Under l\u00e5ng tid har Svenska Magasinet f\u00f6rs\u00f6kt kartl\u00e4gga och f\u00e5 en bild av Francosympatis\u00f6rerna i v\u00e5ra dagars Spanien. N\u00e4r svenska journalister skriver om Francosympatis\u00f6rer handlar det i regel om fascism och nynazism. N\u00e4r de Francotrogna tr\u00e4ffades p\u00e5 Plaza de Oriente i Madrid f\u00f6r att minnas Francos d\u00f6dsdag den 20 november ifjol framst\u00e4lldes de som \u201den underlig samling och blandning med \u00e4ldre herrar och unga m\u00e4n i milit\u00e4rk\u00e4ngor\u201d, vilket s\u00e4kert ocks\u00e5 n\u00e5gra var. Av Ola Josefsson<\/p>\n
V\u00e5r granskning visar dock att sympatierna f\u00f6r Franco str\u00e4cker sig \u00f6ver ett bredare spektrum eller folklager \u00e4n s\u00e5. Samtidigt finns det en r\u00e4dsla hos flertalet Francosympatis\u00f6rer att g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd och ber\u00e4tta om sin syn p\u00e5 dagens Spanien.<\/p>\n
Den 31 oktober 2007 klubbades en ny lag igenom i kongressen som g\u00e5r under namnet \u201dLey de Memoria Hist\u00f3rica\u201d, eller det historiska minnet. Det var efter ett lagf\u00f6rslag fr\u00e5n regeringspartiet PSOE och regeringschefen Jos\u00e9 Luis Rodr\u00edguez Zapatero. Lagen erk\u00e4nner offren p\u00e5 b\u00e5da sidor under spanska inb\u00f6rdeskriget, och offren d\u00e4refter under Francisco Francos diktatur.<\/p>\n
Lagen f\u00f6rbjuder politiska sammankomster p\u00e5 officiella platser i samband med Francos d\u00f6dsdag den 20 november. Det g\u00e4ller Valle de los Ca\u00eddos (\u201dDe stupades dal\u201d) eller Santa Cruz del Valle de los Ca\u00eddos, som platsen ocks\u00e5 heter och som ligger utanf\u00f6r Madrid d\u00e4r Franco tillsammans med Jos\u00e9 Antonio Primo de Rivera, grundaren av Falangistpartiet, ligger begravda.<\/p>\n
Lagen inneb\u00e4r ocks\u00e5 att Francosymboler p\u00e5 offentliga byggnader och andra platser ska monteras ned, utom n\u00e4r det handlar om konstn\u00e4rliga eller arkitektoniska sk\u00e4l som vid religi\u00f6sa platser. F\u00f6rsvunna personer fr\u00e5n Francotiden ska sp\u00e5ras, massgravar ska \u00f6ppnas och kvarlevor ska identifieras.
\nKritik mot lagen som allts\u00e5 tr\u00e4dde i kraft 2007 kom inte helt \u00f6verraskande fr\u00e5n det st\u00f6rsta oppositionspartiet Partido Popular och dess partiledare Mariano Rajoy som h\u00e4vdade att lagen skulle riva upp m\u00e5nga gamla s\u00e5r.<\/p>\n
Lagen fr\u00e5n 2007 uppfattas ocks\u00e5 p\u00e5 sina h\u00e5ll som en munkavel. De fyra Francosympatis\u00f6rer som Svenska Magasinet tr\u00e4ffar p\u00e5 en restaurang p\u00e5 Costa del Sol vill varken ha sina namn publicerade eller framtr\u00e4da p\u00e5 n\u00e5gra foton. P\u00e5 grund av risken f\u00f6r repressalier fr\u00e5n olika grupper i samh\u00e4llet som exempelvis v\u00e4nsteraktivister vill de f\u00f6rbli anonyma. Visste jag inte var deras politiska sympatier l\u00e5g hade jag betraktat dem som vem som helst, men i dagens Spanien skiljs de ut fr\u00e5n m\u00e4ngden och anses vara politiskt inkorrekta. De Francosympatis\u00f6rer jag m\u00f6ter \u00e4r v\u00e4lkl\u00e4dda och v\u00e4ltaliga. Jag blir v\u00e4nligt bem\u00f6tt \u00e4ven om Sverige och i synnerhet socialdemokratin framh\u00e5lls som n\u00e5got avskyv\u00e4rt eller i alla fall mindre gott.<\/p>\n
Vilka \u00e4r d\u00e5 dessa fyra? En av dem \u00e4ger en av Solkustens st\u00f6rsta, \u00e4ldsta och mest omtyckta restauranger. En annan har en blomstrande aff\u00e4rsr\u00f6relse p\u00e5 ett av kustens popul\u00e4raste aff\u00e4rsstr\u00e5k. En annan \u00e4r inom turistn\u00e4ringen, och en fj\u00e4rde \u00e4r en ung kvinna, f\u00f6dd 1986 och som jobbar som kass\u00f6rska.
