{"id":4176,"date":"2022-11-29T15:00:00","date_gmt":"2022-11-29T14:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/en-fard-genom-historien-pa-museo-del-prado\/"},"modified":"2022-11-29T15:57:12","modified_gmt":"2022-11-29T14:57:12","slug":"en-fard-genom-historien-pa-museo-del-prado","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/lightweb.dev\/l\/svm-temp\/artiklar\/kultur\/en-fard-genom-historien-pa-museo-del-prado\/","title":{"rendered":"En f\u00e4rd genom historien p\u00e5 Museo del Prado"},"content":{"rendered":"

L\u00e5gorna fr\u00e5n stearinljusen fladdrar i vinden. R\u00f6ken fr\u00e5n en uppgjord eld stiger mot den gr\u00e5 himlen. En m\u00f6rkkl\u00e4dd kvinna tittar ner p\u00e5 en kista, placerad p\u00e5 en vagn. Ett begravningsf\u00f6lje av munkar och gr\u00e5terskor iakttar den sorgsna kvinnan \u2013 Juana la Loca.<\/strong><\/p>\n

Du ser m\u00e4sterverket av konstn\u00e4ren Francisco Pradilla Ortiz h\u00e4rintill. Vid mina bes\u00f6k i Spaniens hj\u00e4rta Madrid blir det alltid ett bes\u00f6k p\u00e5 Pradomuseet. Och det blir Pradillas m\u00e5lning \u201dDo\u00f1a Juana la Loca\u201d, 340 cm x 500 cm, som griper tag i mig och f\u00e5r mig att st\u00e5 kvar l\u00e4nge.<\/p>\n

M\u00e5lningen \u00e4r ett m\u00e4sterverk.<\/strong> Med s\u00e5 mycket dramatik, historia, fascination och fr\u00e5gor. Vem var denna kvinna \u2013 Juana la Loca eller Johanna den vansinniga som en del kallar henne p\u00e5 svenska.<\/p>\n

Juana, av huset Trast\u00e1mara, blev bortgift med Filip den Sk\u00f6ne som var son till kejsar Maximilian av huset Habsburg. Hon f\u00f6dde sex barn som samtliga blev regenter eller drottningar i Europa. Dottern Isabel eller Elisabeth blev drottning av Sverige. Hon giftes bort med Kristian II som var kung i unionen Danmark-Norge-Sverige. I Sverige kallar vi honom f\u00f6r Kristian Tyrann och det var han som gav order om Stockholms blodbad.<\/p>\n

M\u00e5nga konstn\u00e4rer och f\u00f6rfattare har fascinerats av Juana la Loca. Hennes make Filip den Sk\u00f6ne avled bara 27 \u00e5r gammal och Juana blev \u00e4nka som gravid med sj\u00e4tte barnet. Hon blev st\u00e4mplad sjukligt svartsjuk, kallad vansinnig, indragen i en maktstrid och insp\u00e4rrad i en borg i Tordesillas av sin egen far, Fernando. D\u00e4r satt Juana i 47 \u00e5r fram till sin d\u00f6d 11 april 1555.<\/p>\n

M\u00e5lningen av Pradilla visar n\u00e4r Juana la Loca \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n Burgos till Granada. Hennes make Filip den Sk\u00f6ne har avlidit. Juana \u00e4lskade honom s\u00e5 mycket. Nu var hon krossad av sorgen. Hon kunde inte l\u00e4mna sin d\u00f6de make s\u00e5 kistan fick f\u00f6lja med p\u00e5 resan.<\/p>\n

Det g\u00e5r m\u00e5nga historier om Juana och det finns m\u00e5nga fr\u00e5gor kring hennes person. Klart \u00e4r att Juanas mor Isabel uts\u00e5g sitt barnbarn och Juanas son Karl till arvinge av Kastiliens tron. \u00c4ven om det var Juana som p\u00e5 pappret var regent. Med Karl, som blev Carlos I vid 16 \u00e5rs \u00e5lder, kom ocks\u00e5 den f\u00f6rste Habsburgaren att installeras p\u00e5 den spanska tronen. Juana la Loca ligger begravd tillsammans med sina f\u00f6r\u00e4ldrar och make i gravkapellet Capilla Real i Granadas katedral.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

