Runt omkring b\u00e4nkar och andra sittplatser h\u00e4r i Spanien ser man sp\u00e5ren efter folk som \u00e4tit solrosfr\u00f6n, pipas, och spottat ut skalen. Pipas kan vara rostade och saltade. Det \u00e4r en skr\u00e4pig men betydligt b\u00e4ttre godsak \u00e4n karameller t ex. Man har t o m ansett att fr\u00f6na \u00e4r bra mot binnikemask. De inneh\u00e5ller j\u00e4rn och lite vitaminer. Solrosolja ser ni ocks\u00e5 i aff\u00e4rerna. Av Lennart Ekman
\ne-post: lennartekman@hotmail.com<\/p>\n
Solrosorna kom med er\u00f6vrarna fr\u00e5n Mexico och blev f\u00f6rst popul\u00e4ra i Ryssland d\u00e4r produktionen av solrosfr\u00f6 \u00e4r stor. P\u00e5 spanska heter blomman girasol, ordagrant: som v\u00e4nder sig mot solen.<\/p>\n
Jord\u00e4rtskocka (Helianthus tuberosus)
\nEftersom Andalusien nu till h\u00f6sten \u00e4r ganska brunbr\u00e4nt och utan blommor i markerna ska jag \u00e4gna resten av floran \u00e5t rotfrukter. En solrossl\u00e4kting med fula men \u00e4tbara kn\u00f6lar som \u00e4r fulla av kolhydrater \u00e4r jord\u00e4rtskockan, aquaturma p\u00e5 spanska. Den har flera namn, ett \u00e4r det ursprungligt brasilianska tubinambo. Jord\u00e4rtskockan kom \u00f6ver till Europa p\u00e5 1600-talet och anses av m\u00e5nga som en delikatess. Borsta av kn\u00f6larna, skala och koka dem och servera dem med sm\u00f6r som man brukar g\u00f6ra med r\u00f6dbetor.<\/p>\n
K\u00e5lrabbi (Brassica oleracea var. gongylodes)
\nRunt m\u00e4nniskans bos\u00e4ttningar har funnits m\u00e5nga vilda arter av k\u00e5l: raps, blomk\u00e5l, broccoli, brysselk\u00e5l och rovor. Spontana mutationer har bl a gett upphov till k\u00e5lrabbi n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1500-talet. Den ser ut som en rova men egentligen \u00e4r en f\u00f6rtjockning av stammen. K\u00e5lrabbin kallas f\u00f6r Nordens citron p\u00e5 grund av sin h\u00f6ga C-vitaminhalt.
\nVarf\u00f6r inte pr\u00f6va p\u00e5 den, kokt och skivad, serverad med sm\u00f6r liksom jord\u00e4rtskockan.
\nBrassica anses vara av keltiskt ursprung, oleracea betyder gr\u00f6nsak och gongylodes lik en rund rova.
\n F\u00e4nk\u00e5l (Foeniculum vulgare var. dulce)
\nP\u00e5 f\u00e4lten i Marathon odlades f\u00e4nk\u00e5l som ocks\u00e5 kallade marathon av grekerna. Man fl\u00e4tade in bladen i kransar som bars till Dionysos \u00e4ra och man ans\u00e5g att f\u00e4nk\u00e5l var bra om man ville g\u00e5 ner i vikt. P\u00e5 1500-talet sas det att gamla huggormar \u00e4ter f\u00e4nk\u00e5l och d\u00e4rav blir som unga och d\u00e4rf\u00f6r duger det mycket bra f\u00f6r gamla m\u00e4n. Det l\u00e5ter v\u00e4l inte s\u00e5 dumt f\u00f6r att \u00f6vertyga motvilliga matg\u00e4ster.
\nHinojo kallar man f\u00e4nk\u00e5l i Spanien. F\u00e4nk\u00e5lsfr\u00f6n som krydda ligger till grund f\u00f6r m\u00e5nga typiska matr\u00e4tter i Andalusien.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Runt omkring b\u00e4nkar och andra sittplatser h\u00e4r i Spanien ser man sp\u00e5ren efter folk som \u00e4tit solrosfr\u00f6n, pipas, och spottat ut skalen. Pipas kan vara rostade och saltade. Det \u00e4r en skr\u00e4pig men betydligt b\u00e4ttre godsak \u00e4n karameller t ex. Man har t o m ansett att fr\u00f6na \u00e4r bra mot binnikemask. De inneh\u00e5ller j\u00e4rn […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":4076,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,37],"tags":[],"class_list":["post-4075","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-hem-bostad"],"yoast_head":"\n