Kommunismen och nationalsocialismen spred sig som en l\u00f6peld genom Europa och var varandras motpoler. Kommunisternas slagord var \u201dMadrid kommer att bli fascismens grav\u201d. Antony Beevor, milit\u00e4rhistoriker och f\u00f6rfattare, fr\u00e5gar sig om ett v\u00e4nsteralternativ skulle ha varit b\u00e4ttre eller mycket v\u00e4rre f\u00f6r Spanien? Den fr\u00e5gan \u00e4r om\u00f6jlig att svara p\u00e5, men den kan heller inte nonchaleras, menar han. Av Ola Josefsson<\/p>\n
Om republiken hade segrat, hur m\u00e5nga skulle d\u00e5 ha avr\u00e4ttats eller omkommit i f\u00e5ngl\u00e4gren? Den segrande sidan i ett inb\u00f6rdeskrig d\u00f6dar alltid fler \u00e4n den f\u00f6rlorande som m\u00e5nga historiker p\u00e5pekar. Det avg\u00f6rande skulle ha varit vilken republikansk regim som skulle ha tr\u00e4tt i dagen. En stalinistisk variant av en kommunistisk regim hade med stor sannolikhet lett till ett mycket h\u00f6gt antal offer j\u00e4mf\u00f6rt med om en spansk form hade utvecklats.<\/p>\n
I ljuset av inb\u00f6rdeskrigets fasor och den efterf\u00f6ljande fascistregimen, har den spanska republiken f\u00e5tt ikonstatus. Antony Beevor menar att det \u00e4r viktigt att l\u00e5ta myten om den oklanderliga republiken bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en f\u00f6rnyad granskning. En del menar att spanska inb\u00f6rdeskrigets f\u00f6rsta rond redan startade 1934. Den spanske diplomaten och landets tidigare ambassad\u00f6r vid Nationernas f\u00f6rbund, Salvador de Madariaga, har sagt att v\u00e4nstern inte har n\u00e5got att beklaga sig \u00f6ver d\u00e5 det var de sj\u00e4lva som startade oroligheterna redan 1934, som f\u00f6rfattaren och historieforskaren Hugh Thomas skriver i sin bok \u201dla Guerra Civil espa\u00f1ola\u201d.
\nDet var 1934 som v\u00e4nstern f\u00f6rs\u00f6kte st\u00f6rta den lagligt valda konservativa regeringen med en storstrejk i hela landet och med ett v\u00e4pnat uppror i Asturien. Spanska kolonialtrupper fr\u00e5n Nordafrika och Civilgardet svarade med en grym vederg\u00e4llning p\u00e5 grund av farh\u00e5gorna f\u00f6r en bolsjevikrevolution. F\u00f6ljden blev en \u201dterror\u201d fr\u00e5n b\u00e5da h\u00e5ll. Anklagelserna haglade och socialisterna gjorde enligt Antony Beevor n\u00e5got som f\u00f6r deras partikamrater i Frankrike och Storbritannien var helt ot\u00e4nkbart; de anklagade alla sina meningsmotst\u00e5ndare f\u00f6r att vara fascister.<\/p>\n
Socialistledaren Largo Caballero som hyllades som \u201dSpaniens Lenin\u201d hade hotat med inb\u00f6rdeskrig i h\u00e4ndelse av en h\u00f6gerseger vid valet i februari 1936. \u201dJag fruktar d\u00e4rf\u00f6r att v\u00e4nstern hyste lika liten respekt f\u00f6r den parlamentariska demokratins regler som h\u00f6gern\u201d, skriver historikern Antony Beevor. Dessutom fanns det en likhet med den ryska revolutionen; kommunisternas fasta f\u00f6resats att eliminera sina allierade p\u00e5 v\u00e4nsterkanten n\u00e4r kampen mot h\u00f6gern v\u00e4l var vunnen.<\/p>\n