\nJag har under de senaste m\u00e5naderna tr\u00e4ffat Francosympatis\u00f6rer lite varstans. Hemma i kvarteret d\u00e4r jag bor, p\u00e5 barer, via Internet, p\u00e5 gator och torg och \u00e4ven bland svenskar och skandinaver. Tro nu inte att jag antyder att det sv\u00e4mmar \u00f6ver av dem i Spanien. Nej, det \u00e4r inte det som det handlar om.<\/p>\n
Men de finns lite \u00f6verallt och till skillnad mot den mediebild som skapas p\u00e5 sina h\u00e5ll \u00e4r Francosympatis\u00f6rerna betydligt fler \u00e4n de \u201d\u00e4ldre m\u00e4n och yngre m\u00e4n med milit\u00e4rk\u00e4ngor\u201d som st\u00e5r p\u00e5 Plaza de Oriente i Madrid en kulen novemberdag.
\n– V\u00e5ra dagars Spanien beskriver sig som en fri demokrati. Frihet inneb\u00e4r att alla ska kunna komma till tals. F\u00f6r att f\u00f6rklara tiden och historien b\u00f6r man ta in alla h\u00e4ndelser i sitt sammanhang, s\u00e4ger den Francosympatis\u00f6r som driver en k\u00e4nd restaurang p\u00e5 kusten.<\/p>\n
Hans pappa startade restaurangen under enkla f\u00f6rh\u00e5llanden. Verksamheten v\u00e4xte och nu tar restaurangen emot hundratals g\u00e4ster per dag.
\nDe fyra vill ha en diskussion om demokratin, inte s\u00e5 mycket om demokratins vara eller inte vara, mer om dess misslyckande eller brist p\u00e5 erk\u00e4nnande av att ha misslyckats. Personlig s\u00e4kerhet p\u00e5 gator och torg, dekadans, en moral som befinner sig i fritt fall, missbruk, v\u00e5ld, misshandel, korruption och ekonomisk brottslighet. Allt f\u00f6r en liberal demokrati d\u00e4r vissa grupper ska f\u00e5 leva ut sina lustar p\u00e5 bekostnad av majoriteten.
