Den \u00e4r olivgr\u00f6n till f\u00e4rgen, tjock som en underarm och flera meter l\u00e5ng. Kanske har du sett \u00f6dlesnoken under en promenad i Spaniens h\u00e4rliga vildmark. Tillsammans med Spaniens tre olika huggormar, Europas svarta \u00e4nka och den gula skorpionen \u00e4r \u00f6dlesnoken bland de djur som kan f\u00e5 hj\u00e4rtat att sl\u00e5 lite extra fort… Av Ola Josefsson<\/p>\n
Jag satte mig i tv-soffan f\u00f6r att se 15-nyheterna efter att ha beskurit n\u00e5gra frukttr\u00e4d. Redskapet, en l\u00e5ng tr\u00e4ds\u00e5g, hade jag st\u00e4llt precis utanf\u00f6r ing\u00e5ngen till l\u00e4genheten som jag vid tillf\u00e4llet hyrde p\u00e5 landet i Mijas kommun.
\nJag satt och tittade p\u00e5 nyheterna d\u00e5 jag upplevde det som att en gr\u00f6n plastp\u00e5se bl\u00e5ste \u00f6ver g\u00e5rdsplanen. Jag t\u00e4nkte inte mer p\u00e5 det f\u00f6rr\u00e4n jag tittade ut genom den \u00f6ppna d\u00f6rren mot g\u00e5rdsplanen \u00e4nnu en g\u00e5ng.<\/p>\n
Nej, det var ingen plastp\u00e5se. Det var en j\u00e4tteorm som r\u00f6rde sig \u00f6ver g\u00e5rdsplanen p\u00e5 v\u00e4g mot d\u00f6rr\u00f6ppningen. Jag tog ett par snabba steg, greppade tag om tr\u00e4ds\u00e5gen och fortsatte ett par meter till \u2013 och blev st\u00e5ende framf\u00f6r ormen som hade stannat upp.<\/p>\n
Ormens \u00f6verraskningsmoment gjorde att jag handlade som jag gjorde. Jag upplevde det som att den olivgr\u00f6nf\u00e4rgade ormen var p\u00e5 v\u00e4g in i min l\u00e4genhet. S\u00e5 ville jag inte ha det.
\nJag h\u00f6jde tr\u00e4ds\u00e5gen, siktade in mig p\u00e5 ormens huvud \u2013 och det small till samtidigt som ormens huvud blev i tv\u00e5 delar. Jag hade f\u00e5tt in en perfekt tr\u00e4ff.<\/p>\n
Jag brukar ber\u00e4tta episoden n\u00e4r jag f\u00e5r fr\u00e5gor om Spaniens vilda djur. Jag fick ber\u00e4ttat f\u00f6r mig den g\u00e5ngen att det troligtvis r\u00f6rde sig om en \u201dstegorm\u201d som jag hade d\u00f6dat. Ja, det var namnet p\u00e5 ormen enligt n\u00e5gra Spaniensvenskar. Ett smeknamn givetvis som kommer sig av att ormen \u00e4r flera steg l\u00e5ng…<\/p>\n
I verkligheten heter den Culebra Bastarda och \u00e4r Europas l\u00e4ngsta orm som kan bli upp emot tv\u00e5 meter. Den tillh\u00f6r sl\u00e4ktet \u00f6dlesnokar, \u00e4r giftig och faktum \u00e4r att den \u00e4r ganska vanlig och dessutom lite nyfiken. Hittills i \u00e5r (2014) har jag sett den vid tv\u00e5 tillf\u00e4llen. Ofta p\u00e5 platser med buskvegetation och d\u00e4r det finns mycket sand\u00f6dlor. Jag har h\u00f6rt fr\u00e5n badturister att den har ringlat f\u00f6rbi m\u00e4nniskor som legat p\u00e5 avskilda str\u00e4nder och solat. Lite s\u00e5 d\u00e4r lagom nyfiken…
\n\u00d6dlesnoken finns i l\u00e4nderna runt Medelhavet \u00e4ven om det finns genetiska skillnader mellan v\u00e4stliga och \u00f6stliga populationer. Den f\u00f6rekommer upp till cirka 2.100 meter \u00f6ver havet.<\/p>\n
Det finns en hel del vilda djur i Spanien. Getingar, bin, spindlar, skorpioner och ormar. Under sommarhalv\u00e5ret \u00e4r de mer i farten \u00e4n under \u00f6vrig tid p\u00e5 \u00e5ret. Experter h\u00e4vdar att de bara attackera om de k\u00e4nner sig hotade.
