Centralbankernas st\u00f6dprogram har till st\u00f6rsta delen misslyckats. Tanken var att bankerna skulle anv\u00e4nda de enorma kapitalinjektioner som de fick genom st\u00f6dprogrammen till att stimulera ekonomin. Men bankerna har inte slussat vidare pengarna via sin utl\u00e5ning och f\u00f6retagen har inte investerat. Av Jesper Hertz, Chief Representative Nordea Bank S.A.<\/p>\n
Finanskrisen har gjort f\u00f6rsiktighet till en dygd, och de har helt enkelt varit r\u00e4dda att g\u00f6ra dyrk\u00f6pta misstag. \u00c4ven i USA, d\u00e4r st\u00f6dprogrammet faktiskt h\u00e5llit bostads- och arbetsmarknaden p\u00e5 f\u00f6tter, \u00e4r tillv\u00e4xten fortfarande allt annat \u00e4n h\u00e5llbar.<\/p>\n
Frustrationen \u00f6ver hur lite st\u00f6dprogrammen har \u00e5stadkommit, och den senkomna insikten att f\u00f6r mycket budgetsanering \u00e4r kontraproduktivt, har f\u00e5tt allt fler regeringar att s\u00e4tta sina f\u00f6rhoppningar till exporten f\u00f6r att f\u00e5 fart p\u00e5 sin tillv\u00e4xt. M\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6ker nu g\u00f6ra sina varor mer konkurrenskraftiga p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden genom att f\u00f6rsvaga sina valutor. Men en regering som vill devalvera beh\u00f6ver ofta hj\u00e4lp fr\u00e5n landets centralbank eftersom det \u00e4r de som sitter p\u00e5 de n\u00f6dv\u00e4ndiga verktygen. Japan \u00e4r det senaste landet som hoppat p\u00e5 devalveringst\u00e5get. Den nya regeringen har lovat att lyfta upp landets ekonomi ur det deflationstr\u00e4sk som man befunnit sig i under tv\u00e5 decennier, och detta \u00e4ven om centralbankens oberoende m\u00e5ste offras. <\/p>\n
Att konkurrera genom devalvering \u00e4r inget nytt. P\u00e5 1930-talet rasade ett internationellt valutakrig med kraftiga kurssv\u00e4ngningar som fick v\u00e4rldshandeln att rasa och bidrog till den stora depressionen. I dag \u00e4r v\u00e4rldshandeln inte lika k\u00e4nslig f\u00f6r valutakrig, inte minst eftersom f\u00f6retagen kan skydda sig mot kursf\u00f6r\u00e4ndringar genom valutas\u00e4kringar av olika slag. Men risken f\u00f6r deflation som sprider sig \u00f6ver hela v\u00e4rlden \u00e4r lika verklig i dag som den var f\u00f6r 80 \u00e5r sedan.<\/p>\n
Tveksamma f\u00f6rdelar
\nDet \u00e4r riskabelt att devalvera. Exportf\u00f6retagen gynnas till en b\u00f6rjan. Deras varor blir billigare \u00e4n konkurrenternas och det \u00f6kar f\u00f6rs\u00e4ljningen. Men samtidigt blir importen dyrare. F\u00f6rr eller senare, och s\u00e4rskilt i l\u00e4nder med stor tillverkningsindustri som m\u00e5ste importera r\u00e5varor och komponenter, kommer de stigande importkostnaderna att leda till inflation (vilket i Japans fall \u00e4r n\u00e5got efterstr\u00e4vansv\u00e4rt) n\u00e4r de h\u00f6gre r\u00e5varupriserna sl\u00e5r igenom i konsumentledet. Exportf\u00f6retagen hamnar ocks\u00e5 i knipa: h\u00f6gre r\u00e5varupriser g\u00f6r att deras varor blir dyrare att tillverka, s\u00e5 de m\u00e5ste antingen h\u00f6ja sina priser eller offra sina marginaler. F\u00f6r exportberoende l\u00e4nder \u00e4r f\u00f6rdelarna med en devalvering allts\u00e5 tillf\u00e4lliga och begr\u00e4nsade om de m\u00e5ste importera en stor del av det material och de komponenter som anv\u00e4nds i tillverkningen.<\/p>\n
I extrema fall kan en devalvering ocks\u00e5 sl\u00e5 tillbaka. N\u00e4r ett land devalverar kan kanske exportf\u00f6retagen (och deras underleverant\u00f6rer) i andra l\u00e4nder inte anpassa sig till det nya konkurrensl\u00e4get. De kan tvingas att s\u00e4ga upp personal eller kanske till och med g\u00e5r i konkurs. Om detta sker f\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6retag kan den efterf\u00f6ljande arbetsl\u00f6sheten sl\u00e5 h\u00e5rt mot landets konsumtion. De \u201ddevalverade\u201d exportf\u00f6retagen riskerar d\u00e4rmed att f\u00f6rst\u00f6ra de marknader som de vill s\u00e4lja mer till.<\/p>\n
Det finns f\u00f6rst\u00e5s undantag, men de flesta ekonomer \u00e4r ense om att konkurrens via devalvering \u00e4r skadligt f\u00f6r v\u00e4rldsekonomin, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av deflationsrisken. Vissa ekonomer efterlyser n\u00e4rmare internationellt samarbete och globala tillv\u00e4xtfr\u00e4mjade reformer ist\u00e4llet f\u00f6r att enskilda l\u00e4nder ser till sitt egenintresse, vilket bara riskerar att leda till instabilitet i v\u00e4rldsekonomin. Men v\u00e4rldens l\u00e4nder forts\u00e4tter att sl\u00e5ss med n\u00e4bbar och klor f\u00f6r f\u00e5 sin del av den \u00e4nnu svaga tillv\u00e4xten, s\u00e5 denna politiska altruism kan inte beskrivas som n\u00e5got annat \u00e4n en utopi. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Centralbankernas st\u00f6dprogram har till st\u00f6rsta delen misslyckats. Tanken var att bankerna skulle anv\u00e4nda de enorma kapitalinjektioner som de fick genom st\u00f6dprogrammen till att stimulera ekonomin. Men bankerna har inte slussat vidare pengarna via sin utl\u00e5ning och f\u00f6retagen har inte investerat. Av Jesper Hertz, Chief Representative Nordea Bank S.A. Finanskrisen har gjort f\u00f6rsiktighet till en dygd, […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":4185,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-4184","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n