\nJu st\u00f6rre frihet desto st\u00f6rre risk att saker missbrukas eller vanhelgas. Samtidigt bjuder demokratin p\u00e5 n\u00e5got annat; m\u00e4nniskor f\u00e5r m\u00f6jlighet att visa sitt r\u00e4tta jag.<\/p>\n
– Jag har tv\u00e5 ton\u00e5rsd\u00f6ttrar som jag st\u00e4ndigt oroar mig f\u00f6r. Vi skjutsar dem till skolan, vi h\u00e4mtar dem. Utanf\u00f6r skolg\u00e5rden florerar b\u00e5de det ena och det andra och det \u00e4r l\u00e4tt att k\u00f6pa droger. Min mamma var aldrig orolig f\u00f6r mig n\u00e4r jag v\u00e4xte upp. Jag gick till skolan sj\u00e4lv, det k\u00e4ndes tryggt och s\u00e4kert.<\/p>\n
Ansvar, etik, moral och skyldigheter urholkas och f\u00e5r st\u00e5 \u00e5t sidan n\u00e4r r\u00f6ster p\u00e5 r\u00e4ttigheter st\u00e4ndigt h\u00f6js. Den nya generationen kan demonstrera mot vad som helst. Maskerade demonstranter s\u00e4tter eld p\u00e5 bilar och polisen f\u00e5r knappt ingripa. I st\u00e4llet m\u00e5ste polisen, som ska skydda medborgarna, skydda sig sj\u00e4lva mot gatstenar som far genom luften. Griper polisen in blir de anklagade f\u00f6r att de har varit h\u00e5rdh\u00e4nta.<\/p>\n
Samtalet kring bordet forts\u00e4tter. Francosympatis\u00f6rerna tar upp klyftan mellan ungdomar och \u00e4ldre. Familjerelationer som splittras, stora ungdomsgrupper som samlas f\u00f6r botellon under helgerna, hundratusentals ungdomar som varken vill arbeta eller studera. F\u00f6rutom att Spanien ligger i topp i att konsumera kokain \u00f6kar alkoholkonsumtionen. Undervisningen vid skolorna h\u00e5ller p\u00e5 att sp\u00e5ra ur, den har stora brister och disciplinen lyser med sin fr\u00e5nvaro. L\u00e4rarna har ingen auktoritet.
\n– Ett land beh\u00f6ver en stark ledare, men det f\u00e5r man inte genom en folkomr\u00f6stning, genom att r\u00f6sta in en person fr\u00e5n gatan som inte har n\u00e5gon erfarenhet. D\u00e5 blir det en Zapatero som kan liknas vid en Bambi\u2026<\/p>\n
Befolkningspyramiden har slagit runt inte bara i Spanien utan i hela V\u00e4stv\u00e4rlden, det f\u00f6ds alltf\u00f6r lite barn. Franco d\u00e4remot hade ett tydligt plan.
\n– F\u00f6r att en stat eller ett land ska bli stark m\u00e5ste inv\u00e5narna f\u00f6da barn. Franco menade att om det var n\u00e5gra som skulle ha bidrag i samh\u00e4llet var det familjer med m\u00e5nga barn. I v\u00e5ra dagar f\u00f6der den spanska kvinnan ett barn i genomsnitt och Spanien blir tvungna att importera arbetskraft genom invandring.<\/p>\n
Politikerna k\u00e4bblar i evinnerliga l\u00e5ngb\u00e4nkar, s\u00e4ger en medan en annan fnyser \u00e5t de 17 autonoma regionerna med egna parlament.
\n– V\u00e5ra politiker har bidragit till en enorm splittring i landet. Det \u00e4r fult att vara spanjor. Det finns ingen stolthet, det \u00e4r vilken region du tillh\u00f6r som \u00e4r det viktigaste. De \u00e4ndl\u00f6sa debatterna om regionernas sj\u00e4lvstyre kommer att forts\u00e4tta i det o\u00e4ndliga, det kommer aldrig att ta slut, menar mannen som har en aff\u00e4rsr\u00f6relse p\u00e5 en k\u00e4nd shoppinggata p\u00e5 kusten.
\n– Spanien \u00e4r ett rikt land med en fantastisk gammal kultur. Vi \u00e4r ett av Europas st\u00f6rsta l\u00e4nder men Spanien har aldrig varit s\u00e5 splittrat som nu. Spanskan \u00e4r det andra st\u00f6rsta spr\u00e5ket i v\u00e4rlden, kanske det st\u00f6rsta. T\u00e4nk vilka m\u00f6jligheter, och s\u00e5 envisas de med att tala katalanska i Katalonien\u2026<\/p>\n
1965 l\u00e5g arbetsl\u00f6sheten p\u00e5 1,73 procent. Fr\u00e5n 1961 till 1973 hade Spanien den h\u00f6gsta tillv\u00e4xten efter Japan. Under 2000-talets b\u00f6rjan var Spanien gl\u00f6dhett. Nu \u00e4r arbetsl\u00f6sheten p\u00e5 20 procent, 30 procent i provinsen M\u00e1laga och statskassan \u00e4r barskrapad. Var finns pengarna efter alla goda \u00e5r, och varf\u00f6r r\u00e5der det bostadsbrist till v\u00e5ra ungdomar som inte har n\u00e5gonstans att bo, fr\u00e5gar sig Francosympatis\u00f6rerna kring bordet.
