Det s\u00e4gs att m\u00e4nniskan \u00e4r ett flockdjur. Att vi trivs och framf\u00f6rallt \u00e5terh\u00e4mtar oss b\u00e4st tillsammans med andra. Ensam \u00e4r inte stark \u2013 eller? Denna artikel kommer att handla om just detta \u2013 m\u00e4nniskan och hennes fungerande i ensamhet och gemenskap! Av Hanna Willix, Leg. Psykolog
\ne-post: hannawillix@gmail.com
\nLinkedIn: Hanna Willix
\n+46 70 356 86 15
\n+34 684 363 922<\/p>\n
F\u00f6r tusentals \u00e5r sedan, n\u00e4r vi levde i grottor och jagade v\u00e5r f\u00f6da med spjut och spetsar av flinta, hade vi antagligen inte klarat oss s\u00e4rskilt l\u00e4nge helt p\u00e5 egen hand. Hur hade vi kunnat h\u00e5lla ig\u00e5ng elden, samtidigt som vi letade f\u00f6da och tog hand om sm\u00e5barn och eventuella djur? Idag \u00e4r det enormt mycket som \u00e4r annorlunda j\u00e4mf\u00f6rt med d\u00e5, med all utveckling och teknik vi har f\u00f6rm\u00e5nen att ha tillg\u00e5ng till, s\u00e5 rent teoretiskt skulle vi idag kanske kunna klara oss i princip helt utan andra m\u00e4nniskor, \u00e5tminstone i v\u00e4lutvecklade l\u00e4nder.<\/p>\n
\u201dSmarta\u201d telefoner, elektronik, vattenledningar, v\u00e4rme, medicinska uppt\u00e4ckter och antibiotika, br\u00e4nslef\u00f6rs\u00f6rjning och s\u00e5 vidare har l\u00f6st m\u00e5nga av v\u00e5ra st\u00f6rsta praktiska problem. Men hur \u00e4r det med v\u00e5ra k\u00e4nslom\u00e4ssiga behov? G\u00f6r teknologi verkligen n\u00e5gon nytta f\u00f6r dem? F\u00e5r vi den n\u00e4rhet och de relationer vi beh\u00f6ver, eller har v\u00e5ra praktiska och tekniska l\u00f6sningar gjort att vi gl\u00f6mt bort mer \u201dmjuka\u201d, emotionella behov och v\u00e4rden?<\/p>\n
Svenska Dagbladet publicerade h\u00e4romdagen ny forskning fr\u00e5n en studie i USA kring betydelsen av att h\u00e5lla n\u00e5gon i handen n\u00e4r man k\u00e4nner sig orolig. Genom att h\u00e5lla n\u00e5gon i handen, vem som helst, kunde forskarna se att niv\u00e5erna av stressp\u00e5slag i hj\u00e4rnan sj\u00f6nk hos en stressad person (SvD, 15\/9). Om det dessutom var n\u00e5gon riktigt n\u00e4rst\u00e5ende som h\u00f6ll i handen, ja d\u00e5 f\u00f6rsvann stressp\u00e5slaget helt och h\u00e5llet! \u00c5terh\u00e4mtning fr\u00e5n stress och oro gick allts\u00e5 betydligt snabbare i n\u00e4rhet av n\u00e5gon annan \u00e4n ensam. Vad inneb\u00e4r dessa r\u00f6n i ett st\u00f6rre perspektiv f\u00f6r hur vi kan se p\u00e5 m\u00e4nniskors behov av n\u00e4ra relationer?<\/p>\n
Forskarna bakom denna studie spekulerar kring att vi m\u00e4nniskor, n\u00e4r vi \u00e4r omg\u00e4rdade av andra, tolkar v\u00e5rt eget ansvar f\u00f6r en situation som mindre betydande. Det vill s\u00e4ga; vi litar p\u00e5 att andra ska hj\u00e4lpa oss och k\u00e4nner oss sj\u00e4lva inte l\u00e4ngre som ytterst ansvariga f\u00f6r att l\u00f6sa olika situationer och problem. V\u00e5r hj\u00e4rna kopplar av.<\/p>\n
Liknande fenomen har observerats p\u00e5 andra h\u00e5ll inom psykologin, den s\u00e5 kallade \u201dBystander effect\u201d (ungef\u00e4r: \u00e5sk\u00e5dareffekten) \u00e4r ett exempel p\u00e5 detta och har i studier flera g\u00e5nger bevisats. Bystander effect inneb\u00e4r att vi m\u00e4nniskor tenderar att (omedvetet) tolka v\u00e5rt eget ansvar som mindre, och tro att andra \u00e4n vi sj\u00e4lva ska agera eller hj\u00e4lpa till, om det finns flera personer i n\u00e4rheten. Exempelvis tenderar vi att i mindre utstr\u00e4ckning rapportera ett brott om vi upplever att fler \u00e4n vi sj\u00e4lva blivit vittnen, eller att oftare ta v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n ett barn vi har ansvar f\u00f6r p\u00e5 till exempel en lekplats eller ett kalas, om vi har andra vuxna i n\u00e4rheten. Detta menar m\u00e5nga forskare sker utan att vi ens t\u00e4nker p\u00e5 det.<\/p>\n
Vad inneb\u00e4r detta och hur kan det se ut i praktiken? N\u00e5got vi m\u00e4nniskor alltid har gjort, och i m\u00e5ngt och mycket fortfarande g\u00f6r, \u00e4r att f\u00f6rlita oss p\u00e5 hj\u00e4lp fr\u00e5n andra i v\u00e5r omgivning. Detta har varit en viktig del av v\u00e5r historia och v\u00e5r, f\u00f6rh\u00e5llandevis, \u00e4nd\u00e5 lyckade \u00f6verlevnad.<\/p>\n
