u00f6de till m\u00f6tes. Det lilla samh\u00e4llet norr om M\u00e1laga f\u00f6rsvann helt n\u00e4r vattenreservoaren Guadalteba byggdes 1973. Pe\u00f1arrubia hade 1970 1.832 inv\u00e5nare.
\nMellan 1973 och 1988 hade provinsen M\u00e1laga 99 samh\u00e4llen. N\u00e4r Torremolinos 1988 blev egen kommun blev det tresiffrigt. En av arkitekterna bakom Torremolinos utbrytning fr\u00e5n M\u00e1laga var den nuvarande borgm\u00e4stare Pedro Fern\u00e1ndez Montes, del Partido Popular.
\nVillanueva de la Concepci\u00f3n v\u00e4ntas bli n\u00e4sta samh\u00e4lle som blir egen kommun, i s\u00e5 fall nummer 101. Den 22 november l\u00f6per ans\u00f6kningstiden ut, d\u00e4refter ska Junta de Andalucia behandla saken. Antequera skulle f\u00e5 3.400 f\u00e4rre inv\u00e5nare eller 66 kvadratkilometers mindre yta om Villanueva de la Concepci\u00f3n blir kommun.
\nGranadaprovinsen har sedan 1900-talets b\u00f6rjan f\u00f6rlorat 37 kommuner. Trots det \u00e4r Granada den provinsen i Andalusien som har flest kommuner. C\u00e1diz har minst antal kommuner, 44, h\u00e4r har det tillkommit tv\u00e5 sedan f\u00f6rra sekelskiftet.
\nTill\u00e4ggas kan att det under h\u00f6sten debatterats flitigt i lokaltidningarna om att Torre del Mar ska bryta sig ur V\u00e9lez M\u00e1laga och bli sj\u00e4lvst\u00e4ndig kommun. Regionalregeringen Junta de Andalucia s\u00e4ger \u00e5 andra sidan nej till de planerna. Sista ordet \u00e4r nog inte sagt i den saken.<\/p>\n
Statsbudgeten har \u00f6ronm\u00e4rkt 370 miljoner euro till projekt i staden
\nL\u00e4gg till storsatsningen som g\u00f6rs p\u00e5 M\u00e1laga flygplats, d\u00e5 hamnar bidragen p\u00e5 635 miljoner euro. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av de st\u00f6rsta satsningarna i M\u00e1laga 2009:
\n\u201e\u00ab Den nya kringfartsleden runt M\u00e1laga f\u00e5r mest pengar n\u00e4sta \u00e5r, 263 miljoner euro. Den kommer att g\u00e5 fr\u00e5n Torremolinos, via Alhaurin de la Torre, norr om flygplatsen till \u00f6stra delen av M\u00e1laga. Arbetena ska vara klara i slutet av 2009. I b\u00f6rjan av 2010 ska den nya yttre kringfartsleden b\u00f6rja att fungera.
\n\u201e\u00ab Museo de M\u00e1laga. Stadens museum och d\u00e5 fr\u00e4mst Museo de M\u00e1laga, Bellas Artes och det arkeologiska Arqueol\u00f3gico en la Aduana f\u00e5r sex miljoner euro som st\u00f6d 2009. Arbetena som inleddes i \u00e5r forts\u00e4tter \u00e4ven under 2009 med nya pengar. \u00c4ven ett framtida transportmuseum, Museo del Transporte i omr\u00e5det Campamento Ben\u00edtez kommer att f\u00e5 st\u00f6d, cirka 2,25 miljoner \u00e4r budgeterat hit.
\n\u201e\u00ab Stadsbiblioteket, Biblioteca P\u00fablica del Estado som uppf\u00f6rs i de gamla skollokalerna i colegio San Agust\u00edn f\u00e5r 2,7 miljoner euro.
\n\u201e\u00ab Sm\u00e5b\u00e5tshamnen San Andres med 600 b\u00e5tplatser ska byggas till en kostnad av 3,9 miljoner euro. Ut\u00f6ver det f\u00e5r hamnomr\u00e5det 14,5 miljoner euro f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder som r\u00f6r trafik och kryssning plus en sm\u00e5b\u00e5tshamn f\u00f6r 180 fritidsb\u00e5tar.
\n\u201e\u00ab La Caleta-stranden i M\u00e1laga ska renoveras till en kostnad av sex miljoner euro.
\n\u201e\u00ab H\u00f6rsalen i hamnen, auditorio del Puerto, f\u00e5r fem miljoner samtidigt som strandpromenaden paseo mar\u00edtimo de Poniente ska f\u00f6rl\u00e4ngas vilket l\u00e4r kosta 938.000 euro.
\n\u201e\u00ab Det gamla klassiska badst\u00e4llet, los Ba\u00f1os del Carmen i de \u00f6stra delarna av M\u00e1laga f\u00e5r del av en klumpsumma p\u00e5 13,5 miljoner euro som \u00e4r avsatta till offentliga str\u00e4nder i Andalusien.
\n\u201e\u00ab M\u00e1laga flygplats f\u00e5r under 2009 267,6 miljoner euro ur statsbudgeten.<\/p>\n
Europas kulturhuvudst\u00e4der
\nI \u00e5r var det Liverpool och norska Stavanger. 2009 blir det Vilnius i Litauen och Linz i \u00d6sterrike. M\u00e1laga och C\u00f3rdoba \u00e4r tv\u00e5 sydspanska st\u00e4der som konkurrenter till utm\u00e4rkelsen Europas kulturhuvudstad 2016. Men f\u00f6rst ska det avg\u00f6ras vilka som blir kulturhuvudst\u00e4der f\u00f6r 2014.
