F\u00f6rb\u00e4ttringen av spansk ekonomi har under \u00e5r 2016 \u00f6vertr\u00e4ffat de mest optimistiska prognoser. Spanska Centralbanken som traditionellt producerar defensiva f\u00f6rv\u00e4ntningar, har kvartalsvis tvingats justera upp tillv\u00e4xtprognoserna. Det huvudsakliga sk\u00e4let till felbed\u00f6mningen \u00e4r sv\u00e5righeten att kvantifiera effekten av aggressiv amortering av skulder hos hush\u00e5ll och f\u00f6retag. F\u00f6r ekonomer \u00e4r detta ett relativt nytt samh\u00e4llsfenomen att beakta. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
\ne-post: ruben@hagakapital.se<\/p>\n
F\u00e5 ekonomier har i modern tid klarat av den skuldminskning som Spanien gjort de senaste \u00e5ren. Anledningen \u00e4r egentligen enkel om man t\u00e4nker efter. I de fall man \u00f6kar skulden, krymper det framtida konsumtionsutrymmet d\u00e5 pengarna f\u00f6rbrukas i f\u00f6rtid. N\u00e4r skulden minskar \u00f6kar konsumtionsutrymmet med den effekt att hush\u00e5llen kan k\u00f6pa fler varor och tj\u00e4nster vilket \u00f6kar efterfr\u00e5gan p\u00e5 produktion.<\/p>\n
F\u00f6retagen m\u00e5ste \u00f6ka produktionskapaciteten, flera jobb skapas, hush\u00e5ll f\u00e5r inkomster och d\u00e4rmed \u00f6kar k\u00f6pkraften som i sin tur bidrar till en \u00f6kad konsumtion och skatteinkomst. De senaste datan fr\u00e5n nationalr\u00e4kenskaperna indikerar att hush\u00e5llsskulderna ligger p\u00e5 ca 66 % av BNP avseende tredje kvartalet 2016. F\u00f6r hela \u00e5ret r\u00e4knar man med att hush\u00e5llens skulderna har minskat med ca 5,5 % av BNP. Skuldminskningen ligger d\u00e4rmed \u00f6ver \u00f6kningen i inhemsk konsumtion. Detta har gett spanska hush\u00e5ll ett finansiellt sparande p\u00e5 ca 130 % av BNP. L\u00e4gger man till fastighetstillg\u00e5ngar \u00e4r hush\u00e5llens nettof\u00f6rm\u00f6genhet imponerande 535 % av landets BNP.<\/p>\n
Institutionerna har felbed\u00f6mt den stora \u00f6kningen i spansk export. Spanien absorberar i \u00f6kad grad produktionen f\u00f6r export d\u00e5 s\u00e4nkta l\u00f6ner har gett l\u00e4gre produktionskostnader. De senaste \u00e5rens l\u00f6nes\u00e4nkningar borde ha lett till en urholkning av hush\u00e5llens konsumtionsutrymme. Detta \u00e4r dock inte fallet eftersom Spanien har haft deflation vilket har gett billigare varor och tj\u00e4nster. Kostnaderna f\u00f6r krediter har minskat d\u00e5 r\u00e4ntorna g\u00e5tt ner och ett l\u00e5gt oljepris har gett billigare energi. Reall\u00f6neminskningen har d\u00e4rf\u00f6r varit moderat.<\/p>\n
Antalet nya heltidsjobb \u00f6kade med ca 530 000 f\u00f6r \u00e5r 2016. Denna \u00f6kningstakt \u00e4r n\u00e4stan 4 g\u00e5nger h\u00f6gre en i USA som anses haft en solid utveckling. Under perioden 2015-07-01 till 2016-06-30 stod Spanien f\u00f6r ca 43 % av jobbskapande inom Eurozonen. Detta \u00e4r mycket imponerande d\u00e5 Spanien endast \u00e4r 9,5 % av Europas ekonomi.<\/p>\n
\u00c4ven IMF som senaste \u00e5ren vunnit samtliga t\u00e4vlingar i att beskriva Spanien som ett krisland, har \u00e4ndrat sin inst\u00e4llning. I den senaste rapporten fr\u00e5n november 2016, beskriver IMF utvecklingen som imponerande. Antalet kloka r\u00e5d begr\u00e4nsades till moderata skatte\u00f6kningar, effektivare sjukv\u00e5rd och utbildning.<\/p>\n
Vilka siffror kommer Spanien att producera det kommande \u00e5ret?
\nN\u00e4r det g\u00e4ller tillv\u00e4xtprognoser f\u00f6r 2017 s\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntar samtliga st\u00f6rre institutioner ca 2,5 % i \u00f6kad BNP. F\u00f6rv\u00e4ntningarna f\u00f6r 2016 var 2,5 % men facit kommer f\u00f6rmodligen att landa p\u00e5 ca 3,2 %. Om vi leker med tanken att konsensus p\u00e5 2,5 % blir slutresultatet f\u00f6r 2017 betyder det en l\u00e4gre real tillv\u00e4xt. Studerar man prognoserna lite mer noggrant s\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntar konsensus en inflation p\u00e5 hela 1,5 % f\u00f6r 2017. Detta ger en nominell tillv\u00e4xt p\u00e5 hela 4 %. Nominell tillv\u00e4xt \u00e4r relevant d\u00e5 man j\u00e4mf\u00f6r skulder i % av nominell BNP.
