Bj\u00f6rkar, kastrerade tuppar och fjordar. Galicien \u00e4r onekligen annorlunda \u00e4n \u00f6vriga Spanien. Av Morgan Skantz<\/p>\n
Bl\u00f6tt och bl\u00e5sigt. Atlanten utg\u00f6r gr\u00e4ns i v\u00e4ster, och det \u00e4r h\u00e4r det ligger: Rias Baixas, ett av Spaniens mest sp\u00e4nnande vitvinsomr\u00e5den. Men det har inte alltid varit s\u00e5. F\u00f6r tjugo \u00e5r sedan fanns h\u00e4r ingen modern utrustning f\u00f6r vintillverkning. D\u00e5 var det till och med s\u00e4llsynt att kunna hitta en vinflaska med etikett. Men oj vad snabbt utvecklingen g\u00e5tt sedan dess!<\/p>\n
Drottningen
\nNu som d\u00e5 \u00e4r det i alla fall en sak som \u00e4r sig lik. Drottningen heter Albari\u00f1o! En mycket liten, sm\u00e5prickig gulgr\u00f6n druva, som trivs alldeles f\u00f6rtr\u00e4ffligt med de svala Atlantvindarna och i den st\u00e4ndigt fuktiga jorden.<\/p>\n
N\u00e4r Albari\u00f1odruvorna f\u00f6rvandlats till vin blir resultaten oftast eleganta och friska viner d\u00e4r \u00e4pple, persika och lime brukar spela huvudrollen. Inte s\u00e4llan mot en bakgrund av skaldjursskal, som utg\u00f6r en stor del av jordm\u00e5nen i detta vinomr\u00e5de. Albari\u00f1ovinerna \u00e4r i sanning unika. Och skr\u00e4ddarsydda f\u00f6r fisk och skaldjur!<\/p>\n
Vinmakarna \u00e4r oftast kvinnor
\nUnikt \u00e4r ocks\u00e5 att det ingen annanstans i v\u00e4rlden finns s\u00e5 m\u00e5nga vinmakare som \u00e4r kvinnor som just h\u00e4r. Faktum \u00e4r att mer \u00e4n h\u00e4lften av alla bodegor i Rias Baixas idag styrs av kvinnor.
\nJag talar med den mycket ansedda vinmakaren Cristina Mantilla, som basar \u00f6ver vinproduktionen hos ett 10-tal bodegor, och hon ber\u00e4ttar:<\/p>\n
\u201dN\u00e4r jag b\u00f6rjade g\u00f6ra vin h\u00e4r f\u00f6r snart tjugo \u00e5r sedan var kvinnornas arbete p\u00e5 bodegorna uteslutande pappersarbete och st\u00e4dning. Nu \u00e4r situationen helt annorlunda. I Rias Baixas finns idag 204 bodegor och mer \u00e4n h\u00e4lften av allt vin fr\u00e5n dessa har tillkommit under ledning av kvinnor”.<\/p>\n
Historia och tradition
\n\u00c4ven om kvinnorna tidigare inte arbetade som vinmakare finns det \u00e4nd\u00e5 en historisk koppling till kvinnor ch vin i Galicien. Regionen var tidigare en av de fattigaste i Spanien. M\u00e4nnen s\u00f6kte sig d\u00e4rf\u00f6r oftast till j\u00f6ss f\u00f6r att f\u00e5 arbete. Andra reste till Kataloniens industrier eller flyttade utomlands f\u00f6r att skaffa sin amiljs f\u00f6rs\u00f6rjning. Kvar hemma l\u00e4mnades kvinnorna att sk\u00f6ta det lilla lantbruket och de sm\u00e5 ing\u00e5rdarna.
