Anstr\u00e4ngningarna att f\u00e5 en v\u00e4rld utan hat fick sig en rej\u00e4l kn\u00e4ck under f\u00f6rra \u00e5rhundradet d\u00e5 omkring 100 miljoner m\u00e4nniskor fick s\u00e4tta livet i samband med krig Av Ola Josefsson<\/p>\n
Det s\u00e4gs att folkmord \u00e4r en av orsakerna till att 1900-talet blev det blodigaste \u00e5rhundradet i historien. Sedan andra v\u00e4rldskrigets slut har man dokumenterat n\u00e4rmare 50 folkmord och politiskt motiverade massmord. Ett ganska f\u00e4rskt exempel \u00e4r Rwanda, d\u00e4r igenomsnitt 8.000 m\u00e4nniskor d\u00f6dades per dag under en 100-dagarsperiod. Det inneb\u00e4r att d\u00f6dandet skedde fem g\u00e5nger s\u00e5 snabbt som i nazisternas gaskamrar under andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n
Folkmorden och inb\u00f6rdeskrigen har st\u00e5tt p\u00e5 rad i Jugoslavien, Angola, Libanon, Mo\u00e7ambique, Liberia och Kongo (Kinshasa) f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra l\u00e4nder.<\/p>\n
I april \u00e4r det 70 \u00e5r sedan det spanska inb\u00f6rdeskriget slutade. Mellan 600.000 och 800.000 m\u00e4nniskor f\u00f6rlorade livet i n\u00e5got som kan liknas vid ett blodigt korst\u00e5g.
\nVid Cementerio San Rafael p\u00e5g\u00e5r utgr\u00e4vningar av de tusentals m\u00e4nniskor som f\u00f6ll offer f\u00f6r Francos trupper. Med hj\u00e4lp av dokument och arkiv d\u00e4r uppgifter framkommit om att avr\u00e4ttade personer skulle placeras i artonde graven utg\u00e5r man ifr\u00e5n att det finns minst 18 massgravar i omr\u00e5det.<\/p>\n
Utgr\u00e4vningarna inleddes i oktober 2006 och kommer att p\u00e5g\u00e5 hela \u00e5ret. Intresset har varit stort \u00e4ven fr\u00e5n utl\u00e4ndska medier. Journalister fr\u00e5n Belgien, Australien, Storbritannien har varit p\u00e5 plats f\u00f6r att dokumentera arbetet ut\u00f6ver m\u00e4ngder av spanska dagstidningar.<\/p>\n
Fortfarande syns kulh\u00e5l i kranierna om det inte \u00e4r tal om en spr\u00e4ckt skalle. Ibland s\u00e5 valde man att krossa skallen \u2013 f\u00f6r att spara p\u00e5 kulor. Och de som var starka nog fick gr\u00e4va sina egna gravar dessf\u00f6rinnan.<\/p>\n
\u201dMin farfar \u00e4r en av dem som avr\u00e4ttades h\u00e4r\u201d, ber\u00e4ttar Securitasvakten Ignacio Ruiz Vara f\u00f6r mig n\u00e4r jag bes\u00f6ker Cementerio San Rafael. Kyrkog\u00e5rden bevakas 24 timmar om dygnet och Ignacios farfar Diego Ruiz Schacht var l\u00f6jtnant bland republikanerna.<\/p>\n
M\u00e5nga av skeletten upplever jag som modell mindre. Bristen p\u00e5 mat, undern\u00e4ring och fattigdom har s\u00e4kert spelat in. Kropparna ligger i sju v\u00e5ningar i jorden. De f\u00f6rsta avr\u00e4ttade m\u00e4nniskorna placerades p\u00e5 botten, sedan t\u00e4cktes de av ett jordlager. Och s\u00e5 fortsatte det. Forskarna och de frivilliga har kommit till v\u00e5ng tre i sina utgr\u00e4vningar.<\/p>\n
Kalk h\u00e4lldes \u00f6ver kropparna f\u00f6r att underl\u00e4tta fragmentering eller nedbrytningen av ben. Jos\u00e9 Alberto Fern\u00e1ndez ber\u00e4ttar f\u00f6r mig att detta f\u00f6rsv\u00e5rar arbetet att fastst\u00e4lla en identitet d\u00e5 kalken f\u00f6rsv\u00e5rar m\u00f6jligheten att fastst\u00e4lla DNA-prover. Det jag hittar p\u00e5 platsen \u00e4r knappar fr\u00e5n kl\u00e4der och skosulor som inte f\u00f6rg\u00e5s s\u00e5 l\u00e4tt.<\/p>\n
Runt de skelettdelar som f\u00f6rest\u00e4ller armar och handleder sitter \u00e4nnu st\u00e5ltr\u00e5den vajad runt.<\/p>\n
Anh\u00f6riga droppar in p\u00e5 platsen hela tiden f\u00f6r att f\u00f6lja arbetet. F\u00f6r n\u00e4rvarande har 400 familjer gjort anspr\u00e5k p\u00e5 de jordiska kvarlevor som finns i omr\u00e5det.<\/p>\n
De som g\u00e5r att identifiera ska man ta upp. Sedan \u00e4r det meningen att i den park som ska byggas p\u00e5 markomr\u00e5det ska det bli en stor urna inneh\u00e5llande de skelettdelar man funnit. P\u00e5 platsen ska sedan ett monument resas med namn p\u00e5 alla de som man lyckats identifiera.<\/p>\n
Men det finns fortfarande de som \u00e4r r\u00e4dda och som har sv\u00e5rt att acceptera att deras anf\u00f6rvanter kanske ligger under jordytan p\u00e5 Cementerio San Rafael. Eller andra som var delaktiga till avr\u00e4ttningarna p\u00e5 andra s\u00e4tt. De som var med och sk\u00f6t.<\/p>\n
Det finns m\u00e5nga sidor av ett inb\u00f6rdeskrig. Mer om det i ett senare nummer. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Anstr\u00e4ngningarna att f\u00e5 en v\u00e4rld utan hat fick sig en rej\u00e4l kn\u00e4ck under f\u00f6rra \u00e5rhundradet d\u00e5 omkring 100 miljoner m\u00e4nniskor fick s\u00e4tta livet i samband med krig Av Ola Josefsson Det s\u00e4gs att folkmord \u00e4r en av orsakerna till att 1900-talet blev det blodigaste \u00e5rhundradet i historien. Sedan andra v\u00e4rldskrigets slut har man dokumenterat n\u00e4rmare […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":2967,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,36],"tags":[],"class_list":["post-2966","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-spanien-just-nu"],"yoast_head":"\n