Hur m\u00e5nga urtrista artiklar med rubriken typ \u201dSpaniens Vinhistoria\u201d har vi inte l\u00e4st genom \u00e5ren. De flesta dessutom oftast stulna fr\u00e5n n\u00e5gon \u00e4nnu tristare engelsk f\u00f6rlaga, och i en \u00f6vers\u00e4ttning med samma brist p\u00e5 finess som ett nTetrapack-vin Av Morgan Skantz
\nGemensamt f\u00f6r de h\u00e4r skriverierna \u00e4r att de bara r\u00e4knar upp en massa \u00e5rtal och l\u00f6sryckta h\u00e4ndelser i en spretig r\u00f6ra. Inget kul alls. Bara s\u00f6mnigt och fullst\u00e4ndigt oinitierat.
\nSom en protest mot detta ofog har denna artikel kommit till. Ambitionen har varit att g\u00f6ra den spanska historiken informativ och underh\u00e5llande. P\u00e5 samma g\u00e5ng. Om resultatet blivit lyckat eller inte \u00e4r naturligtvis upp till dig som l\u00e4sare att avg\u00f6ra. H\u00f6r g\u00e4rna av dig med dina synpunkter.
\nEgentligen kunde det spanska vinets historia begr\u00e4nsas till de senaste 30 \u00e5ren. Det \u00e4r n\u00e4mligen f\u00f6rst d\u00e5 som det b\u00f6rjar h\u00e4nda n\u00e5got riktigt intressant ute i de spanska ving\u00e5rdarna och inne p\u00e5 bodegorna. Men g\u00e5r vi tillbaka 130 \u00e5r s\u00e5 f\u00e5r vi ocks\u00e5 med oss vinlusen. Vilket kan ha sin po\u00e4ng. Med detta sagt kan vi snabbt riva av n\u00e4r det hela tog sin b\u00f6rjan.
\nI runda sl\u00e4ngar g\u00e5r vi d\u00e5 tillbaka till tusen \u00e5r f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4kning. Som med det mesta var det fenicierna som spelade huvudrollen. Fenicierna var ett folk, som bodde i \u00f6stra Medelhavet, n\u00e4rmare best\u00e4mt p\u00e5 den kuststr\u00e4cka d\u00e4r vi idag finner Libanon, Syrien och Israel. De var sj\u00f6farare, som bland annat h\u00e4mtade silver och tenn i Sevilla d\u00e4r de l\u00e4mnade efter sig vinstockar fr\u00e5n Egypten. Att fenicierna seglade \u00e4nda upp till Rioja \u00e4r ett annat faktum. N\u00e4r vi d\u00e5 l\u00e4rt oss hur det hela b\u00f6rjade s\u00e5 tar vi ett rej\u00e4lt skutt fram\u00e5t i tiden.
\nN\u00e4rmare best\u00e4mt fram till senare delen av 1800-talet. Det \u00e4r d\u00e5 Europas ving\u00e5rdar drabbas av vinlusen, Phylloxcera vastatrix. Vinlusen kom till Europa fr\u00e5n Amerika n\u00e4r man b\u00f6rjade importera amerikanska druvsorter. Det visade sig att de amerikanska r\u00f6tterna var resistenta mot vinlusen. Men, och det visade sig bli katastrofalt (!), det var inte de europeiska. P\u00e5 n\u00e5gra \u00e5rtioende k\u00e4kade l\u00f6ssen upp det mesta av Europas ving\u00e5rdar. F\u00f6rst drabbades Frankrike, och sist Spanien.
\nD\u00e4rf\u00f6r var det flera franska vinodlare, som flyttade till spanska Rioja. Med sig i flytten tog de id\u00e9n med att lagra vin p\u00e5 ekfat f\u00f6r att dels g\u00f6ra vinet mer lagringsbart, dels f\u00f6r att tillf\u00f6ra aromer fr\u00e5n aldehyderna i tr\u00e4et, framf\u00f6r allt vanilj. Ekfaten de anv\u00e4nde \u00e4r precis desamma som anv\u00e4nds \u00e4n i dag, s\u00e5 kallade Bordeauxfat som rymmer 225 liter. Aprop\u00e5 ekfat, tr\u00e4tunnor, s\u00e5 tror jag att de flesta av er l\u00e4sare blir f\u00f6rv\u00e5nad n\u00e4r jag nu ska besvara fr\u00e5gan:
\nHur gammal \u00e4r tr\u00e4tunnan?