\n\u201dKvinnorna fick d\u00e5 stort inflytande \u00f6ver hem och familj. De skaffade sig d\u00e4rmed en h\u00f6g social status. \u00e5got som v\u00e5r generation nu kan sk\u00f6rda frukterna av.\u201d, konstaterar Cristina Mantilla.<\/p>\n
H\u00f6gsta chefen \u00e4r kvinna
\nVinomr\u00e5det D.O. Rias Baixas har Atlanten som gr\u00e4ns \u00e5t v\u00e4ster. I norr g\u00e5r gr\u00e4nsen i h\u00f6jd med
\npilgrimsstaden Santiago de Compostela (efter Sant Iago, gallisiska f\u00f6r Helgonet Jakob) och str\u00e4cker sig
\ni s\u00f6der till floden Mi\u00f1o, som utg\u00f6r naturlig gr\u00e4ns mot Portugal.
\nH\u00f6gsta chefen f\u00f6r all vinproduktion i omr\u00e5det, ordf\u00f6randen i Consejo Regulador, \u00e4r ocks\u00e5 kvinna
\n– den mycket dynamiska Mar\u00eda Soledad Bueno, som \u00e4ven \u00e4ger bodegan Pazo de Se\u00f1orans.
\nF\u00f6rutom tidigare n\u00e4mnda Cristina Mantilla kan jag n\u00e4mna n\u00e5gra andra vinmakande kvinnor i Rias aixas (n\u00e5gra av l\u00e4sarna kommer s\u00e4kert att k\u00e4nna igen namnen p\u00e5 vissa bodegor):
\nAna Mart\u00edn (Condes de Albarei), Ana Oliveira (Terras Gauda), Pilar Jim\u00e9nez (Pazo de Barrantes), Mar\u00eda Luisa Freire (Santiago Ru\u00edz), Isabel Salgao (Fillaboa), Angela Mart\u00edn (Casal Caiero) och Mar\u00eda del Ana Quintela (Pazo de Se\u00f1orans).<\/p>\n
Parras
\nEn artikel om Rias Baixas och vinodling skulle vara ofullst\u00e4ndig utan n\u00e5gra rader om Parras. Eftersom omr\u00e5det ligger d\u00e4r det ligger, alldeles intill Atlantkusten och i regniga Galicien, m\u00e5ste vinrankorna h\u00e5llas h\u00f6gt \u00f6ver marken. Annars skulle druvorna m\u00f6gla och ruttna. F\u00f6r att undvika detta f\u00e5r rankorna kl\u00e4ttra upp i en pergolaliknande st\u00e4llning, som kallas Parras.
\nInte bara praktiskt, oerh\u00f6rt vackert ocks\u00e5! T\u00e4nk er sj\u00e4lva att en solig septemberdag (det finns faktiskt ocks\u00e5 soliga dagar i Rias Baixas!) promenera under detta tak av vackert gulmogna druvor. Det finns s\u00e4mre saker att sl\u00e5 huvudet i \u00e4n vindruvor!<\/p>\n
Exklusiv intervju med Cristina Mantilla – v\u00e4rldens ledande expert p\u00e5 Albari\u00f1o
\nSedan Cristina Mantilla avslutade sina universitetsstudier i vinkunskap i slutet av 80-talet har hennes karri\u00e4r g\u00e5tt spikrakt upp\u00e5t. Hon r\u00e4knas sedan l\u00e4nge till eliten bland spanska \u00f6nologer. Dessutom anser en samst\u00e4mmig internationell vinexpertis att hon idag \u00e4r v\u00e4rldens ledande expert p\u00e5 druvsorten Albari\u00f1o.
\nSedan m\u00e5nga \u00e5r arbetar Cristina Mantilla som s\u00e5 kallad \u201dflying winemaker\u201d. Hennes gedigna vinkunnande anlitas f\u00f6r n\u00e4rvarande av inte mindre \u00e4n tio av Rias Baixas ledande bodegor.
\nDessutom efterfr\u00e5gas hon flitigt som konsult av flera vinproducenter, som valt att satsa p\u00e5 Albari\u00f1o i Nya V\u00e4rlden, framf\u00f6r allt i USA och Australien.
\nHon st\u00e4ller og\u00e4rna upp p\u00e5 intervjuer, men Svenska Magasinet och undertecknad har f\u00e5tt en pratstund med denna lika v\u00e4lrenommerade som upptagna vinkvinna.<\/p>\n
\u00c5rg\u00e5ngens betydelse
\nSom utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r v\u00e5rt samtal har jag valt vinet Maior de Mendoza sobre lias (p\u00e5 b\u00e4dden av sina skal, red. anm.) \u00e5rg\u00e5ng 2008.<\/p>\n
Om du j\u00e4mf\u00f6r \u00e5rg\u00e5ngarna 2007 och 2008?
