Han skapade panik med en fejkad nyhetsuts\u00e4ndning, gifte sig med Rita Heyworth, regisserade och spelade huvudrollen i v\u00e4rldens b\u00e4sta film; han br\u00e5kade med Hemingway, \u00e4lskade Spanien, blev sjuttio \u00e5r gammal, och ligger begravd i en brunn i Ronda. Hans namn: Orson Welles Av Kenneth Carlsson<\/p>\n
Vi b\u00f6rjar d\u00e4r det slutar \u2013 i brunnen. En sten ligger neds\u00e4nkt \u00f6ver urnan med askan. Anspr\u00e5ksl\u00f6s mosaik f\u00f6rkunnar att h\u00e4r ligger George Orson Welles, f\u00f6dd 1915, d\u00f6d 1985. Brunnen konstruerades speciellt f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let; Welles testamente hade uttryckt en \u00f6nskan om att bli begravd p\u00e5 tjurf\u00e4ktaren Antonio Ord\u00f3nez g\u00e5rd San Cayetano, strax utanf\u00f6r den andalusiska staden Ronda, och s\u00e5 blev det. En lokal byggfirma tog p\u00e5 sig arbetet med att skapa den m\u00e4rkliga gravplatsen.<\/p>\n
\u00c4nkan efter Ord\u00f3nez, Dona Pilar, bor fortfarande kvar i huset, som man kan hitta alldeles i n\u00e4rheten av campingen El Abogado. I den utm\u00e4rkta dokument\u00e4rfilmen om Orson Welles liv i Spanien, just kallad \u201dBrunnen\u201d, av den svenske f\u00f6rfattaren och filmaren Kristian Petri, s\u00e4gs det att hon vill ha 3.000 euro f\u00f6r att man ska f\u00e5 filma st\u00e4llet i n\u00e5gra minuter.
\nUtanf\u00f6r g\u00e5r en starkt trafikerad genomfartsled. Fr\u00e5n v\u00e4gkanten kan man alldeles gratis kika in mellan spj\u00e4lorna och f\u00e5 en glimt av det som kom att bli Orson Welles sista anhalt.<\/p>\n
N\u00e4rmare himlen
\nMen varf\u00f6r just i Ronda? Stolta Rondabor vill mena att deras stad ligger n\u00e4rmare himlen \u00e4n jorden. En vacker tanke, som gestaltas varje g\u00e5ng man st\u00e4ller sig vid ravinen El Tajo som, likt efter ett himmelskt hugg, delar staden i tv\u00e5 delar. Denna ravin som ocks\u00e5 figurerar i Ernest Hemingways roman om spanska inb\u00f6rdeskriget, \u201dKlockan kl\u00e4mtar f\u00f6r dig\u201d, d\u00e4r tjugo av stadens Francov\u00e4nliga medborgare blir ihj\u00e4lslagna av en folkmassa och sedan dumpade ut \u00f6ver klippan. P\u00e5 liknande s\u00e4tt som man f\u00f6r l\u00e4nge sedan l\u00e4t de skadade h\u00e4starna fr\u00e5n tjurf\u00e4ktningen g\u00e5 samma v\u00e4g.<\/p>\n
Ronda – med sitt himelska tak och sin jordiska dramatik, med sina sm\u00e5 barer och restauranger, med sin klassiska tjurf\u00e4ktningsarena: inte konstigt att Wells blev f\u00f6rtjust. Till saken h\u00f6r ocks\u00e5 att han i slutet av 50-talet gjort sig god v\u00e4n med en hyllad och samtida toreador \u2013 Antonio Ord\u00f3nez, som under \u201dDen farliga sommaren\u201d 1959 gick en uppm\u00e4rksammad mano a mano, en duell \u201dhand till hand\u201d, mot den likv\u00e4rdige Luis Miguel Domingu\u00edn.<\/p>\n
Som en extra kuriositet kan n\u00e4mnas den lite m\u00e4rkliga omst\u00e4ndigheten att \u00e4ven Hemingway bevittnade en del av dessa tjurf\u00e4ktningar, och att ocks\u00e5 han blev f\u00f6rtjust i och personlig v\u00e4n med Ord\u00f3nez. Mig veterligen kom dock aldrig Welles och Hemingway att m\u00f6tas denna sommar. Kanske undvek de varandra \u2013 i slutet av trettiotalet hade det n\u00e4mligen varit p\u00e5t\u00e4nkt att Welles skulle st\u00e5 f\u00f6r speakerr\u00f6sten till en dokument\u00e4rfilm om spanska inb\u00f6rdeskriget som Hemingway skrivit texten till. Obesv\u00e4rad av den upph\u00f6jda f\u00f6rfattarens status \u00f6nskade Welles sj\u00e4lv skriva om vissa delar \u2013 han tyckte texten var f\u00f6r svulstig. Hemingway blev f\u00f6rn\u00e4rmad och handgem\u00e4ng l\u00e4r ha uppst\u00e5tt.<\/p>\n
