Responsen p\u00e5 f\u00f6rra m\u00e5nadens artikel (En Stor T\u00e5rta Till Spanska Hush\u00e5ll) var ov\u00e4ntad stor och menade att det vara f\u00f6r gott f\u00f6r att vara sant, till en mycket positiv \u00f6verraskning. Jag skall i denna artikel redog\u00f6ra f\u00f6r de tre mest vanliga fr\u00e5gorna samt f\u00f6rs\u00f6ka besvara dem efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
\ne-post: ruben@hagakapital.se<\/p>\n
Har utvecklingen hos Spaniens handelspartners g\u00e5tt i samma riktning? Hur ser skuldutvecklingen ut hos hush\u00e5ll och myndigheter i Europa? Har ECBs st\u00f6dk\u00f6p lett till en h\u00f6gre skulds\u00e4ttning, och vart tar den \u00f6kade likviditeten v\u00e4gen?<\/p>\n
Som svar p\u00e5 f\u00f6rste fr\u00e5gan s\u00e5 har tillv\u00e4xten varit mycket oj\u00e4mn i Europa. F\u00f6renklat kan man dela in l\u00e4nderna i tre grupper.
\n1. L\u00e4nder som inte har genomf\u00f6rt reformer samt \u00f6kat skulds\u00e4ttningen. 2. L\u00e4nder som inte har genomf\u00f6rt reformer men har minskat skulds\u00e4ttningen. 3. L\u00e4nder som har genomf\u00f6rt reformer och minskat skulds\u00e4ttningen.<\/p>\n
Skandinaviska l\u00e4nder samt Frankrike \u00e4r lysande exempel p\u00e5 ekonomier som har l\u00e5tsas som det regnar. Hush\u00e5llens skulder har \u00f6kat d\u00e5 hush\u00e5llen i stor utstr\u00e4ckning har f\u00f6rbrukat framtida inkomster. Detta har lett till flera beskattningsbara transaktioner och en \u00f6kad BNP tillv\u00e4xt. Denna utveckling \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte h\u00e5llbar och i n\u00e4ste l\u00e5gkonjunktur kommer dessa ekonomier ha stora utmaningar.<\/p>\n
Studerar vi skuldutvecklingen i Europa har den minskat, trots en \u00f6kning i n\u00e5gra ekonomier.<\/p>\n
Exempel p\u00e5 l\u00e4nder rangerad efter ekonomiernas storlek och i procent av BNP.
\nL\u00e4nder Hus S Topp Q1 2016 Snitt Statsskuld topp Q1 2016 Snitt
\nEU 64,70% 59,00% 57,50% 92,00% 90,00% 75,00%
\nTyskland 70,00% 53,20% 54,44% 81,00% 71,20% 66,20%
\nUK 99,50% 87,40% 59,28% 89,20% 89,20% 50,00%
\nFrankrike 56,50% 56,40% 36,05% 96,10% 96,10% 55,02%
\nItalia 43,90% 42,10 21,77% 132,70% 132,00% 109,51%
\nNederl\u00e4nderna 119,10% 111,40% 87,71% 73,10% 65,10% 57,76%
\nIrland 117,50% 57,80 % 86,76% 120,10% 93,80% 73,56%<\/p>\n
Enligt den mediala bilden har Europas ekonomiska h\u00e4lsa f\u00f6rv\u00e4rrats och utvecklingen har g\u00e5tt \u00e5t fel h\u00e5ll. Detta \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte verkligheten d\u00e5 siffrorna talar sitt tydliga spr\u00e5k.<\/p>\n
BNP tillv\u00e4xt drivs i slut\u00e4ndan av hush\u00e5llskonsumtion. N\u00e4r hush\u00e5llen inte har pengar att spendera blir det inga transaktioner oavsett hur effektivt f\u00f6retagen kan producera. I en milj\u00f6 d\u00e4r efterfr\u00e5gan \u00e4r vikande uteblir investeringar. P\u00e5 samma s\u00e4tt som hush\u00e5llen genom skuld\u00f6kning urholkar framtida konsumtions utrymme \u00f6kar \u00f6verskottet i pl\u00e5nboken n\u00e4r skulden minskar. Trenden f\u00f6r Europas hush\u00e5ll med avseende p\u00e5 framtida konsumtions f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r gl\u00e4djande positiv.<\/p>\n
