\u201dJag ska bara\u2026\u201d, sa Alfons \u00c5bergs pappa. Vad \u00e4r det som g\u00f6r att vi g\u00e4rna skjuter p\u00e5 saker som k\u00e4nns besv\u00e4rliga eller tidskr\u00e4vande? Och g\u00e5r det att tr\u00e4na hj\u00e4rnan att g\u00f6ra annorlunda? Av Hanna Willix, Leg. Psykolog
\ne-post: hannawillix@gmail.com
\nLinkedIn: Hanna Willix
\n+46 70 356 86 15
\n+34 684 363 922<\/p>\n
Fenomenet att skjuta upp saker \u00e4r det nog m\u00e5nga som k\u00e4nner igen sig i. Faktum \u00e4r att unders\u00f6kningar visat att s\u00e5 m\u00e5nga som en femtedel av den vuxna befolkningen uppger sig ha stora problem att ta tag i saker. En deadline p\u00e5 jobbet eller i skolan, kanske n\u00e5got br\u00e5dskande i privata sammanhang som man vetat om l\u00e4nge, men likv\u00e4l stressar man och sliter sitt h\u00e5r kv\u00e4llen innan. Varf\u00f6r g\u00f6r vi s\u00e5, och g\u00e5r det att l\u00e4ra sig att hantera prokrastineringen p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt? \u00c4r det en vana eller ett personlighetsdrag? \u00c4r man bara lat, eller jobbar man helt enkelt b\u00e4ttre under press?<\/p>\n
Prokrastinering betyder egentligen \u201dsjukligt uppskjutande\u201d och inneb\u00e4r att man medvetet skjuter upp saker trots att det kan leda till negativa konsekvenser. En form av kontraproduktiv senarel\u00e4ggning av uppgifter eller sysslor. Ett exempel kan vara att inte s\u00e4tta ig\u00e5ng med att skriva p\u00e5 den d\u00e4r stora uppgiften som man ska l\u00e4mna in f\u00f6rr\u00e4n det \u00e4r s\u00e5 pass n\u00e4ra inp\u00e5, att det kommer inneb\u00e4ra b\u00e5de en rej\u00e4l dos stress, oro och dessutom st\u00f6rre risk f\u00f6r en mindre genomarbetad uppgift innan man \u00e4r klar. Man k\u00e4nner ofta till detta innan, kanske har det till och med h\u00e4nt f\u00f6rut, men \u00e4nd\u00e5 lyckas man inte g\u00f6ra annorlunda n\u00e4r n\u00e4sta uppgift kommer.<\/p>\n
Vi tenderar ocks\u00e5 att gl\u00f6mma bort hur det blev med det f\u00f6rra projektet, att det blev stressigt mot slutet. Kanske minns vi fr\u00e4mst den positiva bel\u00f6ningen, det vill s\u00e4ga k\u00e4nslan n\u00e4r allt var f\u00e4rdigt. Det \u00e4r lite s\u00e5 som vi m\u00e4nniskor fungerar i m\u00e5nga sammanhang, och som gjort oss effektiva genom evolutionen. Vi minns g\u00e4rna de b\u00e4ttre delarna, det som lyckats bra och d\u00e4rmed f\u00f6rs\u00f6ker vi g\u00e4rna igen, kanske till och med p\u00e5 precis samma s\u00e4tt. Men skulle man genom att \u00e4ven p\u00e5minna sig om hur stressigt det blev precis f\u00f6re deadline, kunna hj\u00e4lpa sig sj\u00e4lv att arbeta lite mer effektivt och planera lite b\u00e4ttre denna g\u00e5ng?<\/p>\n
En fr\u00e5ga som diskuteras mycket i sammanhanget \u00e4r huruvida detta beteende h\u00e4nger ihop med vissa personlighetsdrag eller inte. Det kan beh\u00f6va tydligg\u00f6ras att det, oftast, handlar snarare om d\u00e5liga vanor \u00e4n om personlighetsdrag. Vissa forskare menar ocks\u00e5 att kicken det kan inneb\u00e4ra att slutligen lyckas f\u00e4rdigst\u00e4lla n\u00e5got efter l\u00e5ng tidspress och stress \u00e4r s\u00e5 bel\u00f6nande att vi, mer eller mindre medvetet, s\u00f6ker den igen.<\/p>\n