Tack vare h\u00f6gkonjunkturen inom handeln under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget hade Spanien v\u00e4rldens fj\u00e4rde st\u00f6rsta guldreserv, 635 ton guld. Betalningen f\u00f6r sovjetiskt bist\u00e5nd blev guldreserven och silvret i Banco de Espa\u00f1a. Den spanska republiken s\u00e4nde 518 miljoner amerikanska dollar i guld till Moskva. N\u00e4r den nyheten l\u00e4ckte ut kollapsade den republikanska pesetan p\u00e5 valutab\u00f6rsen och miste p\u00e5 en m\u00e5nad halva sitt v\u00e4rde.<\/p>\n
Under inb\u00f6rdeskriget k\u00f6pte republiken vapen \u00e4ven fr\u00e5n Nazityskland som var general Francos viktigaste bundsf\u00f6rvant. Forskning utf\u00f6rd p\u00e5 senare tid har visat att det man l\u00e4nge har misst\u00e4nkt var att general\u00f6verste Hermann G\u00f6ring, delstaten Preussens konseljpresident och Luftwaffes chef, s\u00e5lde vapen till republiken samtidigt som hans egna m\u00e4n stred f\u00f6r Franco.<\/p>\n
Efter 1990-talet kunde f\u00f6rfattare och forskare ta del av tidigare hemliga arkiv i Moskva. Det betydde ocks\u00e5 att historiker kunde f\u00e5 en inblick i Sovjetunionens inst\u00e4llning till spanska inb\u00f6rdeskriget och den internationella brigaden. 1991 och 1992 b\u00f6rjade arkiven att \u00f6ppnas.<\/p>\n
I Stalins dokument som det h\u00e4nvisas till i den mycket l\u00e4sv\u00e4rda boken Espa\u00f1a Traicionada Stalin y guerra civil, utarbetad av historikern Ronald Radosh, \u00f6vers\u00e4ttaren Mary R. Habeck och Grigory Sevostianov framkommer det att de skandinaviska frivilliga i spanska inb\u00f6rdeskriget beskrevs som \u201dsl\u00f6dder\u201d. Vilket framkommer i det dokument nummer 70 som den ryske generalen Karol Sverchevsky (k\u00e4nd som Walter i Spanien) skrev 14 januari 1938.<\/p>\n
Stalin ans\u00e5g att det spanska inb\u00f6rdeskriget var laddat med revolution\u00e4ra m\u00f6jligheter. De arbetande klasserna, v\u00e4pnade f\u00f6r den republikanska regimens f\u00f6rsvar, kunde t\u00e4nkas g\u00f6ra ett f\u00f6rs\u00f6k att \u00e5teruppr\u00e4tta en proletariatets diktatur, kommunisk eller anarkokommunistisk, som Isaac Deutscher skriver i den politiska biografin \u201dStalin\u201d.<\/p>\n
Under en tid utm\u00e4rkte sig Ryssland genom sin non-intervention i Spaniens aff\u00e4rer, men Stalin kunde inte framh\u00e4rda i denna h\u00e5llning. Stalin invecklade sig i mots\u00e4gelser som drev honom att fr\u00e5n Kreml f\u00f6ra ett inb\u00f6rdeskrig inom det spanska inb\u00f6rdeskriget. De extrema spanska anarkisterna och anarko-syndikalisterna retade sig p\u00e5 kommunisternas orevolution\u00e4ra taktik.<\/p>\n
