S\u00e5 h\u00e4r \u00e5rs t\u00e4nker m\u00e5nga m\u00e4nniskor p\u00e5 att vara extra godhj\u00e4rtade och visa solidaritet. Den ekonomiska krisen h\u00e5ller Spanien i en j\u00e4rngrepp sedan 2007 och inneb\u00e4r stora problem f\u00f6r den enskilda individen i landet. Kan vi Spaniensvenskar p\u00e5 n\u00e5got vis hj\u00e4lpa till? Av Ola Josefsson
\nAtt vilja hj\u00e4lpa till borde vara en sj\u00e4lvklarhet f\u00f6r var och en av oss. Spaniensvenskarna har det bra. Krisen sl\u00e5r s\u00e5 olika. Samtidigt som m\u00e5nga spanjorer har f\u00e5tt det s\u00e4mre har en majoritet av svenskarna i Spanien f\u00e5tt det b\u00e4ttre ekonomiskt sett. L\u00e4gre priser i kombination med en starkare krona har skapat ekonomiska f\u00f6rdelar i den svenska kolonin.
\nKrisen i Spanien har lett till det som kallas \u201dnyfattigdomen\u201d. Spanien har f\u00e4rre hj\u00e4lporganisationer \u00e4n det europeiska genomsnittet, h\u00e4r har m\u00e4nniskor varit vana vid k\u00e4rnfamiljen. Den har funnits d\u00e4r, st\u00e5tt sig stark och hj\u00e4lpt till i samband med kriser.
\nFamiljebilden har f\u00f6r\u00e4ndrats. K\u00e4rnfamiljen har luckrats upp vilket g\u00f6r att frivilligorganisationerna har kommit att spela en allt viktigare roll i hj\u00e4lparbetet. De organiserar insamlingar d\u00e4r vi kan donera kl\u00e4der, mat eller pengar till beh\u00f6vande.
\nEn unders\u00f6kning utf\u00f6rd av Centro de Investigaciones Sociol\u00f3gicas (CIS) visar att n\u00e4ra h\u00e4lften av spanjorerna har donerat mat, kl\u00e4der eller pengar till beh\u00f6vande n\u00e5gon g\u00e5ng. 26 procent uppger att de donerat mat eller pengar till ickestatliga organisationer. D\u00e4remot uppger hela 69 procent att de aldrig har utf\u00f6rt n\u00e5got frivilligt hj\u00e4lparbete. Uppgifter fr\u00e5n Plataforma del Voluntariado de Espa\u00f1a (PVE) visar att 900.000 personer i Spanien arbetar med n\u00e5got volont\u00e4rarbete, majoriteten \u00e4r kvinnor i \u00e5ldern 18 till 35 \u00e5r.
\nDet finns m\u00e5nga beaktansv\u00e4rda hj\u00e4lporganisationer som skapar engagemang och uppoffrar sig f\u00f6r de som har det sv\u00e5rt. De visar medm\u00e4nsklighet och f\u00f6rst\u00e5else ibland bara genom att lyssna och hj\u00e4lpa till med praktiska sysslor. De sociala hj\u00e4lporganisationerna har blivit en allt mer viktig del f\u00f6r tiotusentals familjer.
\nEn s\u00e5dan organisation \u00e4r C\u00e1ritas. Cirka 5.000 personer d\u00e4ribland anst\u00e4llda, frivilliga, medlemmar och donatorer gjorde att C\u00e1ritas under fjol\u00e5ret kunde hj\u00e4lpa 34.700 familjer i provinsen M\u00e1laga. Tack vare deras trogna och gener\u00f6sa arbete kan tusentals familjer f\u00e5 lite ljus i tillvaron.