Underbarnet
\nOrson Welles kan med fog kallas underbarn. Redan som 20-\u00e5ring var han etablerad sk\u00e5despelare och regiss\u00f6r, och tre \u00e5r senare, 1938, k\u00e4nd \u00f6ver hela USA d\u00e5 han i en radiouts\u00e4ndning dramatiserade en l\u00e5ng scen byggd p\u00e5 H.G. Wells roman \u201dV\u00e4rldarnas krig\u201d. Lyssnar man p\u00e5 inspelningen idag kan man mycket v\u00e4l f\u00f6rst\u00e5 paniken hos d\u00e5tida radiolyssnare, ovana som de var vid dylika p\u00e5hitt, och speciellt hos de som kom in mitt i programmet och fick f\u00f6r sig att det var en verklig, direkts\u00e4nd katastrof som skildrades.<\/p>\n
Episoden visar ocks\u00e5 p\u00e5 en annan sida av Welles \u2013 hans humor. Bakom den imposanta ytan dolde sig en spjuver. Ta exemplet p\u00e5 hur han l\u00f6ste problemet med New Yorks trafikstockningar. N\u00e4r han under en period arbetade med flera projekt samtidigt i olika delar av den brusande staden uppt\u00e4ckte han att \u201ddet finns inte n\u00e5gon lag som s\u00e4ger att man m\u00e5ste vara sjuk f\u00f6r att best\u00e4lla och betala f\u00f6r en snabb ambulansskjuts\u201d.<\/p>\n
Welles geni blommade tidigt. Vissa menar att han stod p\u00e5 topp redan med den f\u00f6rsta filmen, \u201dCitizen Kane\u201d, som ju ocks\u00e5 brukar hamna i topp n\u00e4r man uppr\u00e4ttar listor \u00f6ver tidernas b\u00e4sta filmer – d\u00e5 var han 26 \u00e5r gammal. Det skulle dock vara helt fel att p\u00e5st\u00e5 att det enbart gick utf\u00f6r efter det \u2013 t\u00e4nk p\u00e5 hans rollprestation i \u201dDen tredje mannen\u201d fr\u00e5n 1949 \u2013 men onekligen lyckades han aldrig i sina kommande projekt fokusera sin konst\u00e4rliga beg\u00e5vning s\u00e5 pass effektfullt som han en g\u00e5ng gjort i filmen om Kane.<\/p>\n
\u201dFriheten\u201d
\nAndra v\u00e4rldskriget var slut och Europa lockade. 1947 l\u00e4mnade han Hollywood och USA och valde \u201dfriheten\u201d som han sj\u00e4lv uttryckt det. Han fortsatte arbeta oavbrutet, och p\u00e5 en av sina filmresor fann han sin tvillingsj\u00e4l \u2013 i form av Spanien. H\u00e4r kunde Welles leva ut sin personlighet utan att riskera bli st\u00e4mplad som varken det ena eller det andra. H\u00e4r kunde han fullt ut bli den hedonist han innerst inne alltid varit, dricka och \u00e4ta kopi\u00f6sa m\u00e4ngder, njuta av enorma havannacigarrer, l\u00e5ta tiden rinna iv\u00e4g utan f\u00f6rpliktelser. H\u00e4r kunde han ocks\u00e5 f\u00e5 utlopp f\u00f6r sin dragning till machokulturen, och till den litter\u00e4ra tradition som han redan som ung grabb fascinerats av.<\/p>\n
En s\u00e5dan var historien om \u201dDon Quixote\u201d. Arbetet med den filmen str\u00e4ckte sig \u00f6ver m\u00e5nga \u00e5r utan att n\u00e5gonsin slutf\u00f6ras. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00e4r \u201dDon Quixote\u201d en l\u00e4mplig illustration till en annan sida av Welles beg\u00e5vning \u2013 detta att sj\u00f6s\u00e4tta projekt som aldrig ros iland. M\u00e5nga av hans n\u00e4rmaste medarbetare har vittnat om fenomenet: Welles entusiasm var det inget fel p\u00e5, den gick oftast p\u00e5 h\u00f6gvarv – det var bara det att han aldrig blev f\u00e4rdig, aldrig blev helt n\u00f6jd, han kunde inte sl\u00e4ppa taget, ville ta om och om igen, sl\u00f6sade bort massor av tid och film, f\u00f6r att sedan l\u00e4mna allt halvf\u00e4rdigt och obrukbart. Det finns s\u00e4kert en snitsig diagnos p\u00e5 ett dylik beteende, men intressant \u00e4r att konstatera att det finns lite som tyder p\u00e5 att Welles sj\u00e4lv l\u00e4t sig nedsl\u00e5s av sakernas tillst\u00e5nd.<\/p>\n