\n\u201dSommaren 2008 var b\u00e5de kall och bl\u00f6t med mycket h\u00f6g luftfuktighet. Det h\u00e4r medf\u00f6rde att druvorna mognade v\u00e4ldigt sent. Vid sk\u00f6rden var syran i druvorna ovanligt h\u00f6g. Sommaren innan, 2007, var det tv\u00e4rt om. Mycket varmt och torrt. Resultatet blev att vinerna det \u00e5ret blev v\u00e4ldigt \u201ds\u00f6ta\u201d j\u00e4mf\u00f6rt med 2008, som gav mycket \u201dtorra\u201d viner.\u201d<\/p>\n
\u00c5rg\u00e5ngen 2009 d\u00e5?
\n\u201dVinerna fr\u00e5n 2009 kommer att bli b\u00e4ttre \u00e4n 2007 och 2008 tillsammans\u201d, skrattar Cristina, och till\u00e4gger: \u201d\u00c5rg\u00e5ng 2009 kommer sannolikt att g\u00e5 till historien som en av de b\u00e4sta i Rias Baixas vinhistoria.\u201d<\/p>\n
En stor liten druva
\nOm du mycket kort ska sammanfatta vad som \u00e4r s\u00e5 bra med Albari\u00f1o?
\n\u201dEn underbar druvsort, som i sina b\u00e4sta stunder ger uts\u00f6kta viner med stor kropp, fin struktur och massor av smak. Ibland kan man faktiskt hitta n\u00e5got s\u00e5 ovanligt som kanel i dessa viner. Kanel brukar vi ju annars f\u00f6rknippa med r\u00f6dviner. Albari\u00f1o upph\u00f6r aldrig att f\u00f6rv\u00e5na. Det \u00e4r en stor liten druva!\u201d <\/p>\n
Gamla stockar
\nN\u00e4r det g\u00e4ller r\u00f6dvin s\u00e5 s\u00e4ger man att vinet blir b\u00e4ttre p\u00e5 druvor fr\u00e5n \u00e4ldre vinstockar, vi\u00f1as viejas. G\u00e4ller detta \u00e4ven vita viner?
\n\u201dN\u00e4r vi g\u00f6r ett vin, som det du just nu provar, ett sobre lias-vin, s\u00e5 \u00e4r detta mycket viktigt. Skalen vi anv\u00e4nder som \u201db\u00e4dd\u201d m\u00e5ste vara av allra h\u00f6gsta kvalitet om resultatet ska bli riktigt bra. Och h\u00e4r finns bra f\u00f6ruts\u00e4ttningar hos just Maior de Mendoza. De flesta av vinstockarna h\u00e4r \u00e4r mellan tjugo och tjugofem \u00e5r. Ett mindre antal stockar \u00e4r \u00e4nnu \u00e4ldre, mellan fyrtio och femtio \u00e5r. Men tyv\u00e4rr blev kvantiteten just \u00e5r 2008 v\u00e4ldigt liten fr\u00e5n dessa \u00e4ldsta stockar s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r gjorde vi bara 1000 flaskor sobre lias-vin detta \u00e5r.\u201d<\/p>\n
Jorden
\nHur viktig \u00e4r jordm\u00e5nen f\u00f6r Albari\u00f1odruvan?
