Vad g\u00f6r en psykolog? Vissa har egna erfarenheter, andra kanske har f\u00f6rv\u00e4ntningar efter att ha sett TV-serier, dokument\u00e4rer eller spelfilmer. Ytterligare andra har kanske h\u00f6rt n\u00e5gon avskr\u00e4ckande historia fr\u00e5n en anh\u00f6rig eller l\u00e4st i media och t\u00e4nkt att \u201dJag ska d\u00e5 aldrig g\u00e5 till n\u00e5gon hj\u00e4rnskrynklare!\u201d. Av Hanna Willix, Leg. Psykolog
\ne-post: hannawillix@gmail.com
\nLinkedIn: Hanna Willix
\n+46 70 356 86 15
\n+34 684 363 922<\/p>\n
Min egen farfar, som gick bort f\u00f6r ett par \u00e5r sedan n\u00e4stan 90 \u00e5r gammal, skrattade alltid gott \u00e5t mitt yrkesval och sa med glimten i \u00f6gat: \u201dNu f\u00e5r man passa sig f\u00f6r vad man s\u00e4ger till dig!\u201d Det var kanske inte s\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nande. Min farfars erfarenhet av psykologer var minst sagt begr\u00e4nsad. N\u00e4r han skulle bli pilot i b\u00f6rjan p\u00e5 50-talet genomf\u00f6rde psykologer de l\u00e4mplighetsbed\u00f6mningar och psykologiska testningar som han fick genomg\u00e5. F\u00f6r honom var en psykolog lika med en jobbig typ som st\u00e4llde besv\u00e4rliga fr\u00e5gor!<\/p>\n
Sk\u00e4mt \u00e5sido. Jag vill ocks\u00e5 tro att det finns m\u00e5nga som sett psykologins positiva effekter, hur mycket f\u00f6r\u00e4ndring en m\u00e4nniska \u00e4r f\u00f6rm\u00f6gen till och hur n\u00e5got negativt kan bearbetas och kanske v\u00e4ndas till en djupare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sig sj\u00e4lv och sina medm\u00e4nniskor. Den numera ganska omfattande n\u00e4rvaron av psykologer i tidningarnas fr\u00e5gespalter, tv-soffor och radio \u00e4r ocks\u00e5 ett tecken p\u00e5 att intresset f\u00f6r \u00e4mnet i vilket fall verkar vara stigande.<\/p>\n
Men vad G\u00d6R egentligen en psykolog? Det \u00e4r en fr\u00e5ga som kan vara lite sv\u00e5r att besvara s\u00e5h\u00e4r kortfattat. F\u00f6r en psykolog med min teoretiska inriktning handlar arbetet om att hela tiden anpassa sig efter den specifika situationen och personen som sitter mittemot. S\u00e4llan g\u00e4ller att ett recept fungerar f\u00f6r alla.
\nDet finns antagligen lika m\u00e5nga varianter av behandlingar som det finns psykologer, vilket ibland kan vara problematiskt. Forskning och utv\u00e4rdering av metoder som psykologer anv\u00e4nder blir d\u00e5 sv\u00e5ra att analysera.<\/p>\n
Vad det \u00e4r som egentligen hj\u00e4lper m\u00e4nniskor som genomg\u00e5tt en psykologisk behandling kan d\u00e5 vara sv\u00e5rt att h\u00e4rleda; vilken del \u00e4r psykologens egen kompetens och personliga egenskaper, och vilken del kan tillskrivas den specifika metoden? Ett f\u00f6rs\u00f6k att reda i detta har varit de mer standardiserade psykologiska behandlingar som kommit under de senaste decennierna. Standardiserade och manual-baserade behandlingar \u00e4r till exempel vissa typer av KBT-behandlingar (Kognitiv Beteende Terapi).<\/p>\n
Man har en statistiskt s\u00e4kerst\u00e4lld metod med olika steg i en behandling som i forskning visat sig fungera f\u00f6r vissa, eller m\u00e5nga, m\u00e4nniskor. I terapin pr\u00f6var patient och terapeut att utforska nya beteenden och analyserar dessa tillsammans. De nya upplevelserna skapar i sin tur en grund f\u00f6r l\u00e5ngsiktigt mer h\u00e5llbara livsstrategier \u00e4n de tidigare. KBT har visat sig framf\u00f6rallt mycket effektivt f\u00f6r att behandla fobier och olika typer av \u00e5ngesttillst\u00e5nd.<\/p>\n
