I dag kan vi se p\u00e5 bussar i flera spanska st\u00e4der reklam som uttrycker tvekan om Guds existens f\u00f6ljt av en uppmaning att leva och njuta av livet. Men \u201dleva livet\u201d \u2013 hur d\u00e5? Frasen f\u00f6ljs inte av n\u00e5gon uppmaning \u2013 ingen v\u00e4gledning. Reklamtexten uttrycker en kryptisk uppmaning som kan tolkas som att var och en kan njuta av livet p\u00e5 sina egna villkor och individuella v\u00e4rderingar eller tolkningar. Tanken sl\u00e5r mig d\u00e5 jag ibland flyger mellan Spanien och Sverige att i l\u00e4nderna som passeras nedanf\u00f6r finns kanske tiotusentals kyrkor och vad som d\u00e5 faller sig naturligt \u00e4r att fundera \u00f6ver den kristna religionens betydelse f\u00f6r den enskilda m\u00e4nniskan nu och under hundratals \u00e5r bak\u00e5t i tiden \u2013 generation efter generation. Vilka livstolkningar inf\u00f6r mysteriet av v\u00e5r egen existens har v\u00e5r religion givet oss?<\/p>\n
Rent praktiskt sett s\u00e5 har de kristna v\u00e4rderingarna utgjort en grund f\u00f6r stora delar av v\u00e5rt sociala omh\u00e4ndertagarsystem, utbildning, sjukv\u00e5rd och r\u00e4ttssystem. Ett exempel \u00e4r den kristna influensen p\u00e5 FN:s deklaration om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna \u2013 en lag som st\u00e5r ovanf\u00f6r det politiska nationella beslutssystemet.<\/p>\n
Vi l\u00e4rde oss att se p\u00e5 m\u00e4nniskan som ett subjekt \u2013 inf\u00f6r Gud har alla m\u00e4nniskor samma v\u00e4rde \u2013 och inte som ett objekt. Det talas om av religionskritikerna att kyrkan varit upphov till mycket ont \u2013 religionskrig, f\u00f6rf\u00f6ljelser av olikt\u00e4nkande, inkvisition med mera. Men i s\u00e5dana fall har kyrkan anv\u00e4nts i ett politiskt syfte och d\u00e5 kallar man detta med en teknisk teologisk term f\u00f6r civilreligion, vilket inneb\u00e4r att kyrkan i f\u00f6rsta hand anv\u00e4nts i ett politiskt maktsyfte och f\u00f6rst i andra hand som en religions f\u00f6respr\u00e5kare. Politiken styr religionen och f\u00f6rvanskar budskapet. Det skall g\u00e4rna medges att det under historiens lopp funnits kyrkliga f\u00f6retr\u00e4dare som villigt accepterat en roll som politisk maktfaktor med pekuni\u00e4ra intressen som bakgrund. D\u00e5 har man n\u00e4rmat sig en form av avguderi \u2013 man har gjort sig sj\u00e4lv till Gud, vilket \u00e4r f\u00f6rkastligt ur kristen l\u00e4rosynpunkt.<\/p>\n
Men vi kan ocks\u00e5 st\u00e4lla ovan n\u00e4mnda kyrkliga \u201df\u00f6rbrytelser\u201d mot sig sj\u00e4lva och v\u00e4rlden mot f\u00f6reteelser under hela 1900-talet. Inte n\u00e5gon g\u00e5ng under v\u00e5r m\u00e4nskliga historia har det genomf\u00f6rts en s\u00e5dan m\u00e4nniskoutrotning av antireligi\u00f6sa regeringar som den nationalsocialistiska och av flertalet kommunistiska stater (koncentrationsl\u00e4ger, Gulag, kulturrevolutionen i Kina, Pol Pots terror och m\u00e4nniskoutrotningen i Kambodja med mera). Vi har haft medvetna mord p\u00e5 f\u00f6rsvarsl\u00f6sa civila m\u00e4nniskor genom systematiska bombanfall nyttjande modern teknik som atomkraft. Politiska religionskritiska system som sett p\u00e5 den enskilda m\u00e4nniskan som objekt \u2013 en sak \u2013 ett ting. Och alla dessa grymheter har skett med lanserandet av utopiska humanistiska uttryck som j\u00e4mlikhet, frihet och broderskap f\u00f6r de m\u00e4nniskor som ans\u00e5gs \u201dl\u00e4mpliga\u201d rasm\u00e4ssigt eller klasstillh\u00f6righetsm\u00e4ssigt.<\/p>\n
Vi kan konstatera att de m\u00e4nskliga svagheterna \u00e4r m\u00e5nga.<\/p>\n
V\u00e5rt moderna samh\u00e4lle har i viss m\u00e5n f\u00f6rvanskat livet f\u00f6r ett stort antal m\u00e4nniskor. Religion, moral, etik st\u00e4lls p\u00e5 undantag. Var och en i den ensamma massan str\u00e4var efter att sko sig sj\u00e4lv och man fostras i att inte bry sig s\u00e4rskilt mycket om varandra. Visst finns det undantag men stressen och s\u00f6kandet efter olika former av s\u00e4kerhet s\u00e4tter sina gr\u00e4nser f\u00f6r medm\u00e4nskliga individuella aktiviteter.
