Det \u00e4r inte s\u00e5 enkelt att bli profet i sin egen stad. Det skulle g\u00e4lla konstn\u00e4ren Pablo Picasso som f\u00f6ddes i M\u00e1laga 1881. Det gick 117 \u00e5r innan M\u00e1laga satte Picasso p\u00e5 stadskartan. 1998 \u00f6ppnades Picassos f\u00f6delsehem vid Plaza de la Merced f\u00f6r allm\u00e4nheten. Fem \u00e5r senare stod museet klart. Det tog tid innan M\u00e1laga kommun anv\u00e4nde Picasso som dragpl\u00e5ster i marknadsf\u00f6ringen. Av Ola Josefsson
\nFoto Museo Picasso M\u00e1laga (MPM)<\/p>\n
Nu i oktober \u00e4r det sex \u00e5r sedan Museo Picasso M\u00e1laga (MPM) slog upp sina portar och i september passerades tv\u00e5 miljoner-strecket i antalet bes\u00f6kare sedan starten. I ett officiellt uttalande fr\u00e5n galleriet tas det nu \u201dytterligare steg\u201d kring verksamheten med fler initiativ, bland annat konferenser, konserter och filmvisningar. Fr\u00e5n den 15 oktober \u00e4r Jos\u00e9 Lebrero ny direkt\u00f6r p\u00e5 Museo Picasso M\u00e1laga.<\/p>\n
Skapandet av Museo Picasso M\u00e1laga (MPM) i vackra Palacio de Buenavista kunde g\u00f6ras tack vare den generositet som Christine och Bernard Ruiz-Picasso visat genom att donera och l\u00e5na ut konstverk av Picasso. Tillsammans med regionalregeringen Junta de Andaluc\u00eda och sponsorer som Unicaja, Fundaci\u00f3n AENA och Diputaci\u00f3n de M\u00e1laga kunde museet st\u00e5 f\u00e4rdigt 2003. M\u00e1laga hade genomg\u00e5tt en ansiktslyftning och snyggats upp och med det \u00f6ppnades nya m\u00f6jligheter att f\u00e5 ett museum med konstverk av stadens store son.<\/p>\n
– Det \u00e4r fina med museet i M\u00e1laga \u00e4r att det g\u00e5r igenom hela hans liv, och visar alla perioderna. Picasso var mycket kreativ och brukade s\u00e4ga: \u201dGe mig ett museum och jag ska fylla det\u201d. Han f\u00f6rfogade \u00f6ver m\u00e5nga atelj\u00e9er och l\u00e4mnade dem n\u00e4r de fyllts av hans arbeten. Sina motiv n\u00e4rmade han sig ofta p\u00e5 ett lekfullt experimenterande s\u00e4tt, och han gjorde ofta m\u00e5nga variationer \u00f6ver samma tema. Picassos \u201dverklighet\u201d \u00e4r m\u00e5ngtydig, ibland sv\u00e5rbegriplig men s\u00e4llan likgiltig, s\u00e4ger Siv Ling, auktoriserad svensk guide vid museet.<\/p>\n
Picasso var mycket m\u00e5ngsidig, han var b\u00e5de m\u00e5lare, skulpt\u00f6r, grafiker och keramiker, huvudsakligen verksam i Frankrike. Picassos tidigaste franska verk visar p\u00e5verkan av impressionism. Under den bl\u00e5 perioden i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet gestaltade han i alla bl\u00e5 nyanser scener ur de fattigas liv, under den rosa perioden som f\u00f6ljde \u00e4r det cirkusscener, harlekiner och sk\u00e5despelare. Han kom ocks\u00e5 under inflytande av afrikansk skulptur och den f\u00f6rsta kubistiska m\u00e5lningen, flickorna p\u00e5 Avignon blir upptakten till kubismen.<\/p>\n
Tillsammans med Georges Braque st\u00e4llde han sig i spetsen f\u00f6r den nya stilen, d\u00e4r de utan modellering och ljusdunkel vill skapa illusion av volymen. Ytorna slogs s\u00f6nder och f\u00f6rem\u00e5len \u00e5tergavs ur olika, sinsemellan samtidiga aspekter. 1912 \u00e4ndrade denna kubism karakt\u00e4r. Man fr\u00e5ngick naturstudiet och skapade en av tingen mer oberoende verklighet. Efter 1915 \u00e5tergick han till motiven fr\u00e5n f\u00f6rr, akrobater, harlekiner och dans\u00f6rer. Han gjorde dekorationer och kostymutkast till den Ryska baletten d\u00e4r han ocks\u00e5 tr\u00e4ffande sin f\u00f6rsta hustru Olga Khoklova.<\/p>\n
Omkring 1926 s\u00f6kte han sig till surrealismen. V\u00e5r tids stora apokalyptiska vision skapade han 1937 med m\u00e5lningen om det spanska inb\u00f6rdeskriget, Guernica. (Museo Reina Sofia i Madrid). Under andra v\u00e4rldskriget visar han en protest mot krigets grymhet genom m\u00e5lningar \u00e4gnade koncentrationsl\u00e4grens offer. Han hade ocks\u00e5 en riklig grafisk produktion med motiv fr\u00e5n antik mytologi, djurbilder, bland annat Minotauromaquia.