Spanien som har genomf\u00f6rt n\u00e5gra lyckade strukturgrepp p\u00e5 arbetsmarknaden f\u00e5r nu betalt f\u00f6r detta i form av en stark tillv\u00e4xt. Italiens hush\u00e5llsskulder \u00e4r enbart p\u00e5 42 % och minskar. Denna trend kommer med all sannolikhet att forts\u00e4tta och tillv\u00e4xten har nu v\u00e4nt och \u00e4r positiv. Statens skulds\u00e4ttning \u00e4r 132 % och har passerat toppen. F\u00f6rra g\u00e5ngen Italien hade en statsskuld under 100 % var \u00e5r 1992.<\/p>\n
Har ECBs kvantitativa l\u00e4ttnader i form av k\u00f6p av obligationer gett n\u00e5gon effekt p\u00e5 inflationen? Fr\u00e5gan \u00e4r sv\u00e5r att besvara d\u00e5 vi inte vet hur inflationen har varit utan denna nya likviditet. Vad \u00e4r d\u00e5 syftet med st\u00f6dk\u00f6pen? Enkelt f\u00f6rklarat s\u00e5 k\u00f6per ECB begagnade obligationer, s\u00e4ljaren f\u00e5r betalt och likviditeten hamnar i banksystemet. Nu har banken f\u00e5tt l\u00e5na billiga pengar som kan l\u00e5nas ut till hush\u00e5ll och f\u00f6retag f\u00f6r konsumtion och investeringar. Efterfr\u00e5gan p\u00e5 nya l\u00e5n har dock varit mycket begr\u00e4nsad d\u00e5 l\u00e5ntagarna senaste \u00e5ren betalat av p\u00e5 gamla l\u00e5n.<\/p>\n
Europeisk deflation har i stor utstr\u00e4ckning varit importerad fr\u00e5n USA. Senaste \u00e5rens dollarf\u00f6rsvagning har gett oss billigare importvaror. Detta har lett till att europeiska producenter var tvungen s\u00e4nka priserna f\u00f6r att bem\u00f6ta valutaf\u00f6rsvagningen.
\nDen l\u00e5ga r\u00e4ntemilj\u00f6n har gett l\u00e5ntagarna f\u00f6rdelar och n\u00e5gra har i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning tagit tillf\u00e4llet i akt och amorterat aggressivt.
\nF\u00f6r att lyfta inflationen m\u00e5ste man \u00f6ka efterfr\u00e5gan fr\u00e5n hush\u00e5llen. Senaste \u00e5ren har hush\u00e5llen slickat s\u00e5ren efter krisen och d\u00e4rf\u00f6r har den l\u00e5ga r\u00e4ntan och den \u00f6kade likviditeten i det korta perspektivet inte lyft inflationen. Resultatet av hush\u00e5llens \u00f6kade k\u00f6pkraft ser vi nu i \u00f6kad efterfr\u00e5gan och BNP \u00f6kning. Detta kan f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6rst\u00e4rkas med strukturreformer och att l\u00e4nder med utrymme g\u00f6r infrastrukturinvesteringar.<\/p>\n
Globalt sett \u00e4r nog v\u00e4rlden p\u00e5 v\u00e4g ur en djup och kr\u00e4vande l\u00e5gkonjunktur. Efterfr\u00e5gan p\u00e5 finanspolitiska reformer och investeringar i infrastruktur \u00e4r h\u00f6g och EU har nyligen uppr\u00e4ttat en \u201dTask Force\u201d f\u00f6r dessa \u00f6vningar. Slutligen \u00e4r hush\u00e5llens och f\u00f6retagens framtidstro stark. Detta \u00e4r en mycket god indikator f\u00f6r konjunkturens riktning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Responsen p\u00e5 f\u00f6rra m\u00e5nadens artikel (En Stor T\u00e5rta Till Spanska Hush\u00e5ll) var ov\u00e4ntad stor och menade att det vara f\u00f6r gott f\u00f6r att vara sant, till en mycket positiv \u00f6verraskning. Jag skall i denna artikel redog\u00f6ra f\u00f6r de tre mest vanliga fr\u00e5gorna samt f\u00f6rs\u00f6ka besvara dem efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga. Av Ruben Larsen, Haga Kapital e-post: […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6086,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6085","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n