N\u00e4r man t\u00e4nker p\u00e5 en psykolog, ser m\u00e5nga kanske en \u00e4ldre man framf\u00f6r sig, som sitter tyst eller hummar medan patienten i fr\u00e5ga ligger ner p\u00e5 en soffa eller sch\u00e4slong och ber\u00e4ttar om sitt liv. Detta \u00e4r den klassiska bilden av psykoanalys, det vill s\u00e4ga den inriktning inom psykologin som Sigmund Freud introducerade i slutet av 1800-talet. Psykoanalysen blir i dagens samh\u00e4lle alltmer ovanlig, d\u00e4rmed inte sagt att den inte kan fylla sin funktion eller ha en viktig roll i vissa fall.<\/p>\n
Ur psykoanalysen har den modernare psykodynamiska inriktningen f\u00f6tts, den s\u00e5 kallade PDT (Psykodynamisk Terapi). Om psykoanalysen \u00e4r p\u00e5 tillbakag\u00e5ng \u00e4r PDT definitivt p\u00e5 v\u00e4g fram\u00e5t. Ny forskning publiceras varje dag och skillnaden mellan PDT och den \u00e4ldre tradition av psykoanalys den kommit fr\u00e5n blir allt tydligare.<\/p>\n
PDT handlar om att ta ett helhetsperspektiv p\u00e5 m\u00e4nniskan och hennes problem. Hennes n\u00e4ra relationer, dr\u00f6mmar och farh\u00e5gor. Hennes minnen och framtidstro, f\u00f6rest\u00e4llningar om v\u00e4rlden och sin roll i v\u00e4rlden, samt relationer till andra m\u00e4nniskor, i sin tur med egna beteenden och k\u00e4nslor.<\/p>\n
Var befinner sig d\u00e5 psykologin idag? Utan att generalisera v\u00e5gar jag p\u00e5st\u00e5 att dagens psykologer i m\u00e5nga fall \u00e4r betydligt mer delaktiga och aktiva \u00e4n vad som tidigare varit tradition. Dagens psykologer f\u00e5r ocks\u00e5 l\u00e4ra sig att ett visst m\u00e5tt av \u201dself-disclosure\u201d, det vill s\u00e4ga att dela med sig av sina egna upplevelser, inte som tidigare beh\u00f6ver ses som n\u00e5got negativt i en terapisituation, utan snarare som n\u00e5got som kan hj\u00e4lpa den terapeutiska processen fram\u00e5t. M\u00e5nga av dagens psykologer g\u00e5r mer ifr\u00e5n den \u201dexpertroll\u201d som tidigare varit f\u00f6rknippat med titeln i relation till patienten, och ser sig sj\u00e4lva mer som n\u00e5gon som \u00e4r en medm\u00e4nniska som hj\u00e4lper en annan medm\u00e4nniska. Man brukar tala om att psykologen visserligen \u00e4r expert p\u00e5 sin metod och p\u00e5 det m\u00e4nskliga psyket, men att patienten \u00e4r expert p\u00e5 sig sj\u00e4lv. Man m\u00e5ste allts\u00e5 samarbeta f\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5len.<\/p>\n
En psykolog kan ocks\u00e5 arbeta med human resources och personalfr\u00e5gor, organisations- och arbetspsykologiska fr\u00e5gor, neuropsykiatrisk testning (av exempelvis ADHD och Autism), personbed\u00f6mning och rekrytering inom exempelvis milit\u00e4ra yrken som i min farfars fall, men \u00e4ven nyrekrytering inom f\u00f6retag, gruppdynamik samt ledarskapsutveckling.<\/p>\n