\nSedan Picasso 1948 bosatt sig p\u00e5 Rivieran \u00e5tergick han till antikens formv\u00e4rld och framst\u00e4llde i m\u00e5lningar och litografier kentaurer, nymfer och fl\u00f6jtspelande fauner.
\n– \u00c4r du intresserad av Picasso b\u00f6r du starta i M\u00e1laga. Sedan kan du forts\u00e4tta till Paris och Barcelona, f\u00f6resl\u00e5r Siv Ling.
\nMuseo Picasso ligger d\u00e4r tidigare museet Bella Artes l\u00e5g, i Palacio de Buenavista. Det \u00e4r vackra stora ljusa byggnader i de judiska kvarteren vid den gamla romerska teatern. H\u00e4r finns tolv salar med cirka 155 Picasso-verk och det g\u00e4ller att l\u00e4sa i r\u00e4tt ordning. Fr\u00e5n sal 1 och fram\u00e5t s\u00e5 f\u00f6ljer du Picassos liv och hans olika stilar genom \u00e5rens g\u00e5ng.
\nTidigare Bella Artes hade en del verk av Picasso, men endast skisser gjorda av honom som liten. Konstverken som nu finns i M\u00e1lagas Picassomuseum h\u00e4ngde tidigare p\u00e5 v\u00e4ggarna hemma hos Picassos barn, barnbarn och andra sl\u00e4ktingar. N\u00e5gra har sk\u00e4nkt sina konstskatter medan andra har l\u00e5nat dem periodvis till Museo Picasso och p\u00e5 s\u00e5 viss kan vi f\u00e5 en inblick i M\u00e1lagasonens hela konstliv som h\u00e4nger i tolv salar. I M\u00e1laga h\u00e4nger bland annat \u201dMujer con mantilla\u201d fr\u00e5n 1894 som \u00e4r en mycket vacker portr\u00e4ttm\u00e5lning.<\/p>\n
Pablo Picasso f\u00f6ddes 25 oktober 1881 och v\u00e4xte upp under sina f\u00f6rsta tio \u00e5r i en hyrd l\u00e4genhet vid plaza de la Merced. De levde under knappa ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden och pappa Jos\u00e9 Ruiz y Blasco betalade stundtals hyran med konstverk.
\nPicassos pappa var r\u00f6dh\u00e5rig s\u00e5 han var mer lik sin mamma, Mar\u00eda Picasso y L\u00f3pez. Han hade tv\u00e5 systrar varav den ena, Lola, ocks\u00e5 b\u00f6rjade m\u00e5la. Hon hade en utst\u00e4llning i f\u00f6delsehemmet f\u00f6r ett antal \u00e5r sedan. Den andra systern, Concha, avled tidigt.