\nDirekt\u00f6ren f\u00f6r C\u00e1ritas Diocesana, Francisco Jos\u00e9 S\u00e1nchez, s\u00e4ger i en intervju:
\n– Allt fler kommer till oss f\u00f6r att be om hj\u00e4lp f\u00f6r att kunna tillgodose sina grundl\u00e4ggande behov. Tidigare var det fattiga och de som hade f\u00f6rlorat sitt jobb, dagens bes\u00f6kare har f\u00f6rlorat hoppet om att hitta ett jobb.
\nUppskattningsvis hj\u00e4lper organisationer och f\u00f6reningar \u00f6ver 50.000 familjer enbart i provinsen M\u00e1laga.<\/p>\n
Uppgifter fr\u00e5n C\u00e1ritas visar att fattigdomen i landet \u00e4r mer omfattande \u00e4n n\u00e5gonsin. \u201dFattigdomen i Spanien \u00e4r bredare, mer intensiv och mer kronisk \u00e4n n\u00e5gonsin och \u00f6kningen av l\u00f6negapet mellan rika och fattiga hotar att polarisera samh\u00e4llet\u201d.
\nSpanien \u00e4r ett av de europeiska l\u00e4nder som har den h\u00f6gsta andelen fattiga, endast Rum\u00e4nien och Lettland har marginellt fler.
\nFattigdomen i Spanien ses \u00e4ven i den splittring som landet upplever. I Navarra \u00e4r endast sju procent av befolkningen fattiga medan 38 procent i Extremadura beskrivs som fattiga. Klyftorna \u00e4r stora vid en j\u00e4mf\u00f6relse mellan regionerna.<\/p>\n
Cirka 30.000 m\u00e4nniskor \u00e4r heml\u00f6sa i Spanien. C\u00e1ritas Andaluc\u00eda uppger att det under 2011 fanns 5.705 heml\u00f6sa i Andalusien. De bor p\u00e5 gatan, i trappuppg\u00e5ngar, busstationer, flygplatser eller under broar och viadukter. 22 procent av landets inv\u00e5nare lever i n\u00e5gon av form av fattigdom och ytterligare 25 procent befinner sig i riskzonen. Det visar en studie som C\u00e1ritas l\u00e5tit g\u00f6ra f\u00f6r stiftelsen Fundaci\u00f3n de Estudios Sociales y de Sociolog\u00eda (Foessa) med titeln Exclusi\u00f3n y Desarrollo Social.<\/p>\n
Studien visar \u00e4ven att den genomsnittliga inkomsten i Spanien minskade med fyra procent fr\u00e5n 19.300 euro 2007 till 18.500 euro 2010. Samtidigt sj\u00f6nk minimil\u00f6nen f\u00f6r de s\u00e4mst st\u00e4llda 2010 till 7.800 euro vilket var 200 euro mindre \u00e4n 2009.
\n\u201dDet betyder att de fattiga blev \u00e4nnu fattigare\u201d, s\u00e4ger Francisco Lorenzo, samordnare f\u00f6r studien.
\nAndra unders\u00f6kningar som Spaniens motsvarighet till Statistiska centralbyr\u00e5n, Instituto Nacional de Estad\u00edstica (INE) har gjort visar att 30 procent av befolkningen har sv\u00e5rt att f\u00e5 ekonomin att g\u00e5 ihop och 41 procent klarar inte ov\u00e4ntade utgifter.<\/p>\n
Det \u00e4r ickestatliga hj\u00e4lporganisationer som Bancosol, Cruz Roja, \u00c1ngeles de la Noche, Comedor de Santo Domingo, M\u00e9dicos del Mundo, Manos Unidas och m\u00e5nga fler som i nul\u00e4get g\u00f6r en storstilad insats \u00e4ven om de inte kan ta p\u00e5 sig hela arbetsb\u00f6rdan. De har inte m\u00f6jlighet och kan inte heller ers\u00e4tta den offentlig servicen, hj\u00e4lporganisationernas uppgift \u00e4r att komplettera och bist\u00e5 med extra st\u00f6d.<\/p>\n
Vissa av hj\u00e4lporganisationerna g\u00f6r punktinsatser i specifika omr\u00e5den. Det g\u00e4ller Padre Huelin och Amfremar som ger hj\u00e4lp i stadsdelarna Carretera de C\u00e1diz och El Palo medan Comedor de Santo Domingo koncentrerar sig p\u00e5 att ge ett m\u00e5l mat till hungrande m\u00e4nniskor. \u00c1ngeles de la Noche ger mat och hj\u00e4lp till heml\u00f6sa i M\u00e1lagas centrum.<\/p>\n
Banco de Alimentos de la Costa de Sol (Bancosol) hj\u00e4lpte 50.000 personer under 2011 j\u00e4mf\u00f6rt med 42.000 \u00e5ret innan. Och siffran f\u00f6r hj\u00e4lpbeh\u00f6vande v\u00e4ntas stiga. Bancosol kan liknas vid en bank som distribuerar mat till beh\u00f6vande.
