Enligt klassisk ekonomisk teori leder billigt och \u00f6verfl\u00f6digt kapital i slut\u00e4ndan till inflation, eftersom det skapar en situation d\u00e4r efterfr\u00e5gan p\u00e5 varor och tj\u00e4nster \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n utbudet, vilket driver upp priserna. Under de senaste sju \u00e5ren med fallande r\u00e4ntor och kvantitativa l\u00e4ttnader har emellertid inflationen varit i det n\u00e4rmaste obefintlig. Den har rentav f\u00f6rlorat sitt epitet som det st\u00f6rsta hotet mot ett lands ekonomi till sitt alter ego, deflationen. Av Jesper Hertz, Chief Representative Nordea Bank S.A.<\/p>\n
Sedan 2008 har centralbankerna successivt s\u00e4nkt sina r\u00e4ntor i ett f\u00f6rs\u00f6k att s\u00e4tta fart p\u00e5 ekonomin. Idag \u00e4r r\u00e4nteniv\u00e5erna i v\u00e4rlden extremt l\u00e5ga, n\u00e5got som alla sparare dystert har noterat. I vissa fall \u00e4r r\u00e4ntorna till och med negativa. Men den expansiva penningpolitiken via l\u00e4gre r\u00e4ntor har bara f\u00e5tt genomslag i ekonomin n\u00e4r den har kombinerats med mer radikala \u00e5tg\u00e4rder, s\u00e5som kvantitativa l\u00e4ttnader. I USA och Storbritannien till exempel, d\u00e4r tillv\u00e4xten tagit fart igen, har centralbankerna \u00e5terg\u00e5tt till att bed\u00f6ma n\u00e4r och med hur mycket styrr\u00e4ntan b\u00f6r justeras f\u00f6r att undvika problem med inflationen. Men i takt med att inflationsf\u00f6rv\u00e4ntningarna har avtagit, har de f\u00f6rv\u00e4ntade r\u00e4nteh\u00f6jningarna skjutits allt l\u00e4ngre p\u00e5 framtiden. Om inte inflationstrycket (t ex fr\u00e5n l\u00f6ne\u00f6kningar) blir till ett reellt hot, kan f\u00f6rv\u00e4ntningarna forts\u00e4tta att avta.<\/p>\n
Centralbanker tenderar att betrakta en lagom inflationsniv\u00e5 som \u00f6nskv\u00e4rd f\u00f6r en v\u00e4lm\u00e5ende ekonomi. Situationen idag aktualiserar emellertid fr\u00e5gan om man \u00f6ver huvud taget ska ha ett inflationsm\u00e5l, framf\u00f6r allt ett som vanligen uppn\u00e5s via r\u00e4ntejusteringar. Trots negativ inflation finns det \u00e4nd\u00e5 beslutsfattare som fortfarande anser det n\u00f6dv\u00e4ndigt att ”normalisera” r\u00e4ntorna p\u00e5 artificiell v\u00e4g. Men samtidigt som h\u00f6gre r\u00e4ntor var normen under tiden f\u00f6re finanskrisen 2008, var ocks\u00e5 inflationen h\u00f6gre. S\u00e5 varf\u00f6r normalisera r\u00e4ntorna nu, n\u00e4r inflationen \u00e4r allt annat \u00e4n normal?<\/p>\n
Den som st\u00e5r i skuld \u00e4r inte fri
\nEnligt en teori \u00e4r det hur som helst inte h\u00e5llbart med h\u00f6gre r\u00e4ntor i dagens l\u00e4ge. Anh\u00e4ngare till denna teori h\u00e4vdar att sporadiska f\u00f6rs\u00f6k i utvecklade l\u00e4nder att efter 2008 h\u00f6ja r\u00e4ntorna (Norge, Sverige, Australien och till och med euroomr\u00e5det) har varit kortlivade, eftersom skuldniv\u00e5erna och bankernas skulds\u00e4ttningsgrad helt enkelt \u00e4r f\u00f6r h\u00f6ga f\u00f6r att klara av h\u00f6gre r\u00e4ntor n\u00e5gon l\u00e4ngre tid.<\/p>\n
Erfarenheterna fr\u00e5n efterkrigstiden har l\u00e4rt oss att frukta inflationen, och det verkar vettigt att vara vaksam mot den. Men i dagens allt mer deflationspr\u00e4glade v\u00e4rld borde kanske centralbankerna sluta stirra sig blinda p\u00e5 inflationen och ist\u00e4llet fokusera p\u00e5 att skapa tillv\u00e4xt i syfte att f\u00e5 ner skulderna. Kommande generationer kommer att tacka dem om de g\u00f6r det, f\u00f6r det avgjort st\u00f6rsta hotet mot ett l\u00e5ngsiktigt ekonomiskt v\u00e4lst\u00e5nd utg\u00f6rs inte av vare sig inflationen och deflationen, utan av den oh\u00e5llbara globala skulds\u00e4ttningen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Enligt klassisk ekonomisk teori leder billigt och \u00f6verfl\u00f6digt kapital i slut\u00e4ndan till inflation, eftersom det skapar en situation d\u00e4r efterfr\u00e5gan p\u00e5 varor och tj\u00e4nster \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n utbudet, vilket driver upp priserna. Under de senaste sju \u00e5ren med fallande r\u00e4ntor och kvantitativa l\u00e4ttnader har emellertid inflationen varit i det n\u00e4rmaste obefintlig. Den har rentav f\u00f6rlorat […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":5200,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-5199","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n