P\u00e5 Museo del Prado h\u00e4nger inte <\/strong>bara Pradillas m\u00e5lning \u201dDo\u00f1a Juana la Loca\u201d. Prado tillh\u00f6r v\u00e4rldens fr\u00e4msta konstmuseer. Det Prado som vi k\u00e4nner i v\u00e5ra dagar \u00f6ppnade f\u00f6r allm\u00e4nheten den 19 november 1819 under namnet Museo Real de Pinturas. Svenska Magasinet har tidigare ber\u00e4ttat om det kungliga slottet Aranjuez<\/a> och drottning Isabel II. Det var hennes far, kung Fernando VII som var initiativtagare till Pradomuseet som den institution det \u00e4r idag.<\/p>\n

Pradomuseet ligger i den mycket vackra byggnaden som g\u00e5r under namnet Edificio Villanueva del Museo del Prado och som b\u00f6rjade byggas 1785. Innan Pradomuseet kom till intr\u00e4ffade flera saker.<\/p>\n

1785 framf\u00f6rde Jos\u00e9 Mo\u00f1ino y Redondo som var statssekreterare \u00e5t kung Carlos III sina planer p\u00e5 ett naturhistoriskt och vetenskapligt centrum. 1808 var byggnaden halvf\u00e4rdig d\u00e5 Napoleons styrkor invaderade Spanien och Fernando VII de Borb\u00f3n fick l\u00e4mna landet. Bygget stannade upp och den halvf\u00e4rdiga byggnaden anv\u00e4ndes till kasern och vapenf\u00f6rr\u00e5d.
\nNapoleons installerade sin \u00e4ldste bror Jos\u00e9 Bonaparte p\u00e5 den spanska tronen. Jos\u00e9 l\u00e4t underteckna ett dekret den 20 december 1809 d\u00e4r det fastst\u00e4lldes att Madrid skulle f\u00e5 ett museum med de mest representativa spanska m\u00e5lningarna och med namnet Museo Josefino. Faktum \u00e4r att Jos\u00e9 gjorde en mycket lovv\u00e4rd insats. Kung Jos\u00e9 ville med Museo Josefino stoppa plundringen av spansk konst som leddes av lillebror Napoleon.<\/p>\n

Efter Napoleons nederlag vid Waterloo flydde Jos\u00e9 Bonaparte utomlands och Fernando VII kom tillbaka som kung. Byggnaden som skulle inhysa en av v\u00e4rldens fr\u00e4msta konstsamlingar kunde byggas klart efter ritningar av arkitekten Juan de Villanueva som ocks\u00e5 fick ge namn \u00e5t byggnaden.<\/p>\n

Det var den biljard\u00e4lskande kung Fernando VII som med st\u00f6d av sin andra hustru Isabel de Braganza var den fr\u00e4msta initiativtagaren till det Pradomuseum som vi har i v\u00e5ra dagar. Det var en av de mest prioriterade satsningarna och som l\u00e5g kungen s\u00e5 varmt om hj\u00e4rtat att han l\u00e4t betala ur egen ficka.<\/p>\n

Samtidigt skulle Pradomuseet bli n\u00e5got helt annorlunda j\u00e4mf\u00f6rt med Louvren i Paris som hade \u00f6ppnat 1793. Louvren hade kommit till genom revolution\u00e4ra krafter och konst som hade konfiskerats hos kyrkan eller \u00f6verklassen. S\u00e5 skulle det inte bli i Madrid. Kontrasten Prado skulle visa upp en kunglig kollektion.<\/p>\n