\nN\u00e4r jag var och vandrade i Sierra Nevada blev jag varnad f\u00f6r huggorm. Guiden upplyste mig om att den huggorm som finns h\u00e4r \u00e4r extra giftig. Bli biten av en huggorm mitt i den sydspanska fj\u00e4llv\u00e4rlden tillh\u00f6r inte det optimala. N\u00e5gon huggorm har jag dock \u00e4nnu inte sprungit p\u00e5 i Sierra Nevada.<\/p>\n
Det spanska landskapet och naturen brukar jag alltid sl\u00e5 ett extra slag f\u00f6r n\u00e4r folk vill ha tips p\u00e5 utflykter. F\u00f6ljdfr\u00e5gan blir i regel om det finns farliga, vilda och giftiga djur. I Spanien finns det ingen art som \u00e4r tillr\u00e4ckligt giftig f\u00f6r att d\u00f6da men det finns riskfaktorer. Uppskattningsvis 800.000 m\u00e4nniskor i Spanien \u00e4r allergiska mot bin och getingar. Barn \u00e4r mer k\u00e4nsliga \u00e4n andra. D\u00f6dligheten \u00e4r l\u00e5g, cirka 15 personer per \u00e5r.
\n\u201dEtt insektsbett kan orsaka svullnad som st\u00e4nger luftv\u00e4garna och hindra ankomsten av syre till lungorna\u201d f\u00f6rklarar Laureano Ribacoba, l\u00e4kare inom internmedicin vid akuten p\u00e5 sjukhuset Hospital Quir\u00f3n Bizkaia, i en tidningsintervju.<\/p>\n
Vissa bett och omfattningen kan vara d\u00f6dande. I somras avled en 89-\u00e5rig man i Gij\u00f3n efter att ha attackerats av en sv\u00e4rm av getingar som hade stuckit mannen 300 g\u00e5nger.
\nDen vanligaste faran \u00e4r \u201dpl\u00f6tsliga allergiska reaktioner\u201d. Efter att ha blivit stucken f\u00f6rsta g\u00e5ngen kanske det inte h\u00e4nder n\u00e5got men en allergisk process har startat. N\u00e4r du blir stucken n\u00e4sta g\u00e5ng drabbas du av en allergisk chock, s\u00e4ger allergologen Alicia Armentia verksam vid universitetssjukhuset R\u00edo Hortega i Valladolid.<\/p>\n
Hur k\u00e4nner du igen ett allergiskt utslag? Enligt uppgifter fr\u00e5n SEAIC (Sociedad Espa\u00f1ola de Alergolog\u00eda e Inmunolog\u00eda Cl\u00ednica) m\u00e4rker du det f\u00f6rst genom kl\u00e5da och utslag p\u00e5 omr\u00e5det d\u00e4r du blivit biten. Om det inte behandlas i tid kan symtomen leda till kr\u00e4kningar, kv\u00e4vning, medvetsl\u00f6shet och i v\u00e4rsta fall d\u00f6den.<\/p>\n
Barn \u00e4r k\u00e4nsligast d\u00e5 de v\u00e4ger mindre vilket g\u00f6r att giftet p\u00e5verkar mer. De \u00e4r nyfikna p\u00e5 saker, skrapar och kliar mer p\u00e5 bett vilket kan leda till infektioner s\u00e4ger doktor Dolores Hern\u00e1ndez vid allergiavdelningen p\u00e5 sjukhuset La Fe i Valencia som kommer med vissa r\u00e5d.<\/p>\n
Personer som \u00e4r extra k\u00e4nsliga och har intolerans b\u00f6r ha motgift eller vaccin till hands som av experter ber\u00e4knas vara effektiva till 95 procent. \u00c4ven sm\u00e5 apparater som skickar ut ultraljud rekommenderas, att undvika platser med stillast\u00e5ende s\u00f6tvatten, undvika att ha p\u00e5 sig gula kl\u00e4der och att inte g\u00e5 barfota i gr\u00e4set samt att undvika vissa parfymer.
