\u201dK\u00e4nsla av att m\u00e5 mycket bra; stor upplevelse av v\u00e4lbefinnande trots ogynnsamma yttre omst\u00e4ndigheter\u201d. \u201dLycka \u00e4r en k\u00e4nsla av varaktigt v\u00e4lbehag\u201d. Av Hanna Willix, Leg. Psykolog
\ne-post: hannawillix@gmail.com
\nLinkedIn: Hanna Willix
\n+46 70 356 86 15
\n+34 684 363 922<\/p>\n
Lycka brukar beskrivas som ett tillst\u00e5nd karakt\u00e4riserat inte enbart av en avsaknad av sorg, utan fyllt av lycka i egenskap av sig sj\u00e4lvt. N\u00e4r \u00e4r m\u00e4nniskan lycklig, och vad \u00e4r det evolution\u00e4ra syftet med denna emotion (k\u00e4nsla)? Upplever vi i idag lycka oftare \u00e4n man gjorde f\u00f6rr, eller \u00e4r det i sj\u00e4lva verket precis tv\u00e4rtom?<\/p>\n
M\u00e5nga t\u00e4nker kanske att lycka till stor del h\u00e4nger ihop med en god h\u00e4lsa, en stor f\u00f6rm\u00f6genhet, ett lyckligt \u00e4ktenskap, resor, arbete eller annat. Men s\u00e5 \u00e4r det faktiskt (lyckligtvis) inte! Flertalet unders\u00f6kningar, m\u00e4tningar och forskningsstudier har visat att m\u00e4nniskor i en livssituation som ut\u00e5t sett verkar framst\u00e5 som mer gynnsam eller f\u00f6rdelaktig, p\u00e5 gruppniv\u00e5 faktiskt inte \u00e4r ett dugg lyckligare \u00e4n m\u00e4nniskor som lever under ut\u00e5t sett klart mindre gynnsamma f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n
Man kan se p\u00e5 lycka ur olika perspektiv. Ett biologiskt, eller om man s\u00e5 vill medicinskt, perspektiv. Lycka som ett tillst\u00e5nd av m\u00e5nga som en m\u00e4nniska kan uppleva, men m\u00f6jligen ett n\u00e5got \u201dextremt\u201d s\u00e5dant. Lycka kan ur detta perspektiv inte ses som n\u00e5gon form av normaltillst\u00e5nd. Om man f\u00f6rest\u00e4ller sig att kroppen hela tiden str\u00e4var efter n\u00e5gon slags balans, eller homeostas, kan konstant lycka knappast r\u00e4knas dit. Lycka kan snarare ses som en extrem k\u00e4nsloyttring, (vissa forskare har till och med dragit paralleller till symtom som framtr\u00e4der vid psykos), som i n\u00e5gon m\u00e5n ska regleras. Lycka \u00e4r ett n\u00f6dv\u00e4ndigt tillst\u00e5nd av m\u00e5nga i det m\u00e4nskliga k\u00e4nslolivets repertoar. D\u00e4rf\u00f6r har lycka, eller kanske snarare jakten p\u00e5 lycka, f\u00f6rm\u00e5gan att motivera oss att r\u00f6ra oss i riktning mot n\u00e5got vi hoppas kommer att g\u00f6r oss just lyckliga.
\nDetta resonemang leder oss till det andra perspektivet, vi kan kalla det ett slags social-konstruktionistiskt s\u00e5dant: vi f\u00f6rs\u00f6ker skapa lycka som vi f\u00f6rest\u00e4ller oss att den borde se ut. Alla har en h\u00f6gst personlig syn p\u00e5 vad som \u00e4r lycka, och den skiljer sig mellan olika kulturer, m\u00e4nniskor och tids\u00e5ldrar. Samh\u00e4llet, media och andra m\u00e4nniskor i v\u00e5r n\u00e4rhet, kan p\u00e5verka v\u00e5r syn p\u00e5 vad lycka skulle kunna vara.<\/p>\n
Hedonisk anpassning. Egentligen en ganska smart mekanism; vi tenderar att v\u00e4nja oss vid v\u00e5ra levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden, goda s\u00e5v\u00e4l som mindre gynnsamma s\u00e5dana. Detta i sin tur inneb\u00e4r att lyckan vi k\u00e4nner inf\u00f6r exempelvis ett nytt jobb, en efterl\u00e4ngtad resa eller en f\u00f6rdel i n\u00e5got avseende, tenderar att s\u00e5 sm\u00e5ningom klinga av. Vi v\u00e4njer oss helt enkelt vid hur vi har det, och f\u00e5r ut mindre dos \u201dlycka\u201d fr\u00e5n tanken p\u00e5 eller upplevelsen av detta \u00f6ver tid. Detta, menar m\u00e5nga, \u00e4r ett starkt argument till att vi inte b\u00f6r \u201dplacera\u201d v\u00e5r lycka i ekonomiska levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden utan p\u00e5 annat h\u00e5ll.<\/p>\n
Oberoende av hur man ser p\u00e5 lycka, kan konstateras att jakten p\u00e5 den intresserar, driver och engagerar oss. Tolkar vi lyckan som skapad av individen och att alla kan v\u00e4lja att se det positiva i allt, vinner vi visserligen en k\u00e4nsla av att vi kan p\u00e5verka v\u00e5rt eget liv och m\u00f6jligen en styrka i det under tyngre perioder, en slags f\u00f6rl\u00e4ngning av att skapa sin egen lycka \u00e1 la \u201dThe American Dream\u201d. Den synen riskerar dock samtidigt att indirekt skuldbel\u00e4gga den som inte \u00e4r lycklig. F\u00f6r om vi bortser fr\u00e5n alla faktorer i individens omgivning, har hen d\u00e5 sig \u201dsj\u00e4lv att skylla\u201d f\u00f6r att lyckan inte finns..? En klok person sa en g\u00e5ng: \u201dDet enda jag med s\u00e4kerhet kan veta n\u00e4r jag \u00e4r lycklig, \u00e4r att jag n\u00e5gon g\u00e5ng kommer att k\u00e4nna mig olycklig p\u00e5 nytt. Och det enda jag kan vara s\u00e4ker p\u00e5 n\u00e4r jag \u00e4r ledsen, \u00e4r att jag n\u00e5gon g\u00e5ng kommer att skratta igen\u201d.<\/p>\n
S\u00e5, kommer lycka inifr\u00e5n eller utifr\u00e5n? Ett integrerat syns\u00e4tt \u00e4r m\u00e5h\u00e4nda inte det mest sp\u00e4nnande, men kanske i sammanhanget det mest passande. M\u00e4nniskan \u00e4r i grunden ett flockdjur som i \u00e5tminstone n\u00e5gon grad givetvis p\u00e5verkas av b\u00e5de omst\u00e4ndigheter och m\u00e4nniskor omkring sig. Men kanske inte i lika stor utstr\u00e4ckning som man kunde tro.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u201dK\u00e4nsla av att m\u00e5 mycket bra; stor upplevelse av v\u00e4lbefinnande trots ogynnsamma yttre omst\u00e4ndigheter\u201d. \u201dLycka \u00e4r en k\u00e4nsla av varaktigt v\u00e4lbehag\u201d. Av Hanna Willix, Leg. Psykolog e-post: hannawillix@gmail.com LinkedIn: Hanna Willix +46 70 356 86 15 +34 684 363 922 Lycka brukar beskrivas som ett tillst\u00e5nd karakt\u00e4riserat inte enbart av en avsaknad av sorg, utan […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6029,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-6028","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n