Varf\u00f6r g\u00e5r man till psykologen och n\u00e4r kan man v\u00e4nda sig till en psykolog? Bilden av den typiske patienten har ocks\u00e5 den f\u00f6r\u00e4ndrats genom \u00e5ren. Fler har insett att alla kan beh\u00f6va hj\u00e4lp och st\u00f6d n\u00e5gon g\u00e5ng i livet, och psykisk sjukdom \u00e4r idag tack och lov inte lika stigmatiserat som det en g\u00e5ng varit. Det finns dessutom v\u00e4ldigt m\u00e5nga olika grader av psykologiska insatser; allt fr\u00e5n enklare st\u00f6d och samtalskontakter till psykiatri med medicinsk behandling och i sista fall heldygnsv\u00e5rd. Idag har m\u00e5nga v\u00e5rdgivare \u00e4ven uppt\u00e4ckt m\u00f6jligheterna med digital kontakt och internetbaserad behandling, n\u00e5gon som kan antas \u00f6ka \u00e4nnu mer under de kommande \u00e5ren.<\/p>\n
Man kan v\u00e4nda sig till en psykolog n\u00e4r som helst i livet. Kanske st\u00e5r man inf\u00f6r en livsf\u00f6r\u00e4ndring som man beh\u00f6ver st\u00f6d i att ta sig igenom, eller s\u00e5 har man nyligen upplevt en och beh\u00f6ver n\u00e5gon att bearbeta sina erfarenheter tillsammans med. Kanske har man varit med om n\u00e5got, nyligen eller tidigare i livet, som man skulle vilja dela och bearbeta tillsammans med n\u00e5gon annan. Kanske har man en anh\u00f6rig som \u00e4r sjuk eller g\u00e5tt bort, eller s\u00e5 s\u00f6ker man helt enkelt en st\u00f6rre k\u00e4nnedom om sig sj\u00e4lv och sitt fungerande. Sk\u00e4len kan vara m\u00e5nga och att s\u00f6ka psykologisk hj\u00e4lp inneb\u00e4r att man tar f\u00f6rsta steget i att \u201dhj\u00e4lpa sig sj\u00e4lv att hj\u00e4lpa sig sj\u00e4lv\u201d.<\/p>\n
Hur ska vi hj\u00e4lpa fler, och vad fungerar f\u00f6r vem? Att marknadsf\u00f6ra n\u00e5gon enskild metod som l\u00f6sningen f\u00f6r alla \u00f6kar snarare pressen p\u00e5 dem som inte drar nytta av behandlingen, ist\u00e4llet f\u00f6r att st\u00e4lla fr\u00e5gan: vad fungerar f\u00f6r vem? En grundtanke \u00e4r att eftersom alla m\u00e4nniskor \u00e4r olika, torde ocks\u00e5 olika behandlingar fungera olika bra f\u00f6r olika personer, ocks\u00e5 beroende p\u00e5 vilken period man befinner sig i i livet. Det \u00e4r individuellt, \u00e4ven om man med hj\u00e4lp av forskning funnit vissa grundl\u00e4ggande kunskaper som kan anses n\u00e4rmast \u201duniversella\u201d kring m\u00e4nniskans psyke och fungerande. Dessutom har man i forskning kunnat visa att relationen till psykologen \u00e4r viktig, det vill s\u00e4ga personkemin mellan den som s\u00f6ker hj\u00e4lp och den som ger hj\u00e4lp.<\/p>\n
Min \u00f6nskan och vision \u00e4r att fler ska se ett psykologbes\u00f6k lika sj\u00e4lvklart som ett bes\u00f6k hos tandl\u00e4karen eller sin husl\u00e4kare. H\u00e4lsa och v\u00e4lm\u00e5ende g\u00e4ller f\u00f6r knoppen s\u00e5v\u00e4l som kroppen!<\/p>\n
\u00c4r du nyfiken p\u00e5 att veta mer? Tveka inte att h\u00f6ra av dig.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vad g\u00f6r en psykolog? Vissa har egna erfarenheter, andra kanske har f\u00f6rv\u00e4ntningar efter att ha sett TV-serier, dokument\u00e4rer eller spelfilmer. Ytterligare andra har kanske h\u00f6rt n\u00e5gon avskr\u00e4ckande historia fr\u00e5n en anh\u00f6rig eller l\u00e4st i media och t\u00e4nkt att \u201dJag ska d\u00e5 aldrig g\u00e5 till n\u00e5gon hj\u00e4rnskrynklare!\u201d. Av Hanna Willix, Leg. Psykolog e-post: hannawillix@gmail.com LinkedIn: Hanna […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":4985,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-4984","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n