\nPicassos f\u00f6dsel var dramatisk och barnmorskan trodde f\u00f6rst att lilla Pablo var d\u00f6df\u00f6dd tills hans farbror r\u00f6kande p\u00e5 en stor Havannacigarr bl\u00e5ste r\u00f6k (och liv\u2026) i Pablo som hostade till och b\u00f6rjade skrika. Att sedan en och annan cigarr kom med i Picassos konstverk \u00e4r kanske inte s\u00e5 konstigt.<\/p>\n
Han d\u00f6ptes ett stenkast fr\u00e5n plaza de la Merced i Santiagokyrkan som byggds om fr\u00e5n att tidigare har varit mosk\u00e9. Som ung satt han och tecknade fr\u00e5n f\u00f6nstret och tittade ned mot plaza de la Merced. Det som f\u00e5ngade honom i b\u00f6rjan var alla duvor. Duvor blev ett vanligt inslag i hans f\u00f6rsta konst. Han l\u00e4mnade M\u00e1laga vid tio\u00e5rs\u00e5ldern f\u00f6r att endast \u00e5terkomma vid ett tillf\u00e4lle, omkring f\u00f6rra sekelskiftet. D\u00e4refter satte han aldrig sin fot i M\u00e1laga.<\/p>\n
Picasso var emot Francisco Franco och dennes regim. Efter att tillbringat perioder i La Coru\u00f1a, Madrid och Barcelona l\u00e4mnade Picasso sina f\u00f6r\u00e4ldrar i Barcelona f\u00f6r att tillbringa \u00e5terstoden av sitt liv i Frankrike. H\u00e4r hj\u00e4lpte han republikaner som levde i exil efter spanska inb\u00f6rdeskriget.
\nPicasso var \u00f6vertygad kommunist och f\u00f6rblev kommunistpartiet troget fram till 1956 d\u00e5 Sovjetunionen t\u00e5gade in i Ungern. D\u00e5 gick han ur partiet. Tv\u00e5r \u00e5r senare, 1958, kom det ett erbjudande fr\u00e5n Francisco Franco till Picasso. Franco ville att Picasso skulle flytta hem till M\u00e1laga och \u00f6ppna ett museum. Picasso tackade nej och sa att han inte t\u00e4nkte \u00e5terv\u00e4nda till Spanien s\u00e5 l\u00e4nge Franco levde. S\u00e5 blev det ocks\u00e5 eftersom Picasso avled tv\u00e5 \u00e5r f\u00f6re Franco, 92 \u00e5r gammal.<\/p>\n
F\u00e5 konstn\u00e4rer har varit s\u00e5 produktiva som Picasso och till skillnad mot m\u00e5nga andra konstn\u00e4rer blev han rik under sitt liv. Fr\u00e5n fattiga knapra f\u00f6rsta \u00e5r b\u00f6rjade pengarna att str\u00f6mma in p\u00e5 1920-talet. Picasso blev tidigt k\u00e4nd och fick dessutom m\u00e5nga judiska v\u00e4nner som var konsthandlare. F\u00f6r att vara konstn\u00e4r befann sig Picasso i milj\u00f6er som annars var ovanliga bland konstn\u00e4rer.
\n\u201dJag m\u00e5lar, ni ser, men jag s\u00e4ger inget\u201d, och, \u201dge mig en studie s\u00e5 fyller jag den\u201d, sa Picasso och m\u00e5lade tills han dog, 92 \u00e5r gammal, den 8 april 1973 i sitt hem i Mougins, Provence, Frankrike. Han avled medan han tog en tupplur p\u00e5 siestan. Fr\u00e5n den siestan som skulle bli hans sista har han vilat efter ett enormt produktivt liv.<\/p>\n
Han var en egocentriker d\u00e4r hans m\u00e5lningar kom f\u00f6rst och fr\u00e4mst. Samtidigt var han beroende av familjen, v\u00e4nner och omgivningen. Han gillade att iaktta och se sig omkring. Han var barnsligt f\u00f6rtjust i att sitta vid strandkanten och plaska i vattnet. Han gillade stranden, att solbada och se p\u00e5 kvinnor. Den som tvekar b\u00f6r genast upps\u00f6ka n\u00e4rmaste Picasso-museeum f\u00f6r att d\u00e4r uppt\u00e4cka otaliga verk med kvinnor som motiv.<\/p>\n
En v\u00e4sentlig h\u00e4ndelse i Picassos liv utspelar sig i La Coru\u00f1a d\u00e4r lille Picasso ger en bocadillo (sm\u00f6rg\u00e5s) till en tiggare f\u00f6r att kunna m\u00e5la av denne. Det s\u00e4gs att vid detta \u00f6gonblick som f\u00f6ljde l\u00e4mnade fadern Jos\u00e9 Ruiz y Blasco, \u00f6ver sina penslar och staffli till sonen och d\u00e4refter skulle han aldrig mer m\u00e5la.
