Nedst\u00e4mdhet, dystymi, f\u00f6rst\u00e4mningssyndrom, depression. \u201dK\u00e4rt\u201d barn har m\u00e5nga namn, om \u00e4n lite olika problembild. Depression \u00e4r en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i v\u00e4stv\u00e4rlden. Men vad inneb\u00e4r det egentligen att ha depression och vad kan man g\u00f6ra \u00e5t det? Hur hj\u00e4lper man en person som man misst\u00e4nker har depression? Av Hanna Willix, Leg. Psykolog
\ne-post: hannawillix@gmail.com
\nLinkedIn: Hanna Willix
\n+46 70 356 86 15
\n+34 684 363 922<\/p>\n
Tillf\u00e4lliga perioder av nedst\u00e4mdhet eller sorg \u00e4r m\u00e4nskligt och s\u00e4kert n\u00e5got som de flesta upplevt n\u00e5gon eller flera g\u00e5nger i livet. Sorg och ledsenhet kan komma av saknad efter en f\u00f6rlorad familjemedlem, en konflikt med n\u00e5gon n\u00e4rst\u00e5ende, ett f\u00f6rlorat v\u00e4nskapsband eller en avslutad k\u00e4rleksrelation. Nedst\u00e4mdhet kan ocks\u00e5 komma av ett alltf\u00f6r stort tryck p\u00e5 arbetet eller en privat pressad situation som blivit l\u00e5ngdragen. Stress kan p\u00e5verka, bland annat p\u00e5 grund av att ett l\u00e5ngvarigt uts\u00f6ndrande av \u201dstress-hormonet\u201d kortisol p\u00e5verkar k\u00e4nsliga strukturer i hj\u00e4rnan som kan leda till f\u00f6r\u00e4ndringar i kroppens serotonin- och dopaminsignalsystem. Dopamin f\u00f6rekommer i viktiga system som bland annat reglerar motorik, vakenhet, gl\u00e4dje, entusiasm, uppm\u00e4rksamhet och motivation.<\/p>\n
Det \u00e4r inte alltid man kan peka p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4rskilt som h\u00e4nt eller som utl\u00f6st depressionen. Det g\u00e4ller s\u00e4rskilt f\u00f6r \u00e5terkommande depressioner. Ibland r\u00f6r det sig ocks\u00e5 om helt naturliga reaktioner p\u00e5 n\u00e5got som intr\u00e4ffat i ens liv. Men n\u00e4r nedst\u00e4mdheten blir utdragen, l\u00e5ngvarig eller p\u00e5verkar flera eller alla omr\u00e5den i livet, d\u00e5 kan det vara dags att s\u00f6ka professionell hj\u00e4lp.<\/p>\n
N\u00e5gon klar gr\u00e4ns mellan depression och vanlig nedst\u00e4mdhet finns egentligen inte, men f\u00f6r att diagnosen depression ska st\u00e4llas kr\u00e4vs bland annat en kombination av flera symptom. De kliniska kriterierna f\u00f6r \u201degentlig depression\u201d, som det kallas i diagnosmanualen, \u00e4r bland annat nedst\u00e4mdhet st\u00f6rre delen av dagen och s\u00e5 gott som dagligen under minst tv\u00e5 veckor i f\u00f6ljd och ett tydligt minskat intresse och\/eller gl\u00e4dje f\u00f6r dagliga aktiviteter under samma tidsperiod. Ut\u00f6ver detta \u00e4ven n\u00e5gra av f\u00f6ljande symtom: betydande viktnedg\u00e5ng eller uppg\u00e5ng eller f\u00f6r\u00e4ndrad aptit, f\u00f6r\u00e4ndrade s\u00f6mnvanor, psykomotorisk oro eller h\u00e4mning, svaghetsk\u00e4nsla eller brist p\u00e5 energi, k\u00e4nslor av v\u00e4rdel\u00f6shet eller skuld, f\u00f6r\u00e4ndrade kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor (exempelvis minskad tanke- eller koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga) samt i vissa fall tankar p\u00e5 eller i v\u00e4rsta fall f\u00f6rs\u00f6k att avsluta sitt liv. Man kan ocks\u00e5 uppleva fysiska symtom, exempelvis sm\u00e4rta i magen eller ryggen.<\/p>\n
Som f\u00f6r alla psykiatriska diagnoser g\u00e4ller ut\u00f6ver kriterierna beskrivna ovan, \u00e4ven att personen i fr\u00e5ga ska vara i n\u00e5got avseende funktionsnedsatt p\u00e5 grund av sina besv\u00e4r; det vill s\u00e4ga ha sv\u00e5rt att fungera i vardagen och uppleva en f\u00f6rs\u00e4mrad funktion i sitt arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
