ETT SORGLIGT KAPITEL H\u00c4R I SYDSPANIEN. Ibland har det dock ett lyckligt slut. Av Anders Rosell, chefredakt\u00f6r & formgivare<\/p>\n
F\u00f6r en tid sedan fick vi bes\u00f6k av en mindre pitbull-liknande hanhund som slog sig ned utanf\u00f6r v\u00e5rt staket. Inledningsvis var han skygg och avst\u00e5ndstagande. Men han v\u00e4grade l\u00e4mna sin plats. Djurv\u00e4nner, och speciellt, hundv\u00e4nner, som vi nu \u00e4r i den h\u00e4r familjen, tyckte vi f\u00f6rst\u00e5s synd om hunden och valde att \u00e4ven ge honom mat och vatten som han s\u00e5 tacksamt tog emot.<\/p>\n
Efter n\u00e5gon dag bytte han plats fr\u00e5n att ha h\u00e5llt sig bakom bilarna till att ligga direkt utanf\u00f6r v\u00e5r grind – trots att v\u00e5ra egna hundar sk\u00e4llde och bad honom fara \u00e5t pepparn. Han blev alltmer \u00f6ppen och tillgiven – och oerh\u00f6rt tacksam. Vi beslutade oss f\u00f6r att ta honom till ett av kennlarna f\u00f6r heml\u00f6sa hundar, men de var fullst\u00e4ndigt \u00f6verbelamrade med 400 heml\u00f6sa hundar.<\/p>\n
De kunde inte ta emot honom och vi blev samtidigt informerade att vi bodde i fel kommun f\u00f6r att f\u00e5 deras hj\u00e4lp. Vi m\u00e5ste ta oss till kenneln f\u00f6r heml\u00f6sa hundar i kommunen d\u00e4r vi bor. Enligt lagen f\u00e5r en \u201dkommunkennel\u201d inte neka att ta emot herrel\u00f6sa hundar och p\u00e5 somliga finns intresseorganisationer som ombes\u00f6rjer adoptioner och omplaceringar.<\/p>\n
Sagt och gjort, s\u00e5 fick det bli. V\u00e5r heml\u00f6sa hund \u2013 som vi vid det h\u00e4r laget d\u00f6pt till Pablo \u2013 hade heller inget mikrochipsnummer. P\u00e5 kenneln i v\u00e5r kommun, som var i v\u00e4ldigt fint skick, h\u00e4nvisade man dock till Polisen. Eftersom dessa samarbetar var vi tvugna att ha en utl\u00e5tande om h\u00e4ndertagande fr\u00e5n polisen. Om hunden ifr\u00e5ga inte har en \u00e4gare som h\u00e4mtar den inom 10 dagar avlivas den.<\/p>\n
Sorgligt, men d\u00e5 m\u00e5nga inte har n\u00e5got hem s\u00e5 \u00e4r avlivning dessv\u00e4rre b\u00e4sta utg\u00e5ngen. Vi hade dock tur den h\u00e4r g\u00e5ngen, och efter m\u00e5nga om och men slutade v\u00e5r historia lyckligt. Tack vare v\u00e5r hund\u00e4lskande skotska granne, som bott h\u00e4r i 25 \u00e5r och som sj\u00e4lv har r\u00e4ddat heml\u00f6sa hundar, lyckades vi att hitta ett hem till Pablo. L\u00e4s g\u00e4rna mer p\u00e5 sidan 53 om hundar som s\u00f6ker hem.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
ETT SORGLIGT KAPITEL H\u00c4R I SYDSPANIEN. Ibland har det dock ett lyckligt slut. Av Anders Rosell, chefredakt\u00f6r & formgivare F\u00f6r en tid sedan fick vi bes\u00f6k av en mindre pitbull-liknande hanhund som slog sig ned utanf\u00f6r v\u00e5rt staket. Inledningsvis var han skygg och avst\u00e5ndstagande. Men han v\u00e4grade l\u00e4mna sin plats. Djurv\u00e4nner, och speciellt, hundv\u00e4nner, som […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":58572,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,397],"tags":[],"class_list":["post-5237","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-ledare"],"yoast_head":"\n