Vad \u00e4r det som tar v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n uppgiften i stunden \u2013 och \u201dbel\u00f6nar\u201d oss ist\u00e4llet? Kanske en tillf\u00e4llig flykt till n\u00e4tsurfande, spel, sociala medier eller annat som inneb\u00e4r snabba bel\u00f6ningar, det vill s\u00e4ga en form av tillfredst\u00e4llelse i stunden. Just d\u00e4rf\u00f6r kan det vara s\u00e5 sv\u00e5rt att l\u00e5ta bli, det vill s\u00e4ga att avst\u00e5 fr\u00e5n den snabba bel\u00f6ningen f\u00f6r att uppn\u00e5 ett mer l\u00e5ngsiktigt m\u00e5l. Som att faktiskt g\u00f6ra f\u00e4rdigt den d\u00e4r uppgiften. Vi vet n\u00e5gonstans detta, men kortsiktiga bel\u00f6ningar \u00e4r sv\u00e5ra f\u00f6r v\u00e5ra hj\u00e4rnor att avst\u00e5 ifr\u00e5n.<\/p>\n
Hur ska man kunna \u00e4ndra sitt beteende? Forskning har visat att det \u00e4r bland annat genom just bel\u00f6ningar som vi l\u00e4ttast kan l\u00e4ra in en ny vana. Det forskarna menar \u00e4r allts\u00e5 att vi ska s\u00e4tta h\u00e5rt mot h\u00e5rt. Eller s\u00f6tt mot s\u00f6tt, f\u00f6r att t\u00e4nka i termer av bel\u00f6ning. Vi kan allts\u00e5 skapa v\u00e5ra egna sm\u00e5 bel\u00f6ningar, f\u00f6r att motivera oss att forts\u00e4tta med uppgiften. Ett exempel \u00e4r att s\u00e4tta upp tidsm\u00e5l i stil med att \u201dnu ska jag sitta med den h\u00e4r uppgiften i en timme\u201d eller m\u00e5l som att \u201dn\u00e4r jag gjort klart den h\u00e4r delen av uppgiften, ska jag ta en kopp kaffe och surfa i 15 minuter\u201d. De egna m\u00e5len kan allts\u00e5 vara knutna antingen till prestation eller till tid. Man kan beh\u00f6va prova sig fram f\u00f6r att se vad som fungerar b\u00e4st!<\/p>\n
Tydligg\u00f6ras b\u00f6r ocks\u00e5 att det givetvis finns olika grader av prokrastinering, det vill s\u00e4ga mer eller mindre allvarlig s\u00e5dan. F\u00f6r den som av olika anledningar inte f\u00f6rm\u00e5r \u00f6ppna sin post, betala sina r\u00e4kningar i tid eller liknande kan professionell hj\u00e4lp beh\u00f6vas.<\/p>\n
Dessutom g\u00e4ller att f\u00f6r\u00e4ndring inte \u00e4r gjort i en handv\u00e4ndning, det tar ofta tid. Man kan beh\u00f6va tr\u00e4na l\u00e4nge innan man satt den nya vanan, precis som det tog en stund f\u00f6r Pavlovs hundar att inse att den ringande klockan var lika med matdags.<\/p>\n
S\u00e5 n\u00e4sta g\u00e5ng blicken drar mot mobiltelefonen n\u00e4r du egentligen vet att du borde g\u00f6ra n\u00e5got annat \u2013 best\u00e4m dig f\u00f6r att du ska jobba i 15 minuter till. Eller att du ska h\u00e4mta den d\u00e4r kaffekoppen och kakan fr\u00e5n k\u00f6ket bara du skrivit klart sista stycket.<\/p>\n
Vilken metod jag sen anv\u00e4nde f\u00f6r att f\u00e5 den h\u00e4r artikeln f\u00e4rdig i tid avsl\u00f6jar jag en annan g\u00e5ng\u2026 \ud83d\ude09 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u201dJag ska bara\u2026\u201d, sa Alfons \u00c5bergs pappa. Vad \u00e4r det som g\u00f6r att vi g\u00e4rna skjuter p\u00e5 saker som k\u00e4nns besv\u00e4rliga eller tidskr\u00e4vande? Och g\u00e5r det att tr\u00e4na hj\u00e4rnan att g\u00f6ra annorlunda? Av Hanna Willix, Leg. Psykolog e-post: hannawillix@gmail.com LinkedIn: Hanna Willix +46 70 356 86 15 +34 684 363 922 Fenomenet att skjuta upp […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":4903,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-4902","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n