F\u00f6r egen del var slutresultatet mycket ov\u00e4ntat, \u00f6verraskningen var gigantisk och p\u00e5 bara ett \u00f6gonblick blev v\u00e4rlden v\u00e4nd upp och ned. Den politiska och strukturella f\u00f6r\u00e4ndring som Brexit inneb\u00e4r borde haft st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n institutioner som IMF, WB, OECD och BIS i form av kvalificerade konsekvensanalyser. F\u00f6rklaringen kan vara att samtliga f\u00f6rv\u00e4ntade ett annat slutresultat av folkomr\u00f6stningen. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
\ne-post: ruben@hagakapital.se<\/p>\n
M\u00e4ngden av publicerat material \u00e4r mycket begr\u00e4nsat i j\u00e4mf\u00f6relse med det material som publicerats i samband med den l\u00f6pande bevakning av ekonomisk utveckling f\u00f6r olika l\u00e4nder. Vidare kan man konstatera att valresultatet inte var prisat in i marknadens riskpremier. Priss\u00e4ttning p\u00e5 aktier och valutor har sv\u00e4ngt kraftigt och volatiliteten kommer f\u00f6rmodligen vara p\u00e5 en h\u00f6gre niv\u00e5 under de n\u00e4rmaste m\u00e5naderna.<\/p>\n
Komplexiteten i en kvalificerad konsekvensutredning med syftet att kvantifiera ekonomiska effekter \u00e4r mycket h\u00f6g. Ett stort antal os\u00e4kra antagande m\u00e5ste g\u00f6ras och det finns inga liknande historiska h\u00e4ndelser att studera som hj\u00e4lp. En h\u00f6g grad av \u00f6dmjukhet b\u00f6r beaktas i alla f\u00f6rs\u00f6k att kvantifiera konsekvenser p\u00e5 kort, medel och l\u00e5ng sikt. Dock \u00e4r behovet f\u00f6r att kvantifiera sannolika scenarier mycket h\u00f6gt.
\nInformationsvacumet \u00e4r gigantiskt och m\u00e4ngden av rykten med varierande konspiratoriska inslag \u00e4r p\u00e5tagligt.<\/p>\n
I ett f\u00f6rs\u00f6k att kortfattat sammanfatta analyser och kvalificerade studier, har jag tittat p\u00e5 arbeten som i f\u00f6rsta hand \u00e4r publicerade av OECD, IMF, WB och BIS. Vidare har jag tittat p\u00e5 arbeten dessa institutioner h\u00e4nvisar till i sina publikationer. Den huvudsakliga k\u00e4llan till data \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n en studie publicerad av OECD i april 2016.<\/p>\n
Fokusen \u00e4r p\u00e5 sannolika ekonomiska effekter i Storbritannien, UK, samt sannolika f\u00f6ljdeffekter f\u00f6r EU avseende handel och relevanta faktorer f\u00f6r ekonomisk tillv\u00e4xt.<\/p>\n
Sedan UK blev medlem av EU, har BNP per capita lite drygt f\u00f6rdubblats. \u00d6kningen har varit h\u00f6gre i UK \u00e4n i andra st\u00f6rre engelsktalande l\u00e4nder som Australien, US, Canada och New Zealand. Delar av tillv\u00e4xten b\u00f6r och m\u00e5ste h\u00e4rledas till en obegr\u00e4nsad, fri tillg\u00e5ng till EUs inre marknad. UK har \u00f6ver OECD snittet, liberala och flexibla regleringar f\u00f6r f\u00f6retag som har etablerat sig i UK i det syfte att komma \u00e5t EUs Inre marknad. Hela EU marknaden \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta avseende BNP och Trade.<\/p>\n
F\u00f6r innevarande \u00e5r har V\u00e4rldsbanken rankat UK som nummer 6 i indexet \u201cEasy Of Doing Business\u201d. Detta \u00e4r ovanligt h\u00f6gt bland de 189 rankade l\u00e4nderna. Att m\u00e4rka \u00e4r att under indexet avseende gr\u00e4ns\u00f6verskridande handel, gick ned fr\u00e5n nummer 36 till 38 det senaste \u00e5ret.<\/p>\n
N\u00e5gra sannolika antaganden om marknadsreaktioner och effekter.<\/p>\n
En stigande os\u00e4kerhet kring framtida kostnader f\u00f6r handel med EU, kommer att driva ned den allm\u00e4nna s\u00e4kerhetsniv\u00e5n. Detta kommer att bromsa den inhemska konsumtionen och investeringar samt kraftigt minska utl\u00e4ndska investeringar och kapitalinfl\u00f6den. I ett negativt scenario kan vi komma se stora utfl\u00f6den av kapital vilket kan leda till likviditetsbrister.<\/p>\n
UK har ett underskott i bytesbalansen p\u00e5 hela 7 % av BNP. Detta underskott har finansierats via FDI, \u201cForeign Direct investment\u201d. Kapitalinfl\u00f6det genom FDI kommer med all sannolikhet att stanna upp. UKs framtida tillg\u00e5ng till EUs inre marknad \u00e4r mycket oviss.