\nFramf\u00f6r allt att inte gripas av panik om ett djur kommer i v\u00e4gen och undg\u00e5 h\u00e4ftiga r\u00f6relser. Djur attackerar i regel bara n\u00e4r de k\u00e4nner sig hotade.<\/p>\n
Det som myndigheterna fruktar mest i framtiden \u00e4r asiatiska getingar. 2010 kom en s\u00e4ndning gods fr\u00e5n Kina till Frankrike. Med godset f\u00f6ljde en fripassagerare som inom sin art beskrivs som en \u201dj\u00e4tte\u201d. D\u00e4refter har flera asiatiska getingar observerats i Europa.<\/p>\n
De har inga naturliga fiender vilket g\u00f6r att de f\u00f6r\u00f6kar sig och numera finns i de norra delarna av Spanien. Till skillnad mot andra getingar s\u00e5 sticker den asiatiska getingen flera g\u00e5nger. Enda l\u00f6sningen \u00e4r att dyka under vatten om du nu har n\u00e4ra till vatten vill s\u00e4ga. Annars \u00e4r det antihistaminer mot svullnad och sm\u00e4rta som g\u00e4ller.<\/p>\n
Ibland har jag h\u00f6rt folk kommenterat att Spanien har farliga spindlar och skorpioner. I regel handlar det mer om myter \u00e4n om verklighet. Som den europeiska svarta \u00e4nkan exempelvis.<\/p>\n
Legenden s\u00e4ger att den \u00e4ter upp sin partner efter parningsleken. Att den amerikanska kusinen \u00e4r 15 g\u00e5nger giftigare \u00e4n en kobra. Av de spindlar som lever i Spanien \u00e4r den europeiska svarta \u00e4nkan den som kanske \u00e4r farligast. Den \u00e4r varken hotfull eller livshotande farlig f\u00f6r de flesta. Men den kan orsaka allvarliga reaktioner hos barn och vuxna med h\u00e4lsoproblem.
\nBlir du stucken av en spindel b\u00f6r omr\u00e5det p\u00e5 huden tv\u00e4ttas ordentligt. Om symtomen blir v\u00e4rre b\u00f6r du upps\u00f6ka l\u00e4kare.<\/p>\n
R\u00e4dslan f\u00f6r ormar bygger oftast p\u00e5 fantasier eller mardr\u00f6mmar. Ormar f\u00f6redrar i verkligheten att fly och \u00e4r i regel v\u00e4ldigt skygga. Enligt ormexperter upplever ormen ett hugg som mycket traumatisk och den f\u00e5r k\u00e4mpa f\u00f6r att producera gift. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6redrar den alltid att fly.<\/p>\n
Men om den k\u00e4nner sig hotade s\u00e5 tvekar den inte att hugga eller bita. F\u00f6rs\u00f6k inte att f\u00e5nga den f\u00f6r att ta med den till sjukhus f\u00f6r att f\u00e5 motgift. F\u00f6rs\u00f6k heller aldrig att suga ut giftet fr\u00e5n s\u00e5ret p\u00e5 kroppen. Ormbett behandlas med huggormsserum och med kortison.