Stalin undertryckte ortodoxa v\u00e4nsterelement vilket var ett villkor f\u00f6r Sovjets ammunitionsleveranser till de r\u00f6da. Stalin s\u00e4nde f\u00f6rutom milit\u00e4ra instrukt\u00f6rer, \u00e4ven agenter ur sin politiska polis, experter p\u00e5 k\u00e4ttarjakt och utrensningar till Spanien och dessa uppr\u00e4ttade sitt privata skr\u00e4ckv\u00e4lde bland de republikanska trupperna. Stalin satte Vladimir Antonov-Ovsejenko, f\u00f6re detta trotskisten och hj\u00e4lten fr\u00e5n 1917 till ledare f\u00f6r utrensningarna i Katalonien. Det var den gamle bolsjeviken som hade lett stormningen av Vinterpalatset och som sedan blev generalkonsul i Barcelona.<\/p>\n
\u201dDen konservativa opinionen i V\u00e4steuropa, som saknade allt intresse f\u00f6r den spanska v\u00e4nsterns interna utrotningskrig och stod of\u00f6rst\u00e5ende inf\u00f6r Stalins taktiska krumbukter, utn\u00e4mnde Stalin till \u00f6verste revolutionshetsare\u201d, skriver Isacc Deutscher.<\/p>\n
Stalin hade planer p\u00e5 att Spanien skulle bli en kommunistisk stat. Men de anarkister, socialister, frivilliga och annat \u201dpack\u201d, \u201dsl\u00f6dder\u201d eller \u201davskummet\u201d, som Stalin beskrev dem, var inte mycket v\u00e4rda. Stalin gottade sig \u00e5t tanken och s\u00e5g att Spanien kunde bli en staliniststat vid inloppet till Medelhavet. Hans m\u00e5l var att uppr\u00e4tta en regim som gick Moskvas \u00e4renden och man l\u00e4t infiltrera de internationella brigaderna under kriget.<\/p>\n
N\u00e4r den f\u00f6rste sovjetiske ambassad\u00f6ren Rosenberg f\u00e4llde sin kommentar om att avskummet alltid steg upp till ytan i revolutionstider underl\u00e4t han att till\u00e4gga att sovjetiska hemliga polisen sedan skummade av mycket av det. Angloamerikanska historiker har framst\u00e4llt Juan Negrin, premi\u00e4rminister f\u00f6r republiken mellan maj 1937 till mars 1939 som agent \u00e5t Sovjet. Premi\u00e4rministern tillika socialistiske doktorn fr\u00e5n Kanarie\u00f6arna hade n\u00e4mligen en rysk fru.<\/p>\n
Och generalen Vladimir Goriev rapporterade till Moskva: \u201dEn kamp mot anarkisterna blir helt oundviklig efter segern \u00f6ver de vita. Denna kamp kommer att bli mycket h\u00e5rd\u201d. Tidningen Pravda tillk\u00e4nnagav att \u201dutrensningen av trotskistiska och anarkosyndikalistiska element kommer att verkst\u00e4llas lika handlingskraftigt som i SSSR\u201d.<\/p>\n
\u201dEn auktorit\u00e4r, f\u00f6rmodligen \u00f6ppet kommunistisk v\u00e4nsterregering skulle ha gjort den spanska republiken beroende av Sovjetunionen och f\u00f6rsatt den i ett l\u00e4ge liknande det som \u00e4nda fram till 1990 r\u00e5dde i folkrepublikerna i Centraleuropa och p\u00e5 Balkan\u201d, skriver Antony Beevor.<\/p>\n
Den ryske f\u00f6rfattaren och Nobelpristagaren Alexander Solzhenitsyn som ocks\u00e5 var \u00f6gonvittne till det totalit\u00e4ra barbariet i Sovjet, sa till det spanska folket i samband med en tv-intervju i mitten av 1970-talet att de inte visste vad en diktatur \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got.