\nFDIs infl\u00f6d till UK har varit mycket attraktivt f\u00f6r investerare. Om vi summerar alla FDI infl\u00f6den till EUs 15 st\u00f6rsta ekonomier under \u00e5r 2014, gick ca 34 % till UK. Det huvudsakliga sk\u00e4let var strukturella f\u00f6rdelar med en flexibel arbetsmarknad och en djup integrering f\u00f6r handel med EU.<\/p>\n
Vinster fr\u00e5n avregleringar av EU byr\u00e5krati blir nog en besvikelse, d\u00e5 UK redan har mycket liberala och flexibla regleringar. Denna effekt kommer att intr\u00e4ffa vid det officiella uttr\u00e4det fr\u00e5n EU.<\/p>\n
Riskpremier f\u00f6r krediter samt en strypt tillg\u00e5ng till krediter, kommer i ett kortare perspektiv att \u00f6ka hush\u00e5llens och f\u00f6retagens kostnader f\u00f6r l\u00e5n. Os\u00e4kerhet samt en \u00f6kad kostnad kommer att leda till tuffare krav vid kreditgivning. Efterfr\u00e5gan p\u00e5 krediter kommer att d\u00e4mpas d\u00e5 os\u00e4kerheten leder till att hush\u00e5ll och f\u00f6retag skjuter upp eventuella investeringsbeslut.
\n'Uppskjutna konsumtions och investeringsbeslut samt l\u00e4gre s\u00e4kerhet kring framtida finansiell st\u00e4llning, kommer att p\u00e5verka tillg\u00e5ngspriser negativt. Os\u00e4kerheten kommer att urholka pundet och vidare \u00f6ka riskpremien f\u00f6r aktier. Det p\u00e5verkar \u00e4ven fastighetspriser och h\u00f6gre kreditkostnader som minskar fastighetstransaktioner.<\/p>\n
Mindre skatteinkomster d\u00e5 antal beskattningsbara transaktioner minskar. UK har redan i dag ett budgetunderskott p\u00e5 n\u00e4stan 5 %. Under f\u00f6ruts\u00e4ttning att man inte beslutar om ett fixerat underskott, kommer underskottet att v\u00e4xa ytterligare.<\/p>\n
L\u00e4gre investeringar som f\u00f6ljd av en urholkning i f\u00f6retagens s\u00e4kerhet kommer att leda till en \u00f6kning av antalet arbetsl\u00f6sa. Med andra ord en \u00f6kning av statens kostnader. En \u00f6kning i budgetunderskottet kommer att leda till en ytterligare \u00f6kning i den offentliga skulds\u00e4ttningen som ligger p\u00e5 drygt 89,5% av BNP f\u00f6r \u00e5r 2015. \u00d6kade kostnader och minskade inkomster leder till offentliga besparingar. Flera har argumenterat f\u00f6r att dessa kostnader kommer att finansieras via l\u00e4gre avgifter till EU. Avgiften som UK betalar till EU uppg\u00e5r till ca 0,37 % av BNP per \u00e5r. Vidare ligger avgiften fast till UK formellt l\u00e4mnar EU vilket sannolikt blir vid slutet av 2018. F\u00f6rst m\u00e5ste UK meddela EU om uttr\u00e4de, sen tar det 2 \u00e5r till ett formellt l\u00e4mnande. I samband med det officiella uttr\u00e4det, upph\u00f6r alla former av EU bidrag.<\/p>\n