\nKanske h\u00e4r Picassos pappa Jos\u00e9 Ruiz y Blasco t\u00e4nkte p\u00e5 en episod h\u00e4mtad fr\u00e5n tjurf\u00e4ktningen d\u00e4r nyb\u00f6rjaren m\u00e5ste g\u00f6ra ett slutprov. Den \u00e4ldre matadoren \u00f6verl\u00e4mnar sv\u00e4rdet f\u00f6r att tjuren ska d\u00f6das. Kanske var det just det som Picassos pappa hade i tankarna n\u00e4r han l\u00e4mnade \u00f6ver sin m\u00e5larutrustning till sonen f\u00f6r att sedan aldrig mer m\u00e5la.<\/p>\n
Picassos m\u00e5lade vardagslivet och han s\u00e5g allt med sina egna \u00f6gon. Han vinner en konstt\u00e4vling med f\u00f6rstapriset en utbildning i Madrid. Men Picasso gillade aldrig skolan och han slutade utbildningen vid San Fernandos Kungliga Akademi i Madrid mindre \u00e4n ett \u00e5r efter att han hade b\u00f6rjat, och tog ingen examen.<\/p>\n
Picasso hade flera olika perioder i sitt liv, perioder som kom att p\u00e5verka hans konst. Som ung gjorde han fantastiska portr\u00e4ttm\u00e5lningar. Vid 60 \u00e5rs \u00e5lder blev hans m\u00e5lningar glada och barnsliga, m\u00e5lningar sett ur ett barns perspektiv. Under den bl\u00e5 perioden var depression inbegripet.<\/p>\n
I b\u00f6rjan hade han det fattigt och arbetade med knappa ekonomiska resurser och han saknade stundtals utrustning. Vid museet i M\u00e1laga h\u00e4nger \u201dFernande con mantilla\u201d fr\u00e5n 1906 som han ritade p\u00e5 en s\u00e4nggavel. Han hade ingen utrustning s\u00e5 det fick bli en s\u00e4nggavel.
\nPicasso s\u00f6kte n\u00e5got nytt hela tiden. Han gick tillbaka, plockade, blandade i sin konst och pl\u00f6tsligt var han inne i perioden som g\u00e5r under namnet kubism, en abstrakt konststil d\u00e4r stilens huvudperiod r\u00e4knas mellan \u00e5ren 1907 och 1914. M\u00f6nstret fick st\u00f6rre betydelse \u00e4n motivet, som oftast \u00e4r om\u00f6jligt att urskilja.
\nSiv Ling som arbetar som guide vid Picassomuseet brukar fr\u00e5ga sina grupper vad de ser, och hon kan f\u00e5 alla m\u00f6jliga skiftande svar. Vad var det som r\u00f6rde sig i hans huvud? Han tyckte inte om n\u00e4r n\u00e5gon fr\u00e5gade honom och han tyckte inte om att f\u00f6rklara.<\/p>\n
Picasso hade ett antal k\u00e4rleksaff\u00e4rer och samtliga f\u00f6rh\u00e5llanden kom \u00e4ven att p\u00e5verka Picassos teknik. Hans f\u00f6rsta \u00e4ktenskap var med den ryska balettdans\u00f6sen Olga Khoklova. Hon finns med i M\u00e1laga som \u201dOlga Khoklova con mantilla\u201d fr\u00e5n 1917. Hon ser inte speciellt glad ut p\u00e5 m\u00e5lningen och det \u00e4r tveksamt om hon \u00f6verhuvudtaget ville bli avm\u00e5lad som spanjorska.
\nPicasso och Olga Khoklova passade inte ihop. Hon var dotter till en rysk general och gillade att kl\u00e4 upp sig och g\u00e5 p\u00e5 fester n\u00e5got som inte direkt l\u00e5g Picasso varmt om hj\u00e4rtat.<\/p>\n
Picassos \u00f6vriga kvinnor var fotografen och den vassa karri\u00e4rkvinnan Dora Maar som ocks\u00e5 blev avbildad med vassa naglar. De andra var konstn\u00e4ren Fran\u00e7oise Gilot och keramikern Jacqueline Roque.