\nSanningen \u00e4r att den \u00e4r n\u00e4stan lika gammal som det spanska vinet, och s\u00e4ttet att tillverka den har inte f\u00f6r\u00e4ndrats n\u00e4mnv\u00e4rt p\u00e5 drygt 2500 \u00e5r. Samma typ av ribbor och samma typ av metallband som h\u00e5ller dem samman. Man har i Schweiz av alla platser hittat j\u00e4rnverktyg som anv\u00e4nts vid tr\u00e4bearbetning under 400-talet f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4kning. Verktygen skiljer sig knappast fr\u00e5n de som idag anv\u00e4nds p\u00e5 ett modernt tunnbinderi. S\u00e5 nu vet vi det ocks\u00e5.
\nGlaset d\u00e5?
\nHur l\u00e4nge har det funnits? Nu tror Jag faktiskt att jag \u00e4nnu en g\u00e5ng lyckas f\u00e5 de flesta l\u00e4sare f\u00f6rv\u00e5nade. De f\u00f6rsta glasen gjordes redan under sena brons\u00e5ldern, allts\u00e5 1500 \u00e4r f\u00f6re VT.
\nD\u00e5 anv\u00e4nde man en tygp\u00e5se vid tillverkningen. Sedan ersattes \u201dp\u00e5sandet\u201d av \u201dbl\u00e5sandet\u201d ungef\u00e4r 100 \u00e5r f\u00f6re VT. I Syrien f\u00f6r \u00f6vrigt.
\nAtt dricka vin f\u00f6r att det \u00e4r gott, allts\u00e5 doftar och smakar gott, \u00e4r en ganska modern f\u00f6reteelse. Jag vill p\u00e5st\u00e5 att det \u00e4r f\u00f6rst under de senaste 30 \u00e5ren som vin varit v\u00e4rt att dricka av andra anledningar \u00e4n att bli berusad. S\u00e5 sent som p\u00e5 1970-talet bestod den spanska vinexporten till 95 procent av bulkvin, allts\u00e5 vin i l\u00f6svikt som skeppades ungef\u00e4r som r\u00e5olja. F\u00f6r att f\u00f6rhindra oxidering tillsattes of\u00f6rsvarligt stora m\u00e4ngder svavel. Hemsk smak och lika hemsk huvudv\u00e4rk blev oftast resultatet f\u00f6r konsumenterna.
\nRostfria revolutionen
\nSedan h\u00e4nde n\u00e5gra viktiga saker p\u00e5 80-talet. Det allra viktigaste var att man b\u00f6rjade anv\u00e4nda rostfria tankar med temperaturreglering. Nu kunde man \u00e4ntligen b\u00f6rja g\u00f6ra bra viner. N\u00e4r sedan \u201dgr\u00f6nsk\u00f6rdandet\u201d b\u00f6rjade till\u00e4mpas, det vill s\u00e4ga att man mitt i v\u00e4xts\u00e4songen klipper bort en rad klasar f\u00f6r att de som l\u00e4mnas kvar skall bli s\u00e5 bra som m\u00f6jligt, blev det \u00e4nnu b\u00e4ttre.
\nYtterligare en viktig kvalitetsfaktor \u00e4r att druvorna numera sk\u00f6rdas i sm\u00e5 l\u00e5dor f\u00f6r att varje druva ska vara hel och fin n\u00e4r den hamnar i pressen.
\n\u00c5rets b\u00e4sta vita
\nAvslutningsvis kan jag ber\u00e4tta att jag nyligen drack ett av de b\u00e4sta vita spanska viner jag n\u00e5gonsin druckit. Trascampanas Sauvignon 2011 fr\u00e5n Bodega G\u00f3tica i Rueda. Of\u00f6rsk\u00e4mt gott till det mycket rimliga priset av 6,90 euro.
\nSpanska viner blir bara b\u00e4ttre och b\u00e4ttre! Och det tackar vi f\u00f6r.
\n\u00cd Salud ! y Viva Espa\u00f1a! <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Hur m\u00e5nga urtrista artiklar med rubriken typ \u201dSpaniens Vinhistoria\u201d har vi inte l\u00e4st genom \u00e5ren. De flesta dessutom oftast stulna fr\u00e5n n\u00e5gon \u00e4nnu tristare engelsk f\u00f6rlaga, och i en \u00f6vers\u00e4ttning med samma brist p\u00e5 finess som ett nTetrapack-vin Av Morgan Skantz Gemensamt f\u00f6r de h\u00e4r skriverierna \u00e4r att de bara r\u00e4knar upp en massa \u00e5rtal […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":3845,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,38],"tags":[],"class_list":["post-3844","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-mat-vin"],"yoast_head":"\n