Argument om att ett billigare pund kommer att \u00f6ka exporten och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt balansera ut negativa effekter har lyfts fram. Om allt annat \u00e4r lika kommer en billigare valuta ge f\u00f6rdelar d\u00e5 UK har ett stort handelsunderskott. Ett billigare pund skulle \u00f6ka exporten samt minska importen och ta ned handelsunderskottet. Dock \u00e4r det mycket osannolikt att ett billigare pund skulle balansera ut bortfallet i FDI. Den h\u00f6ga niv\u00e5n av FDI har varit starkt f\u00f6rknippad med tillg\u00e5ngen till EUs inre marknad. Den st\u00f6rsta f\u00f6rsvagningen vara Pund – USD och inte Pund – Euro.<\/p>\n
Produktivitetstillv\u00e4xten har de senaste \u00e5ren varit ett bekymmer f\u00f6r UK. Tillv\u00e4xten i produktivitet har varit markant l\u00e4gre i UK \u00e4n genomsnittet inom OECD. Detta har uppm\u00e4rksammats av samtliga externa institutioner. IMF, WB och OECD har entydigt rekommenderat UK att stimulera till \u00f6kade investeringar.
\nInvesteringar \u00e4r den enskilt viktigaste faktorn f\u00f6r produktivitetens tillv\u00e4xt. En minskning av investeringar och FDI d\u00e4mpar ytterligare produktivitetstillv\u00e4xten.<\/p>\n
Utl\u00e4ndska f\u00f6retag har genom etablering i UK haft fri tillg\u00e5ng till EUs inre marknad. Os\u00e4kerheten kommer att medf\u00f6ra att nyetableringar l\u00e4ggs till andra EU l\u00e4nder. I detta avseende \u00e4r Bank och Finans en bransch som drabbas tungt. Flera st\u00f6rre internationella bankar har redan annonserat sin exit. Verksamheter kommer i f\u00f6rsta hand att flyttas till andra EU l\u00e4nder f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla tillg\u00e5ngen till EUs inre marknad.<\/p>\n
Finansiella tj\u00e4nster kan fritt exporteras till annat medlemsland genom passportering. Denna m\u00f6jlighet kommer upph\u00f6ra i samband med det officiella uttr\u00e4det. Bankerna kommer i samband med en flytt av verksamhet till andra medlemsl\u00e4nder, s\u00e4ga upp dyra anst\u00e4llda. Rekrytering p\u00e5 ny ort kan ske till l\u00e4gre kostnader. Flera banker har p\u00e5b\u00f6rjat etablering i st\u00e4der som Frankfurt och Madrid. L\u00e4nder med liberala och f\u00f6ruts\u00e4gbara strukturella ramar kommer att f\u00f6redras.<\/p>\n