\nDe g\u00f6r ett enast\u00e5ende arbete och fick tidigare i h\u00f6stas utm\u00e4rkelsen Premio Pr\u00edncipe de Asturias de la Concordia 2012. Organisationen startade i Barcelona 1987. Under fjol\u00e5ret delade Bancosol ut 104 miljoner kilo mat gratis \u00f6ver hela landet. I M\u00e1laga fick organisationen fotf\u00e4ste 1998.
\nGrossister och producenter donerar \u00f6verskotten till Bancosol som har ett lager vid Mercam\u00e1laga. Under f\u00f6rsta \u00e5ren donerades mellan 400.000 och 500.000 kilo mat av 15 sammanslutningar. P\u00e5 15 \u00e5r har de samlat in 25,9 miljoner kilo mat i provinsen.<\/p>\n
\u00c4ven Cruz Roja (R\u00f6da korset) har b\u00f6rjat med att distribuera mat. 900.000 kilo mat har levererats till uppskattningsvis 36.000 personer i provinsen. Det \u00e4r allt fr\u00e5n mejeriprodukter som ost och mj\u00f6lk till vaniljs\u00e5s, fruktjuicer, olika typer av pasta, kex frukostflingor, buljong, torkade gr\u00f6nsaker, tomats\u00e5s, ris och barnmat.<\/p>\n
Arbetet med att organisera och dela ut mat \u00e4r sv\u00e5rt och komplicerat. St\u00f6det riktar sig i f\u00f6rsta hand till enskilda individer eller familjer som \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta. Det \u00e4r hush\u00e5ll med barn eller \u00e4ldre, ensamst\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ldrar, personer med fysiska och psykiska handikapp eller andra funktionshinder, personer som har sv\u00e5rt missbruk eller som har aids. St\u00f6det riktas \u00e4ven mot misshandlade kvinnor, etniska minoriteter, invandrare, flyktingar, asyls\u00f6kande, tidigare straffade, heml\u00f6sa och pension\u00e4rer med l\u00e5g inkomst.
\nK\u00e4llor: Dagstidningarna ABC, Diario SUR, La Opini\u00f3n de M\u00e1laga, Centro de Investigaciones Sociol\u00f3gicas (CIS) och intervjuer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
S\u00e5 h\u00e4r \u00e5rs t\u00e4nker m\u00e5nga m\u00e4nniskor p\u00e5 att vara extra godhj\u00e4rtade och visa solidaritet. Den ekonomiska krisen h\u00e5ller Spanien i en j\u00e4rngrepp sedan 2007 och inneb\u00e4r stora problem f\u00f6r den enskilda individen i landet. Kan vi Spaniensvenskar p\u00e5 n\u00e5got vis hj\u00e4lpa till? Av Ola Josefsson Att vilja hj\u00e4lpa till borde vara en sj\u00e4lvklarhet f\u00f6r var […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":3504,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-3503","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n