Medan Louvren byggdes upp i skuggan av Napoleons imperium med konst fr\u00e5n Italien, Grekland, Egypten och Mesopotamien v\u00e4xte Pradomuseet fram genom k\u00e4rleken till konsten och historien om Spaniens regenter fr\u00e5n 1500-talet.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r en vandring genom de vackra konstsalarna i Pradomuseet en f\u00e4rd genom Spaniens historia. Ingenstans \u00e4r historien s\u00e5 p\u00e5taglig som just h\u00e4r. Salarna \u00e4r fyllda av kungliga kollektioner och m\u00e5lningar av viktiga h\u00e4ndelser i Spaniens historia.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e4r Museo Real de Pinturas \u00f6ppnade den 19 november 1819 var det 311 konstverk som st\u00e4lldes ut i tre salar. Den 14 maj 1920 fick museet det nuvarande namnet Museo Nacional del Prado. Sju \u00e5r senare hade konstsamlingen \u00f6kat till 4.000 verk. I v\u00e5ra dagar finns det \u00f6ver 8.600 konstverk. 3.000 av dessa kommer fr\u00e5n den kungliga samlingen. Pradomuseet har ocks\u00e5 haft sina motg\u00e5ngar. Den f\u00f6rsta kom 29 september 1833 n\u00e4r kung Fernando VII avled och det f\u00f6rsta av tre Carlistkrig blossade upp. Kungens bror Don Carlos kunde inte acceptera att Fernando \u00e4ndrat successionsordningen f\u00f6r att l\u00e5ta sin dotter Isabell blir drottning. F\u00f6rsta Carliskriget som utvecklade sig till ett inb\u00f6rdeskrig p\u00e5gick i sju \u00e5r.<\/p>\n

Kung Fernando VII hade h\u00e5llit sin hand \u00f6ver Pradomuseet. Det fanns en uppenbar risk att konstverken skulle l\u00e4mna museet och landet d\u00e5 kungens ena dotter, infanta Mar\u00eda Luisa Fernanda, \u00e4rvde halva museet. Systern som blev drottning Isabell II var v\u00e4l medveten om den avlidne fadern Fernandos VII \u00f6nskan och en kommitt\u00e9 bildades 31 december 1837 som fick ansvaret f\u00f6r museet. Kronan tog \u00f6ver som \u00e4gare 1865 innan staten \u00e5tertog \u00e4gandet 1872 i samband med den f\u00f6rsta republiken.<\/p>\n

En annan dramatisk period f\u00f6r Pradomuseet var under det spanska inb\u00f6rdeskriget. Den 30 augusti 1936 st\u00e4ngdes museet. Den republikanska regeringen tillsatte Pablo Picasso som museidirekt\u00f6r. Inte l\u00e5ngt senare l\u00e4mnade m\u00e5nga av konstverken Prado f\u00f6r att transporteras till Valencia och Barcelona f\u00f6r att till slut hamna i Gen\u00e9ve.<\/p>\n

Efter inb\u00f6rdeskriget \u00e5terf\u00f6rdes samlingen till Madrid. De f\u00f6rsta konstverken kom redan i maj 1939 och museet kunde \u00f6ppna den 7 juli samma \u00e5r. De sista konstverken som hade l\u00e4mnat Spanien d\u00e5 inb\u00f6rdeskriget br\u00f6t ut \u00e5terkom till Prado i september 1939. Spaniens statschef Francisco Franco uts\u00e5g konstn\u00e4ren \u00c1lvarez de Sotomayor som direkt\u00f6r en andra omg\u00e5ng. Sotomayor hade varit direkt\u00f6r mellan 1922 och 1931. Konstsamlingen var fullst\u00e4ndig, gl\u00e4djen var stor bland alla konst\u00e4lskare d\u00e5 m\u00e5lningarna av de stora spanska m\u00e4starna hade \u201dkommit hem\u201d.<\/p>\n

\"\"

Vel\u00e1squez som staty utanf\u00f6r Pradomuseet<\/p><\/div>\n

Pradomuseets huvudbyggnad moderniserades och renoverades. F\u00f6rst mellan 1954 och 1956. Turistboomen i Spanien tvingade fram \u00e4nnu en renovering som utf\u00f6rdes mellan \u00e5ren 1964 och 1968. Den senaste utbyggnaden och renoveringen gjordes 2007 med arkitekten Rafael Moneo som ansvarig.<\/p>\n

