Att f\u00f6lja den ekonomiska utvecklingen i ett land som Spanien, \u00e4r just nu en dr\u00f6m f\u00f6r en ekonomi intresserad n\u00f6rd. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
\ne-post: ruben@hagakapital.se<\/p>\n
Den 27 oktober sl\u00e4ppte INE (Instituto Nacional de Estadistica) f\u00e4rska syssels\u00e4ttningssiffror avseende tredje kvartalet. Antal nya jobb har under denna perioden landat p\u00e5 hissnande 226 500. Samma kvartal 2015 var siffran 151 000 nya jobb. F\u00f6r enkelhetens skuld kan vi j\u00e4mf\u00f6ra med utvecklingen i USA som anses vara mycket robust. Den amerikanska ekonomin producerade ca 534 000 nya jobb under samma period. USAs befolkning \u00e4r drygt 322 miljoner och Spaniens befolkning \u00e4r 46,3 miljoner. Om den procentuella utvecklingen hade varit lika stark i USA borde det ha skapats 1 600 000 nya arbetstillf\u00e4llen.<\/p>\n
Med andra ord \u00e4r skapandet av arbeten 3 g\u00e5nger h\u00f6gre i Spanien. Trots denna starka utvecklingen \u00e4r arbetsl\u00f6sheten p\u00e5 18,9%. Vad \u00e4r d\u00e5 sk\u00e4let till denna h\u00f6ga siffra?<\/p>\n
Vi tittar p\u00e5 de spanska hush\u00e5llen i ett l\u00e4ngre perspektiv. D\u00e5 har vi en person i hush\u00e5llet som arbetade utanf\u00f6r hemmet och en arbetade i hemmet. I samband med krisen 2008 d\u00e5 m\u00e5nga inom byggsektorn blev arbetsl\u00f6sa, \u00f6kade antal hush\u00e5ll d\u00e4r b\u00e5da var arbetsl\u00f6sa. Detta resulterade i att b\u00e5da personerna i hush\u00e5llet aktivt s\u00f6kte sig till arbetsmarknaden och den procentuella arbetsl\u00f6sheten \u00f6kade dramatiskt. I samband med att flera nu f\u00e5tt arbete, minskar deltagandet p\u00e5 arbetsmarknaden och kommer sannolikt landa p\u00e5 sitt historiska snitt. Om graden p\u00e5 deltagande p\u00e5 arbetsmarknaden i dag hade legat p\u00e5 ett historiskt genomsnitt, hade vi haft en procentuell arbetsl\u00f6shet p\u00e5 ca 9 %.<\/p>\n
Den 28 oktober kom prelimin\u00e4ra BNP siffror avseende det tredje kvartalet. De landade p\u00e5 0,7 % och en \u00e5rstakt p\u00e5 3,2 %. Den prelimin\u00e4ra kvartals siffran i juli reviderades upp fr\u00e5n 0,7 till 0,8 eftersom exporten \u00f6verraskande gick upp\u00e5t. Sannolikt kommer den senaste kvartals siffran att revideras upp av samma sk\u00e4l. Sedan 2009 har exporten \u00f6kat drygt 100 % och trenden \u00e4r stigande. Vid andra kvartalet i \u00e5r, var storleken p\u00e5 Spaniens ekonomi 0,5 % mindre \u00e4n den h\u00f6gsta niv\u00e5n som uppm\u00e4ttes andra kvartalet 2008. Vid utg\u00e5ngen av detta \u00e5r kommer ekonomins storlek vara p\u00e5 en ny \u201dAll Time HIgh\u201d.<\/p>\n
Hush\u00e5llsskulderna har minskat fr\u00e5n ca 85 % av BNP till ca 65 % av BNP. Huvuddelen av dessa \u00e4r bol\u00e5n med fastigheter som s\u00e4kerhet. Genomsnittlig bel\u00e5ningsgrad \u00e4r 63 % av marknadsv\u00e4rdet med h\u00e4nsyn till dagens genomsnittspris per kvadratmeter (1492 euro). Bankutl\u00e5ning till fastighetsbolag har sen 2010 minskat fr\u00e5n ca 430 miljarder euro till 172 miljarder euro. Volymen p\u00e5 bankutl\u00e5ning till sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag har minskat med ca 39 % de senaste sex \u00e5ren.<\/p>\n