\nDen 31 oktober skulle de svenska kommuner som kandiderar l\u00e4mnat in sina ans\u00f6kningar. Lund, G\u00e4vle och Ume\u00e5 finns med som svenska kandidater tillsammans med Uppsala. Sen dr\u00f6jer det fram till v\u00e5ren 2010 innan 2014 \u00e5rs kulturhuvudstad utses av EU:s ministerr\u00e5d.<\/p>\n
Bartips:
\nKlassiska La Reja g\u00f6r comeback
\nLa Reja vid plaza de Uncibay i centrala M\u00e1laga var ett klassiskt v\u00e4rdshus i m\u00e5nga \u00e5r efter att det grundades 1908. Nu har man f\u00f6rs\u00f6kt \u00e5terskapa utseendet med de ursprungliga v\u00e4ggarna och ett st\u00e4lle f\u00f6r god tapas och goda drycker. \u201dLa Cosmopolita\u201d har \u00e5terigen blivit La Reja.
\nM\u00e1lagafamiljen Hinojosas st\u00f6rsta \u00f6nskan har varit att \u00e5teruppbygga La Reja som under m\u00e5nga \u00e5r ocks\u00e5 var k\u00e4nt som \u201dCasa B\u00e1rcenas\u201d. Nu \u00e4r det \u00e5terst\u00e4llt och familjen \u00e4r n\u00f6jda.
\nM\u00e5nga kom hit varje dag och de minns gambas al pil pil, \u201dmacetones\u201d och \u201dcampeones\u201d, s\u00e4ger Carlos Hinojosa.
\nF\u00f6rutom tapas som r\u00e4kor a la pil pil, ensaladilla rusa, torsk tillagad p\u00e5 speciellt vis, \u201dmacetones\u201d, \u201dmacetas\u201d serveras det \u00f6l i halvlitersglas.
\n\u00c4ven cocktailbaren har \u00e5terskapats och som bakgrund en vacker mur. Manzanilla med r\u00e4kor, M\u00e1lagavin eller cider fr\u00e5n Asturien. La Reja \u00e4r en fin plats att tr\u00e4ffas p\u00e5.<\/p>\n
Spr\u00e5kturism v\u00e4xande marknad i M\u00e1laga
\nM\u00e1lagaprovinsen \u00e4r ledande i Spanien inom spr\u00e5kturism. Det \u00e4r en sektor som inbringar i runda tal 251 miljoner euro \u00e5rligen. Det framkom vid den tionde konferensen Congreso de la Federaci\u00f3n de Escuelas de Espa\u00f1ol i Madrid med arrang\u00f6ren Lengua Extranjera (Fedele). Det finns 32 stora spr\u00e5kskolor i M\u00e1laga och m\u00e5nga av dem lockar till sig stora skaror svenska spr\u00e5kstudenter.
\nDet handlar inte bara om strand, sol och golf vid semestern p\u00e5 Solkusten. Spr\u00e5kturism \u00e4r en v\u00e4xande marknad i M\u00e1lagaprovinsen.
\nF\u00f6r M\u00e1laga betyder spr\u00e5kskolorna stora inkomster. Cirka 251 miljoner euro kommer in \u00e5rligen enligt en studie genomf\u00f6rd av Fundaci\u00f3n Ciedes kring spr\u00e5kturism. M\u00e1laga har en l\u00e5ng tradition av spr\u00e5kskolor. De f\u00f6rsta utl\u00e4nningarna som kom till M\u00e1laga f\u00f6r att l\u00e4sa spanska kom redan 1947, skriver tidningen SUR.
\nAmbitionen \u00e4r att erbjuda en h\u00f6g kvalitet och 17 spr\u00e5kskolor tar emot ackrediteringar fr\u00e5n erk\u00e4nda utbildningsplatser som Instituto Cervantes och Universidad de Alcal\u00e1 de Henares.
\nSpr\u00e5kstudenten \u00e4r oftast en kvinna mellan 18 till 24 \u00e5r f\u00f6rmodligen fr\u00e5n Tyskland som bidrar med 22,6 pprocent av spr\u00e5kstudenterna f\u00f6ljt av Frankrike, 12,3 procent och de skandinaviska l\u00e4nderna med 9,7 procent.
\nTv\u00e5 av tio spr\u00e5kstudenter \u00e4r kvalificerade arbetstagare medan 19 procent \u00e4r collegestudenter eller f\u00f6retagare.
\nI genomsnitt stannar man n\u00e4stan 59 dagar i M\u00e1lagaprovinsen och spr\u00e5kstudenterna spenderar 49 euro per dag. 70 procent v\u00e4ljer att bo i M\u00e1laga stad medan tre av tio f\u00f6redrar att bo hos en spansk v\u00e4rdfamilj, visar studien som \u00e4r genomf\u00f6rd av Fundaci\u00f3n Ciedes. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
M\u00e1lagas befolkning i de centrala delarna minskade fr\u00e5n 1981 p\u00e5 grund av en \u00e5ldrande befolkning och fallf\u00e4rdiga hus. I b\u00f6rjan p\u00e5 2000-talet v\u00e4nde det. Med renoveringar av fastigheter i de centrala delarna \u00f6kade befolkningen med 540 personer och numera \u00e4r 32,2 procent av de boende i innestan yngre \u00e4n 30 \u00e5r och 20 procent \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":2540,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-2539","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n