De flesta m\u00e4nniskor vill v\u00e4rna om milj\u00f6n och de av oss som \u00e4r medvetna om farorna att sl\u00e4ppa ut gifter i naturen och i storst\u00e4derna vill g\u00e4rna medverka till att f\u00f6rb\u00e4ttra milj\u00f6n. Och p\u00e5 lokal niv\u00e5 \u00e4r detta b\u00e5de m\u00f6jligt och n\u00f6dv\u00e4ndigt. Men kan vi p\u00e5verka den globala milj\u00f6n och hindra en hotande global uppv\u00e4rmning? Av Robert Lilljequist, Eurogeolog<\/p>\n
Mitt barnbarn fick i uppgift fr\u00e5n skolan att n\u00e4mna tre av de v\u00e4rsta luftf\u00f6roreningarna. Tro det eller inte – de \u00e4r alla naturliga och finns samlade i de \u00f6vre delarna av atmosf\u00e4ren: saltpartiklar fr\u00e5n oceanerna, svaveldioxid fr\u00e5n vulkanerna och finsand fr\u00e5n de stora \u00f6kenomr\u00e5dena (uppgift fr\u00e5n NASA). Sotpartiklar fr\u00e5n skogsbr\u00e4nder ger \u00e4ven sitt tillskott. Ibland s\u00e4nker sig dessa ansamlingar av partiklar ned \u00f6ver st\u00e4derna och orsakar allergier och retningar i luftsystemen hos m\u00e4nniskorna. Den nu aktiva vulkanen Holuhraun p\u00e5 Island sl\u00e4pper dagligen ut 60 000 ton svaveldioxid samt \u00e4ven vatten och koldioxid. Detta kan j\u00e4mf\u00f6ras med Sveriges \u00e5rliga utsl\u00e4pp p\u00e5 28 000 ton.<\/p>\n
Koldioxid absorberar 15 procent av den energi som str\u00e5lar ur fr\u00e5n planeten Jorden. Senare tids \u00f6verdrivna tro p\u00e5 att en v\u00e4xthuseffekt \u2013 orsakad av m\u00e4nniskans utsl\u00e4pp av koldioxid \u2013 leder till \u00f6kad temperatur, kan starkt ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Termiterna producerar mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket metangaser som den aktuella f\u00f6rbr\u00e4nningen av fossila br\u00e4nslen. Det kan till\u00e4ggas att metan \u00e4r 23 g\u00e5nger effektivare v\u00e4xthusgas \u00e4n koldioxid. Utbytet av CO2 mellan haven, landmassan och atmosf\u00e4ren \u00e4ger rum kontinuerligt och i j\u00e4mf\u00f6relse \u00e4r det m\u00e4nskliga bidraget otroligt litet. I december 2014 uppm\u00e4ttes 0,04% (n\u00e4ra 400 ppm = parts per million) koldioxid i atmosf\u00e4ren. M\u00e4nniskan andel \u00e4r cirka 1% av dessa 400 ppm. M\u00e4tningar har visat att koldioxiden i atmosf\u00e4ren stiger \u2013 men den \u00e4r inte p\u00e5 v\u00e4g mot h\u00f6ga rekordniv\u00e5er. \u00d6kningen \u00e4r snarare p\u00e5 v\u00e4g bort fr\u00e5n rekordl\u00e5ga niv\u00e5er. En ynklig f\u00f6r\u00e4ndring av balansen mellan hav och luft skulle orsaka betydligt st\u00f6rre klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4n n\u00e5gonting som m\u00e4nniskan \u00e4r i st\u00e5nd att producera.<\/p>\n
Den lilla h\u00f6jning vi sett av luftens halt fr\u00e5n 0,03 procent till 0,04 procent har varit gynnsam f\u00f6r m\u00e4nskligheten. \u00d6knarna har minskat, sk\u00f6rdarna \u00f6kat och Jorden har blivit cirka 10 procent gr\u00f6nare. N\u00e5gon annan inverkan p\u00e5 klimatet tycks den inte ha. IPCC:s p\u00e5st\u00e5ende att det \u00e4r 95 procent s\u00e4kert att den antropogena koldioxiden har orsakat minst h\u00e4lften av temperatur\u00f6kningen \u00e4r grundl\u00f6st. (IPCC \u00e4r f\u00f6rkortningen till \u201dThe Intergovernmental Panel on Climate Change\u201d , som \u00e4r en mellanstatlig, helpolitisk organisation). En minskning av molnm\u00e4ngden med tv\u00e5 procent, skulle vara tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att f\u00f6rklara hela temperatur\u00f6kningen sedan 1870-talet.<\/p>\n
Lite sv\u00e5rbegripliga siffror kan illustrera f\u00f6rdelningen av koldioxid i vattnen, p\u00e5 jorden och i luften. Oceanerna inneh\u00e5ller suspenderat 37 400 miljarder ton, landmassorna omkring 3 000 miljarder ton medan atmosf\u00e4ren endast hyser 720 miljarder ton. Detta kan s\u00e4ttas i relation till att vi m\u00e4nniskor bidrar med 6 miljarder ton.<\/p>\n