\nI dag har v\u00e5rt of\u00f6rst\u00e5nd skapat en ekonomisk kris i v\u00e4rlden. I Andalusien har vi i dag en arbetsl\u00f6shet omfattande 24 procent av den arbetsf\u00f6ra befolkningen.
\nJag ser en avsaknad av etik i v\u00e5rt ekonomiska handlande och det anses i debatten att fr\u00e5nvaron av m\u00e4nskliga grundregler, som bland annat religionen tillhandah\u00e5ller \u00e4r orsaken till denna katastrofala utveckling. H\u00e4r p\u00e5 Solkusten har vi sett m\u00e5nga exempel p\u00e5 korruption, ett ekonomiskt frosseri, en likgiltighet inf\u00f6r olika milj\u00f6krav med mera. Girighetens resultat. I den kristna kyrkliga traditionen talas det om de sju d\u00f6dssynderna och de sju h\u00f6gre dygderna som \u00e4r f\u00f6ljande:
\nFrosseri M\u00e5ttlighet
\nGirighet Givmildhet
\nV\u00e4llust Kyskhet
\nVrede Saktmod
\nLikgiltighet Beredvillighet
\nAvund Frikostighet
\nH\u00f6gmod \u00d6dmjukhet
\nVisst kan vi v\u00e4l konstatera att begreppen om de sju d\u00f6dssynderna respektive dygderna fortfarande har sin aktualitet!
\nVi sidan av de mer materiellt inriktade tingen har religionen som uppgift att tr\u00f6sta och att stilla oro och r\u00e4dsla. Religionen f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rklara varf\u00f6r vi lever och ge oss en mening med tillvaron. Dess syfte \u00e4r att ge oss tr\u00f6st och v\u00e4gledning n\u00e4r vi \u00e4r i sorg. Ibland anv\u00e4nds metoder som konventionellt f\u00f6rknippas med religioner. Genom exempelvis b\u00f6n, botg\u00f6ring och ett s\u00f6kande efter fr\u00e4lsning eller insikt kan vi f\u00e5 uppleva frid i v\u00e5rt inre. I andra fall anv\u00e4nds metoder som p\u00e5minner om de psykoterapeutiska som exempelvis bikt eller speciella meditationsformer. Religionens f\u00f6retr\u00e4dare fungerar p\u00e5 detta s\u00e4tt som sj\u00e4las\u00f6rjare. Vi kan i den moderna tiden konstatera att m\u00e4nniskor som s\u00e4ger sig vara ateister eller agnostiker g\u00e4rna s\u00f6ker sig till kyrkan eller religionen i samband med d\u00f6dsfall och s\u00e4rskilt accepterar man kyrkans rit i samband med begravning och dop.
\nDe andliga upplevelserna har vi v\u00e4l var och en p\u00e5 olika s\u00e4tt. Det kan handla om en stum f\u00f6rundran inf\u00f6r ett vackert natursceneri, det kan handla om tacksamhetsk\u00e4nslor i situationer i livet och inte minst kan det handla om v\u00e5rt inre s\u00f6kande. Den andliga upplevelsen har lagt grunden f\u00f6r de allra flesta av v\u00e5ra religioner och i deras k\u00e4rna har det andliga inneh\u00e5llet bevarats.<\/p>\n
Metoderna f\u00f6r det inre s\u00f6kandet varierar i h\u00f6g grad och de olika teknikerna innefattar bland annat meditation, b\u00f6n och kontemplation. En samvetsfr\u00e5ga till en eventuell l\u00e4sare av dessa rader: Har du n\u00e5gon g\u00e5ng bett en b\u00f6n?<\/p>\n
Visst \u00e4r det v\u00e4l s\u00e5 att de flesta av oss har en naturlig gudskunskap eller medvetenhet som g\u00f6r sig m\u00e4rkbar i olika m\u00e4nskliga situationer. Och visst \u00e4r det v\u00e4l s\u00e5 att vi innerst inne vill att det skall finnas en god skaparkraft \u2013 en Gud? Och visst \u00e4r det v\u00e4l s\u00e5 att religionen fyller en viktig funktion f\u00f6r oss alla i olika skeden i v\u00e5ra liv?<\/p>\n
Olof Montelius, Fuengirola <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I dag kan vi se p\u00e5 bussar i flera spanska st\u00e4der reklam som uttrycker tvekan om Guds existens f\u00f6ljt av en uppmaning att leva och njuta av livet. Men \u201dleva livet\u201d \u2013 hur d\u00e5? Frasen f\u00f6ljs inte av n\u00e5gon uppmaning \u2013 ingen v\u00e4gledning. Reklamtexten uttrycker en kryptisk uppmaning som kan tolkas som att var och […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-2890","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n