UKs export till EU l\u00e4nder uppg\u00e5r till ca 12 % av BNP och ca 45 % av den totala exporten. \u00c5 andra sidan g\u00e5r ca 7 % av EUs totala export till UK. Ca 3 000 000 arbetstillf\u00e4llen i UK \u00e4r f\u00f6rknippad med export till EU, detta g\u00f6r EU till en mycket viktig handelspartner. Avseende varor s\u00e5 har UK ett handelsunderskott med Eu p\u00e5 ca 5 %. N\u00e4r det kommer till tj\u00e4nster har UK ett handels\u00f6verskott p\u00e5 ca 1,2 %. Finansiella tj\u00e4nster i UK utg\u00f6r ca 7 % av BNP och anst\u00e4ller ca 4 % av arbetskraften. Exporten av finansiella tj\u00e4nster utg\u00f6r ca 2,5 % av BNP och ca 40 % g\u00e5r till EU. EU \u00e4r med andra ord en mycket viktig export marknad f\u00f6r finansiella tj\u00e4nster. M\u00f6jligheten att fritt exportera finansiella tj\u00e4nster till EU upph\u00f6r n\u00e4r det officiella uttr\u00e4det intr\u00e4ffar.<\/p>\n
En minskning i arbetskraftsinvandring fr\u00e5n andra medlemsstater \u00e4r h\u00f6gst sannolikt. Arbetskraftsinvandring fr\u00e5n andra EU-l\u00e4nder har de senaste \u00e5ren varit den drivande kraften i skapandet av arbetstillf\u00e4llen. Av 2 500 000 nya jobb som skapades under perioden 2005 till 2015 \u00e4r ca 2 200 000 skapade av invandrare. \u00d6ver 60 % av dessa skapades av EU immigranter. Enligt OECD har dessa bidragit till ca 0,7 % av BNP tillv\u00e4xten under perioden. Vilket utg\u00f6r i underkant av h\u00e4lften av tillv\u00e4xten.<\/p>\n
Till att b\u00f6rja med kan det vara l\u00e4mpligt att sammanst\u00e4lla n\u00e5gra centrala fr\u00e5gor som drev fram folkomr\u00f6stningen. Ett krav om suver\u00e4nitet och ingen ytterligare EU integration. Politiska beslut skall tas s\u00e5 n\u00e4ra medborgarna som m\u00f6jligt f\u00f6r att s\u00e4kra demokrati.<\/p>\n
Ingen EU avgift skall betalas (ca 0,37 % av BNP).
\nInga EU regleringar med l\u00f6fte om avreglering av on\u00f6dig EU byr\u00e5krati.
\nEtt stopp av immigrationen.<\/p>\n
Att uppskatta hur ett framtida handelsavtal mellan UK och EU kommer se ut b\u00f6r g\u00f6ras i ljus av vall\u00f6ftet, samt vilka befintliga avtal EU har med andra l\u00e4nder.<\/p>\n
I det fall UK v\u00e4ljer att fullf\u00f6lja vall\u00f6ftena i folkomr\u00f6stningen inneb\u00e4r ett nytt handelsavtal i princip WTOs reglering av handel. F\u00f6renklat inneb\u00e4r detta en tulltariff p\u00e5 ca 3 % p\u00e5 varor med undantag av bilar som \u00e4r 10 %. Vidare ingen r\u00e4tt att bedriva gr\u00e4ns\u00f6verskridande verksamhet f\u00f6r banker.<\/p>\n
Vad \u00e4r d\u00e5 sannolikt?
\nHandeln mellan UK och EU \u00e4r viktig f\u00f6r b\u00e5da parterna s\u00e5 n\u00e5gon form av l\u00e5ngsiktigt avtal kommer det att bli, men utl\u00e4ndska investerares aptit p\u00e5 investeringar i UK med syftet att komma \u00e5t EUs inre marknad begr\u00e4nsas markant.<\/p>\n
Vad blir konsekvensen f\u00f6r EU och i vilken utstr\u00e4ckning kommer vi att se en spridningseffekt av folkomr\u00f6stningar och \u00f6kade anti EU vindar?