Om vi ser klimatf\u00f6r\u00e4ndringar i ett litet l\u00e4ngre perspektiv k\u00e4nner vi till att jorden har drabbats av minst fyra stora nedisningar under de senaste 400 000 \u00e5ren. Istiderna har varat i omkring 85 000 \u00e5r och varmare mellanliggande perioder (s k interglacialer) har varat under mellan 8 000 och 12 000 \u00e5r. Den senaste istiden slutade f\u00f6r lite mer \u00e4n 10 000 \u00e5r sedan. Under dess klimax var Atlanten 10 grader kallare \u00e4n idag och havsytan var 150 meter l\u00e4gre. Under de senaste \u00e5rhundradena har forskare visat att istider och jordens klimat i allm\u00e4nhet p\u00e5verkas av planeten Jordens bana i rymden och variationer i jordaxels lutning.<\/p>\n
Lutningen \u00e4r inte konstant utan v\u00e4xlar mellan 22o och 24o under cykler p\u00e5 41 000 \u00e5r. N\u00e4r lutningen \u00e4r som minst blir vintrarna mildare och somrarna svalare. F\u00f6rutom Jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning m\u00e5ste vi \u00e4ven ta h\u00e4nsyn till att jordaxel \u201dkr\u00e4nger\u201d p\u00e5 grund av p\u00e5verkan fr\u00e5n de andra planeterna i v\u00e5rt solsystem. Denna effekt kallas precession och p\u00e5verkar \u00e5rstidernas l\u00e4ngd. En bidragande orsak till att en istid intr\u00e4ffar har visat sig vara variationerna i styrka hos de solstr\u00e5lar som tr\u00e4ffar jordytan.<\/p>\n
Solens eruptioner och solfl\u00e4ckarna har en direkt p\u00e5verkan av klimatet p\u00e5 v\u00e5r jord. Solstr\u00e5lningen \u00e4r jordens prim\u00e4ra energik\u00e4lla, och d\u00e4rmed huvudorsaken till v\u00e5rt klimat. Solfl\u00e4ckar har observerats sedan mer \u00e4n 300 \u00e5r, och man har noterat ett samband mellan solfl\u00e4cksintensitet och klimat. Korrelationen mellan antalet solfl\u00e4ckar och solinstr\u00e5lningen \u00e4r tydlig, betydligt starkare \u00e4n korrelationen mellan koldioxidhalt och global medeltemperatur. Temperaturen kontrolleras ocks\u00e5 av atmosf\u00e4ren, vars v\u00e4xthuseffekt bromsar avkylningen.<\/p>\n
Enligt flera forskare \u00e4r den mest sannolika klimatf\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 sikt att vi g\u00e5r in i en ny istid. Det \u00e4r inte osannolikt att en markant temperaturs\u00e4nkning intr\u00e4ffar inom de n\u00e4rmaste tv\u00e5 hundra \u00e5ren, F\u00f6ljderna blir i s\u00e5 fall \u00f6desdigra f\u00f6r de tempererade och h\u00f6gindustrialiserade omr\u00e5dena p\u00e5 jorden.<\/p>\n
Det h\u00e4vdas att jordens isar h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rsvinna. I sj\u00e4lva verket har vi gott om is. Arktis \u00e5terh\u00e4mtar sig och Antarktis har slagit isrekord tre \u00e5r i rad. Avsm\u00e4ltningen av glaci\u00e4rer i Antarktis beror p\u00e5 geotermisk v\u00e4rme (aktiva vulkaner under isarna). De sm\u00e4lter underifr\u00e5n och har ingenting att g\u00f6ra med IPCC:s felaktiga p\u00e5st\u00e5ende om ett samband med \u00f6kad halt av koldioxid i atmosf\u00e4ren. Delar av kusten p\u00e5 Gr\u00f6nland har h\u00f6jt sig 120 m efter det den sista nedisningsperoden avtog. F\u00f6r 4 miljoner \u00e5r sedan var Gr\u00f6nland isfritt.<\/p>\n
Motst\u00e5ndet mot den r\u00e5dande trenden att industrins utsl\u00e4pp av koldioxid leder till \u00f6kande temperaturer st\u00e5r inte i motsats till inst\u00e4llningen att vi b\u00f6r v\u00e4rna om v\u00e5r milj\u00f6, minska on\u00f6diga utsl\u00e4pp och framf\u00f6r allt se till att v\u00e5ra tropiska tr\u00e4d inte sk\u00f6vlas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
De flesta m\u00e4nniskor vill v\u00e4rna om milj\u00f6n och de av oss som \u00e4r medvetna om farorna att sl\u00e4ppa ut gifter i naturen och i storst\u00e4derna vill g\u00e4rna medverka till att f\u00f6rb\u00e4ttra milj\u00f6n. Och p\u00e5 lokal niv\u00e5 \u00e4r detta b\u00e5de m\u00f6jligt och n\u00f6dv\u00e4ndigt. Men kan vi p\u00e5verka den globala milj\u00f6n och hindra en hotande global uppv\u00e4rmning? […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":5189,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-5188","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n