\nDet har skapats ett system d\u00e4r de styrande har kunnat plocka ut pengar lite hur som helst. Det \u00e4r ruttet, det \u00e4r korrumperat, och de kallar det f\u00f6r demokrati. Vi har g\u00e5tt fr\u00e5n Espa\u00f1a till Expa\u00f1a, s\u00e4ger de och menar med det att det riktiga Spanien inte l\u00e4ngre existerar.<\/p>\n
Det finns m\u00e5nga olika typer av diktatur. F\u00f6r ett tag sedan rapporterade exempelvis Sydsvenska Dagbladet att svenskar reser till diktaturer som aldrig f\u00f6rr och p\u00e5 s\u00e5 vis gynnar diktaturer. Det g\u00e4ller resm\u00e5l som Kina, Kuba och Thailand d\u00e4r antalet resande \u00f6kar.
\nSamtalet runt bordet tar fart och v\u00e4rldens diktaturer g\u00e5s igenom. Auktorit\u00e4r diktatur \u00e4r inte detsamma som en totalit\u00e4r diktatur, enas s\u00e4llskapet om. Paraguay, Uruguay, Chile och Kuala Lumpur \u00e4r n\u00e5gra av diktaturerna som r\u00e4knas upp. L\u00e4gg till muslimska diktaturer d\u00e4r de hugger av h\u00e4nder inf\u00f6r stora m\u00e4nniskoskaror.
\nP\u00e5 en gata i M\u00e1laga m\u00f6ter jag Antonio Cort\u00e9z Garcia. Det \u00e4r dagen innan den spanska konstitutionen ska h\u00f6gtidligh\u00e5llas och Antonio har precis f\u00e4llt upp sina bord vid Calle Puerta del Mar d\u00e4r han st\u00e5r varje l\u00f6rdag fr\u00e5n klockan 12. P\u00e5 borden ligger bilder p\u00e5 Francisco Franco och Jos\u00e9 Antonio Primo de Rivera. H\u00e4r finns sk\u00e4rp med falangistflaggan p\u00e5 sp\u00e4nnet, musik med gamla spanska hymner, b\u00f6cker, flaggor och almanackor.<\/p>\n
M\u00e5nga \u00e4r nyfikna och kommer fram f\u00f6r att titta p\u00e5 pinalerna. En \u00e4ldre dam s\u00e4ger \u201datt hon inte gillar diktaturer\u201d. En \u00e4ldre man jag blir st\u00e5ende vid sidan av nynnar p\u00e5 en av hymnerna. Antonio Cort\u00e9z Garcia, nickar gillande och till\u00e4gger: \u201dAribba Espa\u00f1a, Viva Franco!\u201d.
\nN\u00e4r jag tar fram kameran f\u00f6r att fotografera avl\u00e4gsnar sig flera. Antonio Cort\u00e9z Garcia d\u00e4remot st\u00e4ller sig med rak rygg framf\u00f6r falangistflaggan och ser med klar blick upp emot den bl\u00e5 himlen. Han \u00e4r kl\u00e4dd i falangens bl\u00e5 skjorta och carlisternas r\u00f6da basker*.<\/p>\n
Jag tar n\u00e5gra bilder, drar mig undan och \u00e5terigen kommer nyfikna m\u00e4nniskor fram till bordet. Jag s\u00e4tter mig p\u00e5 caf\u00e9et Pasteler\u00eda La Cubana, tv\u00e4rs\u00f6ver gatan och f\u00f6ljer kommersen. Yngre blandas med \u00e4ldre, \u00f6verraskande m\u00e5nga \u00e4ldre damer kommer fram, k\u00f6per en bild p\u00e5 Franco eller inhandlar en almanacka f\u00f6r 2010. En annan provar en basker. Och s\u00e5 h\u00e5ller det p\u00e5 n\u00e5gra timmar.