Att vara utlandssvensk, det vill s\u00e4ga att vara svensk och bosatt i ett annat land (eller vilken nationalitet som helst egentligen utanf\u00f6r sin trygga hemmilj\u00f6) skulle kunna analyseras i ljuset av detta fenomen. I ett land som Spanien, och allra helst p\u00e5 Costa del Sol, d\u00e4r det finns gott om andra svenskar och skandinaver kan man v\u00e4l inte k\u00e4nna sig s\u00e4rskilt ensam\u2026 eller kan man det? Hur underbart det \u00e4n kan vara med v\u00e4rme och betydligt fler soldagar per \u00e5r j\u00e4mf\u00f6rt med Sverige, inneb\u00e4r en utlandsflytt ocks\u00e5 flera nya utmaningar.<\/p>\n
Att p\u00e5 ett s\u00e4tt ha tv\u00e5 hem, men \u00e4nd\u00e5 inte k\u00e4nna sig helt hemma n\u00e5gonstans; i Sverige p\u00e5 grund av att man flyttat eller i Spanien p\u00e5 grund av att man \u00e4r ny och oetablerad, kan i vissa fall sp\u00e4 p\u00e5 k\u00e4nslan av ensamhet. Kontakterna i Sverige kanske med tiden bleknar och gl\u00f6ms bort, samtidigt som de nya kontakterna i Spanien kanske \u00e4r ytligare eller inte s\u00e5 k\u00e4nslom\u00e4ssigt n\u00e4ra som man skulle \u00f6nska.<\/p>\n
En stark och positiv upplevelse som utlandsboende kan visa sig inneb\u00e4ra \u00e4r dock den hj\u00e4lpsamhet och samh\u00f6righet som kan uppst\u00e5 i k\u00e4nslan av att vara lite utanf\u00f6r sitt vanliga sammanhang. Det kan bidra till en \u00f6kad vilja att hj\u00e4lpa varandra genom att till exempel tipsa om olika saker, aktivitetsgrupper och umg\u00e4nge, facebook-grupper och diskussioner; \u201dvar hittar jag den b\u00e4sta hantverkaren?\u201d, \u201dvar kan jag k\u00f6pa svenska kanelbullar?\u201d. Inkludering i kontaktn\u00e4t, Svenska kyrkan och s\u00e5 vidare \u00e4r andra organisationer som har en historia av att hj\u00e4lpa med stort och sm\u00e5tt. Kanske k\u00e4nner man sig d\u00e5 lite \u201dhemma\u201d i den h\u00e4r nya gemenskapen, och riskerar att av just den anledningen inte heller riktigt v\u00e5ga ta steget att s\u00f6ka sig utanf\u00f6r sin bekv\u00e4mlighetszon? Integration kan vara komplext, s\u00e5v\u00e4l i Spanien som f\u00f6r de m\u00e4nniskor som lever under liknande f\u00f6rh\u00e5llanden hemma i Sverige.<\/p>\n
Vad \u00e4r det som g\u00f6r att vi k\u00e4nner oss trygga, delaktiga och \u201dsedda\u201d? Jag \u00e5terkommer till forskningsartikeln kring fysisk n\u00e4rhet och att h\u00e5lla n\u00e5gon i handen \u2013 de allra flesta m\u00e4nniskor \u00e4r beroende av relationer. Sp\u00e4dbarnet klarar sig inte sj\u00e4lv p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r, och studier har visat att m\u00e5nga av v\u00e5ra viktigaste sociala f\u00e4rdigheter l\u00e4rs in mycket tidigt i livet, fr\u00e5n personer i v\u00e5r omgivning. Vi \u00e4r s\u00e5 att s\u00e4ga \u201df\u00f6rprogrammerade\u201d att v\u00e4xa upp och leva i grupp. Att man till och fr\u00e5n kan k\u00e4nna sig ensam \u00e4r inget underligt, men det kan trots det finnas n\u00e5got skambelagt i att ber\u00e4tta det f\u00f6r andra eller att s\u00f6ka st\u00f6d, speciellt i ett samh\u00e4lle d\u00e4r vi ofta f\u00f6rv\u00e4ntas vara ganska sj\u00e4lvst\u00e4ndiga. \u00c4r det en svaghet att k\u00e4nna sig ensam? Nej! Tv\u00e4rtom \u00e4r det en styrka att v\u00e5ga s\u00f6ka st\u00f6d fr\u00e5n andra, ibland till och med en n\u00f6dv\u00e4ndighet.<\/p>\n
google_ad_client = ”ca-pub-4108016601726900”;
\n google_ad_slot = ”4324319218”;
\n google_ad_width = 728;
\n google_ad_height = 15;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det s\u00e4gs att m\u00e4nniskan \u00e4r ett flockdjur. Att vi trivs och framf\u00f6rallt \u00e5terh\u00e4mtar oss b\u00e4st tillsammans med andra. Ensam \u00e4r inte stark \u2013 eller? Denna artikel kommer att handla om just detta \u2013 m\u00e4nniskan och hennes fungerande i ensamhet och gemenskap! Av Hanna Willix, Leg. Psykolog e-post: hannawillix@gmail.com LinkedIn: Hanna Willix +46 70 356 86 […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":4932,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-4931","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n