\nForts\u00e4tter hush\u00e5llen att l\u00e5na och amortera i samma takt kommer hush\u00e5llens krediter minska med ca 3 % i volym. L\u00e4gger vi ihop tillv\u00e4xt p\u00e5 4 % och skuldminskning p\u00e5 3 % blir slutresultatet hush\u00e5llsskulder p\u00e5 blygsamma 59 % av BNP vid slutet av 2017. Mindre skulder betyder l\u00e4gre kostnader f\u00f6r skulder och en \u00f6kning i konsumtionsutrymmet.<\/p>\n
\u00d6kningstakten f\u00f6r spansk export kommer f\u00f6rmodligen att forts\u00e4tta som ett resultat av l\u00f6ne\u00f6kningar i konkurrerande export ekonomier. Vidare kommer amerikanska r\u00e4nteh\u00f6jningar ge en starkare dollar mot euron och d\u00e4rf\u00f6r ge exportf\u00f6rdelar till hela eurozonen.<\/p>\n
Tillv\u00e4xten p\u00e5 arbetsmarknaden f\u00f6rv\u00e4ntas forts\u00e4tta i samma takt och konsensus f\u00f6rv\u00e4ntar ca 500 000 nya heltidsjobb n\u00e4sta \u00e5r. Andelen tempor\u00e4ra kontrakt var som h\u00f6gst 2007 med hela 29 %, i skrivande stund \u00e4r denna siffra ca 22,3 % och ligger p\u00e5 ett historiskt genomsnitt. F\u00f6ljdfr\u00e5gan blir om myten med tempor\u00e4ra kontrakt \u00f6verlever 2017?
\nF\u00f6r egen del f\u00f6rv\u00e4ntade jag en procentuell arbetsl\u00f6shet p\u00e5 18,9 % vid slutet av \u00e5ret 2016. Denna niv\u00e5 passerades redan vid kvartal 3. Med ber\u00e4kningen av 500 000 ny arbetstillf\u00e4llen och samma trend avseende \u00f6kningen i personer, utbildning och befolkningsutveckling, d\u00e5 kommer den procentuella arbetsl\u00f6sheten att ligga p\u00e5 ca 14,7 % vid slutet av 2017. F\u00f6rmodligen \u00e4r BNP f\u00f6rv\u00e4ntningarna konservativa och slutresultatet \u00f6vertr\u00e4ffar \u00e4ven n\u00e4sta \u00e5r i spannet 0,5 till 0,7 %. F\u00f6r egen del f\u00f6rv\u00e4ntar jag 3,2 % i BNP tillv\u00e4xt \u00e4ven n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n
Senaste \u00e5rens l\u00f6nsamhetspress mot spanska f\u00f6retag, som ett resultat av priss\u00e4nkningar p\u00e5 varor och tj\u00e4nster, kommer att f\u00f6rsvinna. Deflation byts ut mot inflation vilket ger b\u00e4ttre marginaler och h\u00f6gre l\u00f6nsamhet. Genom Centralbankens m\u00e5nads unders\u00f6kningar som bygger p\u00e5 ca 17 % av alla medelstora och stora f\u00f6retag, ser vi redan en markant \u00e4ndring i denna trend. St\u00f6rst \u00e4r l\u00f6nsamhetsutvecklingen inom industriproduktionen.<\/p>\n
N\u00e4r vi pratar om priset p\u00e5 l\u00f6nsamhet i form av aktiekurser, kommer vi med h\u00f6g sannolikhet att se en kraftig rekyl under kommande \u00e5ret. St\u00f6rst uppsving finns nog inom bank och finans, d\u00e5 det nuvarande priset inte alls avspeglar vare sig utmaningar eller l\u00f6nsamhetspotential.<\/p>\n
Mycket kan skrivas och m\u00e5nga har \u00e5sikter men ett \u00e4r helt s\u00e4kert. Den samh\u00e4llsekonomiska resan blir sp\u00e4nnande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6rb\u00e4ttringen av spansk ekonomi har under \u00e5r 2016 \u00f6vertr\u00e4ffat de mest optimistiska prognoser. Spanska Centralbanken som traditionellt producerar defensiva f\u00f6rv\u00e4ntningar, har kvartalsvis tvingats justera upp tillv\u00e4xtprognoserna. Det huvudsakliga sk\u00e4let till felbed\u00f6mningen \u00e4r sv\u00e5righeten att kvantifiera effekten av aggressiv amortering av skulder hos hush\u00e5ll och f\u00f6retag. F\u00f6r ekonomer \u00e4r detta ett relativt nytt samh\u00e4llsfenomen att beakta. […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":5967,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-5966","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n