\nN\u00e5gra argumenterar f\u00f6r att brexit \u00e4r b\u00f6rjan till slutet f\u00f6r EU samt att den ekonomiska tillv\u00e4xten i EU kommer drabbas h\u00e5rt. P\u00e5 andra sidan har folkomr\u00f6stningen splittrat UK. Skottland och Nordirland har redan kr\u00e4vt folkomr\u00f6stning med syftet att stanna i EU.<\/p>\n
En Nordirl\u00e4ndsk och Skotsk exit kan vara den kraft som verkar mer samlande och st\u00e4rker EU \u00e4n den Anti EU vind som bl\u00e5ser i andra l\u00e4nder. Huvuddelen av den s\u00e5 kallade anti EU vinden \u00e4r \u00f6nskem\u00e5l om att reformera EUs byr\u00e5krati och inte bryta upp handelsunionen.<\/p>\n
Kortsiktigt kommer EU att f\u00f6rsvagas politiskt, med l\u00e4gre tillit hos hush\u00e5ll och f\u00f6retag som kan d\u00e4mpa den ekonomiska tillv\u00e4xten. Detta kommer att f\u00f6ljas av en normalisering och den ekonomiska \u00e5terh\u00e4mtningen kommer att forts\u00e4tta. En n\u00e5got svagare Euro mot UDS och JPY kan ge exportf\u00f6rdelar f\u00f6r europeiska f\u00f6retag. Europeiska l\u00e4nder med strukturella och flexibla f\u00f6ruts\u00e4ttningar kommer att se en \u00f6kning i utl\u00e4ndska investeringar. Det minskade kapitalinfl\u00f6det till UK kommer att kanaliseras till andra EU ekonomier. EU kommer fortfarande att vara en gigantisk stormarknad f\u00f6r utl\u00e4ndska f\u00f6retag.<\/p>\n
Hur kommer Brexit p\u00e5verka Spanien?
\nSv\u00e5rt att kvantifiera men sannolikt kommer det bli f\u00e4rre fastighetsk\u00f6p av britter. F\u00e4rre fastighetsk\u00f6p p\u00e5verkar inte direkt BNP eftersom transaktioner av befintliga fastigheter inte ing\u00e5r i ekvationen.<\/p>\n
I ett extremt negativt utfall minskar antalet brittiska turister, m\u00f6jligtvis kommer brittiske resen\u00e4rer att v\u00e4lja bort destinationer som ligger l\u00e4ngre bort till f\u00f6rdel f\u00f6r Solkusten.
\nSpansk ekonomi kommer med h\u00f6g sannolikhet att absorbera delar av FDI bortfallet fr\u00e5n UK. Det kommer en ny spansk regering som tydligt vidaref\u00f6r reform politiken och ger stabilare strukturella ramar f\u00f6r utl\u00e4ndska investeringar. Den oro som \u00e4ger rum p\u00e5 finansmarknaderna kommer i mycket begr\u00e4nsad omfattning p\u00e5verka spanska konsumenters tillitsniv\u00e5.<\/p>\n
Konsumtions och investeringsbeslut har de senaste 4 \u00e5ren i princip varit op\u00e5verkad av perioder med finansiell oro. Spansk ekonomisk tillv\u00e4xt drivs n\u00e4stan uteslutande av inhemsk konsumtion. \u00c5r 2015 bidrog den inhemska efterfr\u00e5gan till en BNP \u00f6kning p\u00e5 ca 4,2 %.
\nMed avdrag f\u00f6r handelsunderskottet blev slutlig BNP tillv\u00e4xt ca 3,5 % f\u00f6r 2015.<\/p>\n
Brexit-cirkusen kommer f\u00f6rmodligen att verka enande och driva p\u00e5 reformprocessen inom EU.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6r egen del var slutresultatet mycket ov\u00e4ntat, \u00f6verraskningen var gigantisk och p\u00e5 bara ett \u00f6gonblick blev v\u00e4rlden v\u00e4nd upp och ned. Den politiska och strukturella f\u00f6r\u00e4ndring som Brexit inneb\u00e4r borde haft st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n institutioner som IMF, WB, OECD och BIS i form av kvalificerade konsekvensanalyser. F\u00f6rklaringen kan vara att samtliga f\u00f6rv\u00e4ntade ett annat slutresultat […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6156,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6155","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n