Bes\u00f6kare i v\u00e5ra dagar kan njuta av samlingar av m\u00e4stare som Rubens, Vel\u00e1squez, El Greco, Murillo, Tintoretto, Tizian, Rembrandt, Hieronymus Bosch, van Dyck bland m\u00e5nga andra. Det \u00e4r spansk, italiensk, flaml\u00e4ndsk, holl\u00e4ndsk, fransk, tysk och brittisk konst.<\/p>\n

Tack vare att Spaniens fr\u00e4msta konstn\u00e4rer lockades till det kungliga slottet i Madrid f\u00f6r att arbeta vid hovet kan vi idag njuta av en s\u00e5dan stor konstsamling i Spaniens hj\u00e4rta. Geniet Francisco de Goyas blev f\u00f6rste hovm\u00e5lare. N\u00e5gra av de mest k\u00e4nda konstverken \u00e4r den p\u00e5- respektive avkl\u00e4dda Maja som f\u00f6rst tillh\u00f6rde hertiginnan av Alba innan tavlorna hamnade p\u00e5 museum.<\/p>\n

\"\"

Las Meninas (Hovfr\u00f6knarna) fr\u00e5n 1656 \u00e4r en av de fr\u00e4msta.<\/p><\/div>\n

Hovm\u00e5laren Diego Rodr\u00edguez De Silva y Vel\u00e1zquez fr\u00e5n Sevilla portr\u00e4tterade Carlos IV med familj varav Las Meninas (Hovfr\u00f6knarna) fr\u00e5n 1656 \u00e4r en av de fr\u00e4msta. D\u00e4r konstn\u00e4ren tog med sig sj\u00e4lv p\u00e5 duken som en tidig Alfred Hitchcock som min v\u00e4n, journalisten Svante L\u00f6fgren s\u00e5 fyndigt har uttryckt det.
\nDen Kreta-f\u00f6dde El Greco som egentligen hade namnet Dom\u00e9nikos Theotok\u00f3poulos stod f\u00f6r den f\u00f6rsta tempor\u00e4ra utst\u00e4llningen som arrangerades i Pradomuseet. \u00c5ret var 1902.<\/p>\n

P\u00e5 Pradomuseet h\u00e4nger ocks\u00e5 en m\u00e5lning av den svenska drottningen Kristina till h\u00e4st som Felipe IV fick som g\u00e5va. Konstverket \u00e4r gjort av fransmannen S\u00e9bastien Bourdon. Drottning Kristina konverterade till katolicismen, abdikerade och l\u00e4mnade Sverige den 6 juni 1654. Du kan \u00e4ven se inte mindre \u00e4n \u00e5tta antika romerska marmorskulpturer mellan Pradomuseets nya och gamla del. Skulpturerna som var drottning Kristinas k\u00f6ptes 1724 av Felipe V.<\/p>\n

Visste du att…<\/h2>\n

N\u00e4r Pradomuseet slog upp portarna s\u00e5 var den ursprungliga tidsplanen att museet skulle vara \u00f6ppet f\u00f6r allm\u00e4nheten endast p\u00e5 onsdagar fr\u00e5n nio p\u00e5 morgonen till tv\u00e5 p\u00e5 eftermiddagen. Tack och lov s\u00e5 blev det inte s\u00e5. Idag har Pradomuseet \u00f6ppet alla dagar under \u00e5ret utom juldagen och ny\u00e5rsdagen.<\/p>\n

<\/p>\n

\n

Del Prado al paisaje: el Jard\u00edn Bot\u00e1nico, el Retiro, el parque del Capricho, Chinch\u00f3n… Un viaje desde el Museo del Prado por la @ComunidadMadrid<\/a> https:\/\/t.co\/tBRDrGiWVd<\/a> pic.twitter.com\/7KgyBSL0Ao<\/a><\/p>\n

— Museo del Prado (@museodelprado) November 27, 2022<\/a><\/p><\/blockquote>\n