\n\u201dBra fr\u00e5ga. Vi jobbar sedan n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 detta. Albari\u00f1o trivs allra b\u00e4st p\u00e5 granitjordar, som har l\u00e5gt syrainneh\u00e5ll. Det \u00e4r s\u00e5dan jordm\u00e5n som finns hos Maior de Mendoza i Saln\u00e9s. Detta trots att omr\u00e5det \u00e4r omgivet av Atlanten p\u00e5 tre sidor. L\u00e4ngre s\u00f6derut med st\u00f6rre exponering mot havet, \u00e4r ibland syrahalten i jorden egentligen alltf\u00f6r h\u00f6g f\u00f6r denna druvsort, som i sig har h\u00f6g syra. L\u00f6sningen p\u00e5 det h\u00e4r problemet f\u00f6rs\u00f6ker vi nu bland annat finna genom att korsa fram Albari\u00f1ostockar med mindre syrainneh\u00e5ll.\u201d<\/p>\n
Albari\u00f1o – mer \u00e4n en druva
\nHon \u00e4r allt en underbar liten rackare. Denna sm\u00e5prickiga, gula snarare \u00e4n gr\u00f6na, gallisiska druvsort. N\u00e4r hon f\u00f6rvandlats till vin blir detta i sina allra b\u00e4sta stunder elegant, friskt och komplext. Tropisk frukt, ett st\u00e4nk av citrus mot en fond av det vi brukar kalla mineral \u00e4r utm\u00e4rkande drag.<\/p>\n
Den vackraste, och kanske mest tr\u00e4ffande beskrivning, jag k\u00e4nner till om Albari\u00f1o har jag l\u00e5nat fr\u00e5n andra sidan Atlanten:
\n\u201dAlbari\u00f1o \u00e4r en underbar blandning av n\u00e5gra mer k\u00e4nda druvor. Gr\u00e4s och citrustonerna fr\u00e5n Sauvignon Blanc, persika och ananassmakerna hos Viognier samt den eleganta mineralkarakt\u00e4ren vi uppskattar i Riesling. Albari\u00f1ovin fr\u00e5n Spanien \u00e4r som skr\u00e4ddarsytt f\u00f6r skaldjur i alla dess former!\u201d<\/p>\n
F\u00f6r oss Albari\u00f1o\u00e4lskare \u00e4r naturligtvis en beskrivning som denna rena rama poesin. Tack s\u00e4ger jag till min kollega i San Francisco, Tim Teichgraeber.<\/p>\n
Kapun, kastrerad tupp
\nNu snackar vi gallisisk delikatess! Ungtupparna kommer till v\u00e4rlden i mars och april. De g\u00f6ds sedan med s\u00e4d, majs och kastanjer tills de i december uppn\u00e5tt en vikt p\u00e5 minst tv\u00e5 kilo. Ibland spetsas fodret med lite vin f\u00f6r att aromen p\u00e5 k\u00f6ttet ska bli \u00e4nnu b\u00e4ttre. Lyxvarianten p\u00e5 kapun heter Cap\u00f3n con ostras, allts\u00e5 ostronfylld Kapun.<\/p>\n
\u00d6nolog eller oenolog
\nP\u00e5 spanska heter vinmakare enolog. Men vad heter det p\u00e5 svenska, \u00f6nolog eller oenolog?
\nS\u00e5 h\u00e4r svarar TNC, Sveriges nationella centrum f\u00f6r terminologi och fackspr\u00e5k:
\n\u201dB\u00e5da formerna existerar men vi rekommenderar \u00f6nolog. Utvecklingen tycks ha varit enolog \u2013 \u0153nolog \u2013 \u00f6nolog. \u00d6no- kommer ursprungligen fr\u00e5n grekiskans oinos (vin). Oi p\u00e5 grekiska har ofta blivit e p\u00e5 svenska, t.ex. ekonomi av oikonomia (oikos betyder hus).\u201d <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Bj\u00f6rkar, kastrerade tuppar och fjordar. Galicien \u00e4r onekligen annorlunda \u00e4n \u00f6vriga Spanien. Av Morgan Skantz Bl\u00f6tt och bl\u00e5sigt. Atlanten utg\u00f6r gr\u00e4ns i v\u00e4ster, och det \u00e4r h\u00e4r det ligger: Rias Baixas, ett av Spaniens mest sp\u00e4nnande vitvinsomr\u00e5den. Men det har inte alltid varit s\u00e5. F\u00f6r tjugo \u00e5r sedan fanns h\u00e4r ingen modern utrustning f\u00f6r vintillverkning. […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":3181,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,38],"tags":[],"class_list":["post-3180","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-mat-vin"],"yoast_head":"\n