\nN\u00e4r andra v\u00e4rldskriget v\u00e4l var \u00f6ver utf\u00e4rdade Franco den 17 juli 1945 en r\u00e4ttighetsf\u00f6rklaring (Fuero de los Espa\u00f1oles) som fastst\u00e4llde spanjorernas medborgerliga fri- och r\u00e4ttigheter och som dessutom beviljade en allm\u00e4n amnesti \u00e5t politiska f\u00e5ngar fr\u00e5n tiden f\u00f6r inb\u00f6rdeskriget. F\u00f6r dem som inte sympatiserade med Francoregimen var det nationalistiska Spanien egentligen inget annat \u00e4n ett \u00f6ppet f\u00e4ngelse.<\/p>\n
Till slut n\u00e5gra ord om de internationella brigaderna och hur ber\u00e4ttelserna om dessa kom att f\u00f6rvr\u00e4ngas i m\u00e5nga avseenden, delvis d\u00e4rf\u00f6r att man av propagandask\u00e4l ville framh\u00e4va deras betydelse, vilket ledde till att deras insatser \u00f6verdrevs p\u00e5 ett orimligt s\u00e4tt i f\u00f6rh\u00e5llande till de spanska f\u00f6rbandens. I dokument 70 fr\u00e5n den 14 januari 1938 rapporterar ryske generalen Karol Sverchevsky till Sovjet att Spanien hade 200 brigader medan det endast fanns fem internationella brigader.<\/p>\n
F\u00f6rsta intrycket var att de internationella brigaderna bestod av intellektuella idealister ur medelklassen. Verkligheten var att den intellektuella minoriteten hade nyhetsv\u00e4rde, den var v\u00e4ltalig och hade efter kriget l\u00e4tt att komma i kontakt med f\u00f6rl\u00e4ggare. \u201dN\u00e4r dessa idealister med sin behagliga medelklassbakgrund sedan blev desillusionerade av kommunismens realiteter bidrog de dessutom till etablissemangets mest \u00e4lskade ledmotiv: rebellisk ungdom som kommer till insikt om sin villfarelse\u201d, skriver Antony Beevor.<\/p>\n
\u00c4ven efter inb\u00f6rdeskriget fortsatte republikens anh\u00e4ngare att \u00e4gna sig \u00e5t gerillakrigf\u00f6ring i Spanien. 1944 utarbetades en tudelad plan i att \u201d\u00e5terer\u00f6vra\u201d Spanien. Republikens gerillaf\u00f6rband var aktiva fram till 1955.<\/p>\n
Som Antony Beevor mycket tr\u00e4ffs\u00e4kert po\u00e4ngterar i sin bok \u00e4r aldrig historien speciellt prydlig. S\u00e5 \u00e4r det \u00e4ven med Spaniens historia. Antingen den handlar om Columbos uppt\u00e4ckt av nya v\u00e4rlden och plundringen som f\u00f6ljde.<\/p>\n
I spanska inb\u00f6rdeskriget finner man motstridiga \u00f6vertygelser, grymhet, givmildhet och egoism, skenheliga diplomater och ministrar, svikna ideal, politiska manipulationer men ocks\u00e5 tapperhet och vilja till sj\u00e4lvuppoffring hos dem som stred, oavsett p\u00e5 vilken sida det var.<\/p>\n
I spanska inb\u00f6rdeskriget fanns tv\u00e5 sidor som b\u00e4gge var villiga att ta till vapen. L\u00e5t oss inte gl\u00f6mma det.
\nK\u00e4llor: Intervjuer, Espa\u00f1a Traicionada Stalin y guerra civil, 40 preguntas fundamentales sobre la guerra civil av Stanley G. Payne, El colapso de la rep\u00fablica av Stanley G. Payne, Spanska Inb\u00f6rdeskriget av Antony Beevor, \u201dFranco para antifranquistas\u201d av P\u00edo Moa, Stalin av Isaac Deutscher. Instituto Nacional de Estad\u00edstica. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kommunismen och nationalsocialismen spred sig som en l\u00f6peld genom Europa och var varandras motpoler. Kommunisternas slagord var \u201dMadrid kommer att bli fascismens grav\u201d. Antony Beevor, milit\u00e4rhistoriker och f\u00f6rfattare, fr\u00e5gar sig om ett v\u00e4nsteralternativ skulle ha varit b\u00e4ttre eller mycket v\u00e4rre f\u00f6r Spanien? Den fr\u00e5gan \u00e4r om\u00f6jlig att svara p\u00e5, men den kan heller inte nonchaleras, […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":3172,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-3171","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n