\nEfter en stund g\u00e5r jag fram och fr\u00e5gar efter Jos\u00e9 Utrera Molina som var bostadsminister under Franco. Han \u00e4r bosatt i M\u00e1laga och fyller 84 \u00e5r i april. Hur f\u00e5r jag kontakt med honom? Antonio namnger en restaurang, och att jag ska ta kontakt med \u00e4garen. Restaurangen ligger mellan Calle Larios och Katedralen och \u00e4r en av de mest k\u00e4nda i M\u00e1laga. Den startade i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet och frekventerades tidigt av tjurf\u00e4ktare, artister och litter\u00e4ra personer.<\/p>\n
Nu \u00e4r inte \u00e4garen p\u00e5 plats. Han kommer senare och jag best\u00e4mmer mig f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka en annan dag. Vid Calle Larios ser jag M\u00e1lagas borgm\u00e4stare Fransisco de la Torre h\u00e5lla presskonferens. Jag f\u00e5r veta att det \u00e4r lokaltrafiken EMT i M\u00e1laga som firar 60 \u00e5r. 1950 hade M\u00e1laga 275.000 inv\u00e5nare och bussbiljetten kostade 0.40 pesetas\u2026
\nJag \u00e5terv\u00e4nder till Calle Puerta del Mar och falangisten Antonio Cort\u00e9z Garcia som \u00e4r i full g\u00e5ng med att dela ut inbjudningslappar till kommande fredags stora h\u00e4ndelse.
\n– Don Blas Pi\u00f1ar Guti\u00e9rrez kommer till M\u00e1laga och h\u00e5ller tal p\u00e5 hotell Don Curro p\u00e5 Sancha de Lara 7. V\u00e4lkommen, d\u00e5 l\u00e4r du tr\u00e4ffa dem du s\u00f6ker, h\u00e4lsar Antonio.
\nBrigadgeneralen Blas Pi\u00f1ar Guti\u00e9rrez \u00e4r son till grundaren av det h\u00f6gerextrema partiet Fuerza Nueva 1981 och som utarbetade det manifest, Manifiesto de los 100, till st\u00f6d f\u00f6r statskuppen 23-F, i februari 1981.
\nPinar ledde i september 2002 den spanska gruppen i Bosnien-Hercegovina. I januari 2004 befordrade PP-regeringen honom till brigadgeneral. Fram till januari 2008 var han bitr\u00e4dande chef f\u00f6r utbildningen inom bef\u00e4l i Granada.<\/p>\n
Nu \u00e4r Blas Pi\u00f1ar Guti\u00e9rrez i M\u00e1laga f\u00f6r att ber\u00e4tta om Alc\u00e1zar de Toledo. H\u00f6rsalen \u00e4r fullsatt, ett nittiotal g\u00e4ster har b\u00e4nkat sig. Jag r\u00e4knar till fyra, fem skinnskallar i samlingen, resten \u00e4r fr\u00e5n medel\u00e5ldern och upp\u00e5t. En stor del av bes\u00f6karna \u00e4r \u00e4ldre damer.<\/p>\n
I Antony Beevors bok om Spanska Inb\u00f6rdeskriget har jag tidigare l\u00e4st att El Alc\u00e1zar var som ett isberg, inb\u00e4ddat i klipporna. F\u00f6rsvaret av milit\u00e4rh\u00f6gskolan Alc\u00e1zar de Toledo kom under kriget att bli den viktigaste symbolen i nationalisternas propaganda. F\u00e4stningens motst\u00e5nd h\u00f6jdes till en n\u00e4stan mytisk niv\u00e5.<\/p>\n
N\u00e4r Blas Pi\u00f1ar Guti\u00e9rrez ber\u00e4ttar blir st\u00e4mningen i salen s\u00e5 t\u00e4t att man n\u00e4stan kan ta p\u00e5 den. Beskrivningen \u00e4r livfull, Blas Pi\u00f1ar Guti\u00e9rrez talar utan att titta i manus, han ber\u00e4ttar om Alc\u00e1zar de Toledo om hur Francos anh\u00e4ngare h\u00f6ll st\u00e5nd under ledning av \u00f6verste Moscard\u00f3, omringat av republikanska styrkor.<\/p>\n
