Jag har med stort n\u00f6je l\u00e4st Thomas Gustafssons bok om Spanien. Den \u00e4r l\u00e4ttl\u00e4st och mycket underh\u00e5llande, i vissa punkter k\u00e5serande med m\u00e5nga pikanta, m\u00e4nskliga och mycket intressanta detaljer. Men den spanska historien \u00e4r mycket komplex. Vi alla r\u00f6r oss inom v\u00e5ra referensramar och v\u00e5ra preferenser som har sitt ursprung i v\u00e5ra egna erfarenheter och ideologier M\u00e5nga civilisationer har betr\u00e4tt den iberiska halv\u00f6n under tiderna. Ur svensk synpunkt \u00e4r det kanske intressant med kungariket Sveriges symboler \u2013 bl.a. tre kronor som kan inneb\u00e4ra en viss historisk relation mellan v\u00e5ra l\u00e4nder. Den svenske kungens titel var p\u00e5 latin \u201dRex gothorum, suevorum et vandalorum\u201d, d.v.s. goetars, svears och venders konung (p\u00e5 spanska godos, suevos y vandalos).<\/p>\n
Dessa tre stammar invaderade Spanien i b\u00f6rjan av 400- talet och v\u00e4stgoterna regerade i det praktiskt taget f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen det enade Spanien till \u00e5r 711, d\u00e5 araberna er\u00f6vrade stora delar av den pyreneiska halv\u00f6n. Vad som Thomas Gustafsson inte n\u00e4mner \u00e4r att det v\u00e4stgotiska inflytandet \u2013 via kyrkliga riter \u2013 av flera historiker betraktad som den mest utvecklade – varade under n\u00e4rmare 800 \u00e5r. D\u00e5 f\u00f6rst inf\u00f6rdes den romerska riten i de spanska kyrkorna. De viktigaste kyrkorna centra under denna period var inte Rom utan Santiago de Compostela och Toledo. Detta f\u00f6rh\u00e5llande n\u00e4mns n\u00e4stan aldrig i historieb\u00f6ckerna och l\u00e4mnar med visshet f\u00e4ltet \u00f6ppet f\u00f6r intressanta historiska forskningsinsatser.<\/p>\n
P\u00e5 sidan 300 i sin bok n\u00e4mner Thomas Gustafsson mycket kort att Jesuiterna f\u00f6rdrevs fr\u00e5n Spanien \u00e5r 1767. Jesuiterna representerade en intellektuell elit inom kyrkan och var ber\u00f6mda f\u00f6r sin pedagogik och sitt omfattande bildningskrav. Den humanistiska bilden i Jesuiternas verksamhet kan betonas att det var f\u00f6rbjudet att fysiskt misshandla sina elever. De hade aldrig n\u00e5gonting att g\u00f6ra med inkvisitionen och i flera fall blev medlemmar i jesuitorden utsatta f\u00f6r f\u00f6rf\u00f6ljelser av denna fruktade institution. I Sydamerika – i delar av nuvarande Argentina, Brasilien och Paraguay bildade Jesuiterna de s.k. jesuitreduktionerna, d\u00e4r indianerna kom att leva under dr\u00e4gliga f\u00f6rh\u00e5llanden, skyddade fr\u00e5n vita slavj\u00e4gare och exploatering.<\/p>\n
I samband med ediktet om f\u00f6redrivning av Jesuiterna, som fann skydd i det protestantiska Preussen och det ortodoxa Ryssland, anf\u00f6lls missionsstationerna av portugisiska och spanska trupper och indianerna f\u00f6rslavades och f\u00f6rpassades till mer primitiva niv\u00e5er. N\u00e4stan all missions- och humanit\u00e4r verksamhet som Jesuiterna bedrivit under ett par \u00e5rhundraden f\u00f6rst\u00f6rdes. De flesta historiker betraktar denna h\u00e4ndelse som en stor humanit\u00e4r katastrof.<\/p>\n
Den andra spanska republiken 1931- 1939<\/p>\n
I historieskrivningen om denna period \u00e4r meningarna mycket delade. I Sverige har f\u00f6rtigits det kaos och den anarki som r\u00e5dde under dessa \u00e5r i Spaniens historia. De religionsf\u00f6rf\u00f6ljelser som existerade under v\u00e4nsterregeringarna har aldrig n\u00e4mnts i svensk historieskrivning om Spanien. D\u00e4r g\u00f6r Thomas Gustafsson en insats som inte f\u00f6retiger detta f\u00f6rh\u00e5llande. Men den \u00e5terst\u00e5ende fr\u00e5gan \u00e4r \u2013 och som inte ber\u00f6rs i hans bok \u2013 var den spanska republiken en demokratisk r\u00e4ttsstat? En mycket stor del spanska och utl\u00e4ndska historiker \u00e4r ganska v\u00e4l \u00f6verens om att s\u00e5 var inte fallet. V\u00e4nsterregeringarna var motiverade av revolution\u00e4ra ideal \u2013 ofta med Sovjetunionen som exempel \u2013 inf\u00f6rde censur av oppositionella tidningar, genomf\u00f6rde godtyckliga arresteringar, tog inte initiativ till att st\u00e4vja revolution\u00e4rt och lagstridigt v\u00e5ld mot den borgerliga oppositionen.<\/p>\n