\nBeh\u00e5ll lugnet om du blir ormbiten. M\u00e5nga upplever yrsel eller annat obehag som bottnar i chocken av att bli ormbiten. Varje \u00e5r \u00e4r det cirka 120 personer som blir biten av en orm i Spanien.<\/p>\n
\u201dHuggormsbett g\u00f6r oftast ont och visar sig f\u00f6r det mesta som tv\u00e5 sm\u00e5 h\u00e5l eller prickar bredvid varandra p\u00e5 huden. Det \u00e4r vanligt att det runt bettet uppst\u00e5r en svullnad som kan sprida sig l\u00e4ngs den drabbade kroppsdelen\u201d skriver svenska landstinget p\u00e5 sin sjukv\u00e5rdsupplysning.<\/p>\n
Att bli biten av en huggorm kan leda till v\u00e4ldigt olika reaktioner. En del f\u00e5r bara en obetydlig svullnad, medan andra kan bli mycket sjuka. Hur starkt man reagerar beror p\u00e5 m\u00e4ngden gift som kommit in i kroppen och var man blivit biten. \u00c5lder och kroppsvikt har ocks\u00e5 betydelse. Barn, gamla och gravida \u00e4r s\u00e4rskilt k\u00e4nsliga.<\/p>\n
I Spanien finns ocks\u00e5 den gula skorpionen som du kan se i nattm\u00f6rker eftersom den ger ifr\u00e5n sig ultravioletta str\u00e5lar. Den \u00e4r ganska vanlig i Spanien och jag k\u00e4nner de som f\u00e5ngat den och lagt den i glasburk med sprit f\u00f6r att konservera den f\u00f6r att visa upp den f\u00f6r g\u00e4ster som kommer p\u00e5 bes\u00f6k; \u201dtitta h\u00e4r vad vi har i Spanien!\u201d<\/p>\n
Den gula skorpionen (8 cm) finns fr\u00e4mst i provinsen Almerias \u00f6ken samt i regionen Murcia i syd\u00f6stra Spanien. Den g\u00f6mmer sig bland stenar. Den gula skorpionen \u00e4r inte lika giftig som sin nordafrikanska sl\u00e4kting. Men stinget som den utdelar \u00e4r mycket sm\u00e4rtsamt och du f\u00e5r bl\u00e5sor. Du kan \u00e4ven drabbas av yrsel och feber eller k\u00e4nna dig allm\u00e4nt d\u00e5lig. Desinficera omr\u00e5det p\u00e5 huden och ta antihistaminer eller annat som motverkar allergier.<\/p>\n
Tre sorters huggormar
\nDet finns tre olika huggormar i Spanien. Den kantabriska huggormen (06) och tv\u00e5 andra som g\u00e5r under namnen Hocicuda (07) och \u00c1spid (08). Kantabrisk huggorm heter p\u00e5 svenska Vipera seoanei och ing\u00e5r i huggormssl\u00e4ktet.
\nHocicuda heter p\u00e5 svenska Latastes huggorm och \u00e4r ljusare i f\u00e4rgen \u00e4n den kantabriska. Hocicuda f\u00f6rekommer p\u00e5 Iberiska halv\u00f6n och \u00e4r extra s\u00e5rbar, populationen minskar. Den f\u00f6rekommer helst i skogsterr\u00e4ng, steniga omr\u00e5den med v\u00e4xtlighet, h\u00e4ckar, stenmurar och ibland \u00e4ven i kustn\u00e4ra sanddyner. Arten har ett p\u00e5tagligt aggressivt upptr\u00e4dande men anses inte vara s\u00e4rskilt giftig.
\n\u00c1spid eller Aspishuggorm \u00e4r giftig och dess bett har orsakat d\u00f6dsfall. Ungef\u00e4r 4 procent av alla obehandlade fall d\u00e4r en aspishuggorm har bitit en m\u00e4nniska uppskattas ha orsakat d\u00f6dsfall. Den finns i nord\u00f6stra Spanien.
\nRent generellt betraktas huggormar som lever i Pyren\u00e9erna, Sierra Nevada och nordv\u00e4stra Spanien som extra giftiga. I \u00f6vriga delar av Spanien beskrivs huggormen som giftig. Huggormen finns i skogar och p\u00e5 torra platser med enstaka vegetation. Huggormen i Spanien blir normalt mellan 45 till 80 centimeter.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den \u00e4r olivgr\u00f6n till f\u00e4rgen, tjock som en underarm och flera meter l\u00e5ng. Kanske har du sett \u00f6dlesnoken under en promenad i Spaniens h\u00e4rliga vildmark. Tillsammans med Spaniens tre olika huggormar, Europas svarta \u00e4nka och den gula skorpionen \u00e4r \u00f6dlesnoken bland de djur som kan f\u00e5 hj\u00e4rtat att sl\u00e5 lite extra fort… Av Ola Josefsson […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":5393,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-5392","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n