En h\u00e4ndelse som emellertid gjorde honom riktigt besviken var n\u00e4r han trodde att han skulle f\u00e5 rollen som Vito Corleone i \u201dGudfadern\u201d, men d\u00e4r Francis Ford Coppola i slut\u00e4ndan blev s\u00e5 f\u00f6rf\u00f6rd av Marlon Brandos provfilmning att han gav rollen till denne. Ett lyckat val som det visade sig, och man kan bara f\u00f6rest\u00e4lla sig hur Orson Welles hade axlat den rollen. Bra tror jag.<\/p>\n
Sista \u00e5ren
\nDe sista femton \u00e5ren av sitt liv bodde Welles \u00e5ter i USA. \u00c4ven om han fortsatte jobba tidvis i Europa och Spanien var det genom Hollywood han tj\u00e4nade sitt uppeh\u00e4lle \u2013 ofta anv\u00e4ndes hans karakt\u00e4ristiska baryton till speakerr\u00f6st och voice-over i olika filmer och tv-serier, och \u00e4ven i reklamsammanhang kunde man se och h\u00f6ra honom. \u00d6lj\u00e4tten Carlsberg anv\u00e4nder sig fortfarande av den sm\u00e5tt genialiska slogan som Welles en g\u00e5ng introducerade: \u201dProbably the best lager in the world\u201d. Det p\u00e5st\u00e5s att det var r\u00f6sten himself som la till det finurliga \u201dprobably\u201d.<\/p>\n
Mot slutet f\u00f6rs\u00f6kte han \u00e4ndra livstil. Han gick ner i vikt – ett tag hade v\u00e5gen st\u00e5tt p\u00e5 170 kg; slutade frossa i rysk kaviar och stora feta biffar, och reducerade alkoholintaget fr\u00e5n en flaska whisky per dag till bara n\u00e5gra drinkar. F\u00f6r sent. Han dog av hj\u00e4rtinfarkt i sitt hem i oktober 1985.<\/p>\n
Dottern som \u00f6ppnade testamentet fann \u00f6nskningen om att bli begravd i Ronda, i en brunn, p\u00e5 g\u00e5rden hos den gamle v\u00e4nnen tjurf\u00e4ktaren. S\u00e5 blev det ocks\u00e5. I filmdokument\u00e4ren spekulerar Kristian Petri om inte just detta \u00e4r den sista blinkningen fr\u00e5n Orson Welles, en liten lek med ord fr\u00e5n en aldrig sviktande gycklare: Welles = Well, som p\u00e5 svenska blir brunn men som ocks\u00e5 kan utl\u00e4sas som \u201dJag har det bra\u201d.<\/p>\n
En \u201dOrson\u201d tack!
\nSlutligen, varf\u00f6r inte blanda till en \u201dOrson\u201d, en kaffedrink signerad den store mannen, uppfunnen ja varf\u00f6r inte just i Ronda?<\/p>\n
Ta ett h\u00f6gt dricksglas. H\u00e4ll d\u00e4ri en liten kopp starkt kaffe. Skyffla ner tv\u00e5 matskedar mjuk vaniljglass. Fyll p\u00e5 – upp till kanten! – med brandy, g\u00e4rna av m\u00e4rket Magno.<\/p>\n
Som han sa: \u201dKaffet h\u00e5ller dig vaken, glassen \u00e4r bra f\u00f6r magen, och brandyn fyller dig med liv! <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Han skapade panik med en fejkad nyhetsuts\u00e4ndning, gifte sig med Rita Heyworth, regisserade och spelade huvudrollen i v\u00e4rldens b\u00e4sta film; han br\u00e5kade med Hemingway, \u00e4lskade Spanien, blev sjuttio \u00e5r gammal, och ligger begravd i en brunn i Ronda. Hans namn: Orson Welles Av Kenneth Carlsson Vi b\u00f6rjar d\u00e4r det slutar \u2013 i brunnen. En sten […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":3612,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,45],"tags":[],"class_list":["post-3611","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-kultur"],"yoast_head":"\n