\n– P\u00e5 franska Rivieran bodde Picasso tillsammans med konstn\u00e4rinnan Fran\u00e7oise Gilot och tillsammans med henne fick han barnen Claude och Paloma. Detta var en lycklig tid i Picassos liv vilket vi kan se i hans konst med glada fl\u00f6jtspelande fauner. Med henne fick han de tv\u00e5 yngsta barnen och Picasso m\u00e5lar henne bland annat som en gr\u00f6nsak, ber\u00e4ttar Siv Ling.<\/p>\n
Picasso fick Claude och Paloma Picasso med Fran\u00e7oise Gilot. Till skillnad mot hans andra kvinnor s\u00e5 tr\u00f6ttnade Fran\u00e7oise Gilot och l\u00e4mnade Picasso 1953. Anledningen var att hon blev illa behandlad, misshandlad och att hon var tr\u00f6tt p\u00e5 alla hans k\u00e4rleksaff\u00e4rer. Hon beskriver sitt liv med Picasso i boken Leva med Picasso. F\u00f6rh\u00e5llandet med Jacqueline Roque som inleddes 1961 fortsatte och de var gifta fram till Picassos d\u00f6d 1973.<\/p>\n
Picassos favorit var Marie-Therese Walther som han aldrig var gift med. Med henne fick han dottern Maya. \u201dDr\u00f6mmen\u201d \u00e4r Picassos symbol- och k\u00e4nsloladdade konstverk av sin \u00e4lskarinna.<\/p>\n
Ett av m\u00e5nga konstverk som man stannar till vid i M\u00e1laga \u00e4r Susanna. Bakom den nakna kvinnan sitter tv\u00e5 \u201dvoyeurer\u201d och tittar ned p\u00e5 Susanna, hon anklagas f\u00f6r att ha varit otrogen. N\u00e4r man ser Susanna g\u00e5r tankarna till Prado i Madrid och Maya. Den nakna och Den p\u00e5kl\u00e4dda Maya av Goya hade Picasso observerat och studerat och av det sk\u00e4let blev det Susanna. Han p\u00e5verkades \u00e4ven av andra konstn\u00e4rer som exempelvis El Greco och Velasquez.<\/p>\n
Det var 1957 som Picasso fick bes\u00f6k av den norske konstn\u00e4ren Carl Nesjar. Hans \u00e4rende var att p\u00e5 uppdrag av f\u00f6reningen Aktuell Kunst, n\u00e4rmast motsvarande Konstfr\u00e4mjandet i Sverige, f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 Picasso att medverka i en utgivning av originallitografier. Detta var \u201dmultikonstens\u201d tid, det var en konstpolitisk trend att sprida konst i stor skala och till rimliga priser i breda folklager. Upplagan skulle bli 250 ex och varje konstn\u00e4r skulle f\u00e5 samma modesta arvode, \u00e4ven om han hette Picasso. Id\u00e9n st\u00e4mde v\u00e4l med Picassos politiska grundinst\u00e4llning, han st\u00e4llde g\u00e4rna upp och l\u00e4mnade en teckning f\u00e4rg som f\u00f6rlaga f\u00f6r litografisk tryckning vilken utf\u00f6rdes i Paris under v\u00e5ren samma \u00e5r.<\/p>\n
Museo Picasso
\n\u00d6ppet s\u00f6ndagar och helgdagar samt tisdag till torsdag 10 till 20. Fredagar och l\u00f6rdagar 10 till 21. St\u00e4ngt m\u00e5ndagar.
\nIntr\u00e4de f\u00f6r permanentutst\u00e4llningen: 6 euro, plus tre euro s\u00e5 f\u00e5r du guide i grupp (h\u00f6gst 25 personer).
\nPension\u00e4rer: 3 euro.
\nTipset: Sista s\u00f6ndagen i varje m\u00e5nad gratis intr\u00e4de fr\u00e5n klockan 15.
\nMed ett till\u00e4gg p\u00e5 tv\u00e5 euro kan du \u00e4ven se den tempor\u00e4ra utst\u00e4llningen.
\nHandikappv\u00e4nligt med hiss. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det \u00e4r inte s\u00e5 enkelt att bli profet i sin egen stad. Det skulle g\u00e4lla konstn\u00e4ren Pablo Picasso som f\u00f6ddes i M\u00e1laga 1881. Det gick 117 \u00e5r innan M\u00e1laga satte Picasso p\u00e5 stadskartan. 1998 \u00f6ppnades Picassos f\u00f6delsehem vid Plaza de la Merced f\u00f6r allm\u00e4nheten. Fem \u00e5r senare stod museet klart. Det tog tid innan M\u00e1laga […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":2773,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,45],"tags":[],"class_list":["post-2772","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-kultur"],"yoast_head":"\n