Republikanerna f\u00f6rs\u00f6kte anv\u00e4nda \u00f6verste Moscard\u00f3s son Luis som gisslan. Den 23 juli 1936 ringde en jurist vid namn C\u00e1ndido Cabello upp Alc\u00e1zar och uppgav att de skulle skjuta Luis om inte f\u00f6rsvararna kapitulerade. Moscard\u00f3 v\u00e4grade och sade enligt nationalisternas version till sin son, som h\u00e4mtats till telefon, att d\u00f6 tappert. I sj\u00e4lva verket sk\u00f6t man inte Luis f\u00f6rr\u00e4n en m\u00e5nad senare, och d\u00e5 som en repressalie\u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r en flygr\u00e4d.<\/p>\n
Ber\u00e4ttelsen kom att anv\u00e4ndas som en moralisk l\u00e4rdom f\u00f6r alla p\u00e5 nationalistiskt territorium. Antony Beevor beskriver Toledo som den spanska katolicismens centrum och enligt nationalisterna hade v\u00e4nstern d\u00e4r d\u00f6dat 107 pr\u00e4ster. Incidenten kom senare att betecknas som \u201dkorst\u00e5get mot ateisterna\u201d och m\u00e5nga s\u00e5g i h\u00e4ndelsen en parallell med Abraham och Isak, rent av med Gud och Kristus, och svepte in den i ett skimmer av mystiska anspelningar p\u00e5 Bibeln.
\nUnds\u00e4ttningsstyrkorna kom till hj\u00e4lp och de republikanska styrkorna flydde. De som togs till f\u00e5nga arkebuserades om de inte valde att beg\u00e5 sj\u00e4lvmord i st\u00e4llet f\u00f6r att kapitulera. \u00d6verste Moscard\u00f3 kom senare att j\u00e4mf\u00f6ras med de stora spanska hj\u00e4ltarna under medeltiden.<\/p>\n
Efter f\u00f6rel\u00e4sningen p\u00e5 hotell Don Curro drar sig s\u00e4llskapet undan. Jag tror mig veta vart. N\u00e4mligen till den restaurang mellan Calle Larios och Katedralen som jag blev h\u00e4nvisad till n\u00e4r jag tidigare hade fr\u00e5gat efter Jos\u00e9 Utrera Molina, bostadsminister under Franco. Och mycket riktigt, fr\u00e5n min plats i tapasbaren kan jag sedan f\u00f6lja Blas Pi\u00f1ar Guti\u00e9rrez och de Francotrogna n\u00e4r de tar plats p\u00e5 restaurangen f\u00f6r en bit mat sent p\u00e5 kv\u00e4llen.<\/p>\n
Fotnot. Carlistr\u00f6relsen var en monarkistisk v\u00e4rdekonservativ r\u00f6relse som st\u00e4llde sig p\u00e5 Francos sida. Carlisterna st\u00f6dde don Carlos \u00e4ttlingar, den rivaliserande Bourbondynastin och stod f\u00f6r tanken p\u00e5 en traditionell ultrakatolsk monarki. De skilde sig fr\u00e5n de Alfonstrogna monarkisterna som de ans\u00e5g hade blivit f\u00f6rd\u00e4rvade av 1800-talsliberalismen. Carlisterna hade rykte om sig att behandla sina krigsf\u00e5ngar ytterst korrekt. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Under l\u00e5ng tid har Svenska Magasinet f\u00f6rs\u00f6kt kartl\u00e4gga och f\u00e5 en bild av Francosympatis\u00f6rerna i v\u00e5ra dagars Spanien. N\u00e4r svenska journalister skriver om Francosympatis\u00f6rer handlar det i regel om fascism och nynazism. N\u00e4r de Francotrogna tr\u00e4ffades p\u00e5 Plaza de Oriente i Madrid f\u00f6r att minnas Francos d\u00f6dsdag den 20 november ifjol framst\u00e4lldes de som \u201den […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":3170,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-3169","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n