Man f\u00f6rbj\u00f6d all undervisning i katolska skolor med den f\u00f6ljd att undervisningssystemet brakade ihop. D\u00e5 de borgerliga partierna vann valet 1933 till\u00e4ts inte det st\u00f6rsta partiet \u2013 det katolskt kristliga partiet \u2013 att ing\u00e5 i regeringen p.g.a. av revolution\u00e4rt hot fr\u00e5n socialister, anarkister och kommunister. 1934 genomf\u00f6rdes en socialistisk bev\u00e4pnad resning i Asturien och Katalonien d\u00e4r \u00e5tskilliga personer \u2013 borgerliga politiska representanter och katolska pr\u00e4ster m\u00f6rdades. Regeringen intervenerade med milit\u00e4r f\u00f6r att st\u00e4vja upproret. Tanken hos v\u00e4nsterpartierna var att inleda ett inb\u00f6rdeskrig. Den spanska filosofen, f\u00f6rfattaren och Spaniens representant i Nationernas F\u00f6rbund, Salvador Madariaga, yttrade att v\u00e4nstern inte kan beklaga att de borgerliga partierna och delar av milit\u00e4ren reste sig 1936 eftersom v\u00e4nstern redan startat inb\u00f6rdeskriget 1934.<\/p>\n
1936 vann Folkfronten valet (socialister, anarkister och kommunister) men hade inte majoritet i antalet r\u00f6ster. Folkfrontspartierna sammanlagt var det st\u00f6rsta partiet och fick enligt den d\u00e5varande spanska konstitutionen ett oproportionerligt antal platser i det spanska parlamentet. Genast ig\u00e5ngsattes v\u00e5ldsamma f\u00f6rf\u00f6ljelser mot oppositionen och den spanska kyrkan. \u00c5tskilliga byggnader \u2013 kyrkor, kloster, bibliotek, oppositionella tidningskontor \u2013 f\u00f6rst\u00f6rdes. Flera politiska mord utf\u00f6rdes.<\/p>\n
Enligt den k\u00e4nde historikern och Spanienspecialisten, Stanley Payne, var inte den spanska republikanen av \u00e5r 1936 en r\u00e4ttstat enligt v\u00e5r nuvarande demokratiska tradition. Det blodiga inb\u00f6rdeskriget blev ett faktum.<\/p>\n
Som Thomas Gustafsson korrekt n\u00e4mner var \u00f6vergreppen mot politiska motst\u00e5ndare fruktansv\u00e4rda hos b\u00e5da parter. I den spanska republiken m\u00f6rdades 7000 pr\u00e4ster och ett stort antal katolska lekm\u00e4n och seminarister. I Malaga m\u00f6rdades omkring 2500 m\u00e4nniskor av v\u00e4nstermilis. Naturligtvis var repressionen efter Franco-sidans int\u00e5g ocks\u00e5 fruktansv\u00e4rt och m\u00e5nga oskyldiga m\u00e4nniskor fick s\u00e4tta livet till. Jag tror att det \u00e4r viktigt att anl\u00e4gga ett internationellt perspektiv kring det spanska inb\u00f6rdeskriget.<\/p>\n
Vid fronten mellan de b\u00e5da sidorna ber\u00e4knas de stupade uppg\u00e5 till omkring 200 000 m\u00e4nniskor. Under det finska vinterkriget 1939- 1940 d\u00e5 Sovjetunionen anf\u00f6ll Finland stupade under 105 dagar fler m\u00e4nniskor \u00e4n under tre \u00e5rs strider i Spanien. Enligt befintliga siffror stupade i Finland 250 000 sovjetsoldater och p\u00e5 den finska sidan 24 000 man. Under det spanska inb\u00f6rdeskriget avled merparten i mord bakom linjerna. Vad som \u00e4r historiskt inkorrekt \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rligandet av den andra spanska republiken i t.ex. svensk press och i den nuvarande debatten i Spanien om den s.k. \u201dmemoria historica\u201d.<\/p>\n
Thomas Gustafsson har framst\u00e4llt en kortfattad och mycket l\u00e4sv\u00e4rd expos\u00e9 \u00f6ver spansk historia. Hans insikter i spanska fr\u00e5gor \u00e4r imponerande. Men delar av hans framst\u00e4llning \u2013 s\u00e4rskilt vad g\u00e4ller det spanska inb\u00f6rdeskriget \u2013 inte den objektiva balans som torde erfordras i en historiebok. B\u00e5da sidor m\u00e5ste f\u00e5 h\u00f6ras i alla framst\u00e4llningar av historisk\/politisk art. Emellertid \u2013 f\u00f6r svenskarna som \u00e4r bosatta i Spanien eller vistas delvis i landet \u00e4r hans bok starkt rekommendabel men med h\u00e4nsyn till n\u00e5gra av de inv\u00e4ndningar som jag har f\u00f6rs\u00f6kt belysa.<\/p>\n
Sevilla den 23 november i N\u00e5dens \u00c5r 2009
\nOlof Montelius <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag har med stort n\u00f6je l\u00e4st Thomas Gustafssons bok om Spanien. Den \u00e4r l\u00e4ttl\u00e4st och mycket underh\u00e5llande, i vissa punkter k\u00e5serande med m\u00e5nga pikanta, m\u00e4nskliga och mycket intressanta detaljer. Men den spanska historien \u00e4r mycket komplex. Vi alla r\u00f6r oss inom v\u00e5ra referensramar och v\u00e5ra preferenser som har sitt ursprung i v\u00e5ra egna erfarenheter och […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-2729","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n