Summerar vi fastighetstillg\u00e5ngar och finansiella tillg\u00e5ngar hos spanska hush\u00e5ll, uppg\u00e5r den totala hush\u00e5llsf\u00f6rm\u00f6genheten till ca 530 % av landets BNP. Innan krisen hade fastighetstillg\u00e5ngarna ett mycket h\u00f6gre v\u00e4rde och var ca 93 % av hush\u00e5llens tillg\u00e5ng. Det finansiella sparandet var relativt litet och resulterade i s\u00e5rbara hush\u00e5ll. Sedan dess har det finansiella sparandet \u00f6kat med \u00f6ver 100 % och utg\u00f6r idag ca 115 % av BNP. Hush\u00e5llen har i dagsl\u00e4get en sparkvot p\u00e5 ca 10 % vilket \u00e4r ett stabilt sparande.<\/p>\n
Oavsett hur man vrider och v\u00e4nder p\u00e5 siffrorna, eller vad man j\u00e4mf\u00f6r med, \u00e4r det om\u00f6jligt att hitta en ekonomi som haft samma utveckling senaste 3 \u00e5ren. Den drivande faktorn \u00e4r helt klart effekten av aggressiv amortering av hush\u00e5llsskulder. Detta har gett hush\u00e5llen ett st\u00f6rre konsumtionsutrymme vilket har \u00f6kat efterfr\u00e5gan p\u00e5 varor och tj\u00e4nster. F\u00f6retagen bem\u00f6ter den \u00f6kade efterfr\u00e5gan med st\u00f6rre produktion. F\u00f6r att \u00f6ka produktionen beh\u00f6vs arbetskraft vilket leder till att flera f\u00e5r inkomster och i sin tur konsumerar.<\/p>\n
En mycket befogad fr\u00e5ga man b\u00f6r st\u00e4lla sig \u00e4r varf\u00f6r denna positiva utveckling f\u00e5r en s\u00e5dan liten eller ingen medial uppm\u00e4rksamhet? Majoriteten av den mediala bevakningen omtalar Spanien som ett krisland med en banksektor som \u00e4r p\u00e5 fallrepet. Aptiten p\u00e5 nyheter som f\u00f6rst\u00e4rker bilden av kris \u00e4r om\u00e4ttlig. G\u00f6r vi samma studie av grannlandet Italien, kan vi konstatera att landet har skapat ca 900 000 nya arbetstillf\u00e4llen sedan september 2013. Men det fattas 200 000 nya jobb tills italiensk syssels\u00e4ttning passerar en ny \u201cAll Time High\u201d. Detta f\u00e5r ingen medial uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n
Ett liknande medialt fenomen \u00e4gde rum f\u00f6rra sommaren d\u00e5 siffrorna avseende Kinas BNP tillv\u00e4xt blev ifr\u00e5gasatt. Flera framst\u00e5ende ekonomer h\u00e4vdade h\u00f6gljutt att den faktiska tillv\u00e4xt var 3 % och inte 6,7 % enligt myndigheternas officiella siffra. Motiveringen till 3 % var att man tittade p\u00e5 tre faktorer: kreditgivning, energif\u00f6rbrukning och fraktvolym. \u00d6kningstakten f\u00f6r dessa l\u00e5g p\u00e5 3 % och d\u00e4rf\u00f6r var tillv\u00e4xten 3 %. I skrivande stund \u00e4r tillv\u00e4xten med avseende av dessa tre faktorer 9 % men ingen har h\u00f6jt sin r\u00f6st och h\u00e4vdat att Kinesisk BNP v\u00e4xer med 9 %.<\/p>\n
Bilden av en v\u00e4rldsekonomi som \u00e4r p\u00e5 fallrepet har mindre och mindre st\u00f6d fr\u00e5n den reala ekonomin. Trots brist p\u00e5 finanspolitiska reformer och protektionistiska politiska vindar v\u00e4xer den globala realekonomien i styrka. Globalt \u00e4r vi p\u00e5 v\u00e4g ut ur en l\u00e5gkonjunktur. Utvecklingen \u00e4r oj\u00e4mn men ekonomier som Spanien kommer h\u00f6gst sannolikt g\u00f6ra en stark b\u00f6rsresa.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Att f\u00f6lja den ekonomiska utvecklingen i ett land som Spanien, \u00e4r just nu en dr\u00f6m f\u00f6r en ekonomi intresserad n\u00f6rd. Av Ruben Larsen, Haga Kapital e-post: ruben@hagakapital.se Den 27 oktober sl\u00e4ppte INE (Instituto Nacional de Estadistica) f\u00e4rska syssels\u00e4ttningssiffror avseende tredje kvartalet. Antal nya jobb har under denna perioden landat p\u00e5 hissnande 226 500. Samma kvartal […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6039,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6038","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n