\nAlkohol kan f\u00f6rv\u00e4rra. En l\u00e4ngre tids alkohol-drickande kan ge liknande symtom som vid en depression. Det g\u00e4ller framf\u00f6r allt regelbundet drickande och drickande f\u00f6r att bli berusad, vilket ocks\u00e5 kan ge ytterligare besv\u00e4r i form av \u00e5ngest. Att dricka alkohol medan man har depression inneb\u00e4r en risk, d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det b\u00e4st om man kan avst\u00e5 fr\u00e5n att dricka d\u00e5. Alkoholen p\u00e5verkar inte bara ett enskilt omr\u00e5de, utan m\u00e5nga olika delar av hj\u00e4rnan. Bland annat p\u00e5verkas v\u00e5rt bel\u00f6ningssystem, minne, motorik, k\u00e4nslor och vakenhet. Det finns ett samband mellan depression och att dricka mycket alkohol.<\/p>\n
Vad kan man g\u00f6ra om man \u00e4r orolig f\u00f6r sig sj\u00e4lv eller f\u00f6r n\u00e5gon annan? Det viktigaste \u00e4r att f\u00e5 kontakt med h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden om man \u00e4r orolig f\u00f6r n\u00e5gon i sin n\u00e4rhet, eller f\u00f6r sig sj\u00e4lv. P\u00e5 v\u00e5rdcentralen eller ett \u201dcentro de salud\u201d kan man f\u00e5 god hj\u00e4lp och slussning vidare till mer specialiserade enheter eller allm\u00e4npsykiatriska mottagningar om s\u00e5 beh\u00f6vs.<\/p>\n
Vilken typ av hj\u00e4lp kan man f\u00e5? Vad som \u00e4r hj\u00e4lpsamt h\u00e4nger till stor del ihop med hur allvarlig depressionen \u00e4r, det vill s\u00e4ga hur d\u00e5ligt personen m\u00e5r och hur l\u00e4nge det har varit s\u00e5. Vid mild eller m\u00e5ttlig depression kan fysisk aktivering kombinerat med psykologisk behandling vara ett f\u00f6rsta steg, och ibland vara tillr\u00e4ckligt. Om besv\u00e4ren kvarst\u00e5r eller om det redan fr\u00e5n b\u00f6rjan r\u00f6r sig om en sv\u00e5rare depression \u00e4r behandlingen som rekommenderas ofta antidepressiva l\u00e4kemedel, ibland i kombination med s\u00f6mnmedel f\u00f6r att f\u00e5 en normal dygnsrytm och b\u00e4ttre ork. \u00c4ven detta kan i vissa fall kombineras med psykologisk behandling. I allvarligare fall av depression kan behandling i form av ECT (Electroconvulsive therapy) eller TMS (Transkraniell Magnetstimulering) anv\u00e4ndas.<\/p>\n
Viktigt att ha med sig \u00e4r att detta \u00e4r v\u00e4ldigt generaliserat beskrivet, och att behandling alltid b\u00f6r vara anpassad och utformad efter individens personliga behov och livssituation.<\/p>\n
Det finns starkt vetenskapligt st\u00f6d f\u00f6r att personer med lindrig till m\u00e5ttlig depression har minst lika god effekt av psykoterapi som av l\u00e4kemedelsbehandling. Den psykologiska behandlingen inriktas d\u00e5 framf\u00f6r allt p\u00e5 problem som h\u00e4nger ihop med depressionen och personens tillvaro och vardag.<\/p>\n
P\u00e5 vilket s\u00e4tt har fysisk aktivitet en p\u00e5verkan p\u00e5 depressiva symtom och hur kan n\u00e5got tillsynes s\u00e5 \u201denkelt\u201d hj\u00e4lpa i vissa fall? N\u00e4r det g\u00e4ller l\u00e4tt till m\u00e5ttlig depression har forskare kunnat visa att daglig fysisk aktivitet i form av exempelvis promenader p\u00e5 30 minuter har en s\u00e5dan effekt att l\u00e4kemedel i m\u00e5nga fall kan undvikas. Det \u00e4r flera olika orsaker som tillsammans bidrar till en positiv effekt; exempelvis f\u00f6rb\u00e4ttras kognitiva funktioner av fysisk tr\u00e4ning, minnet och inl\u00e4rningsf\u00f6rm\u00e5gan f\u00f6rb\u00e4ttras, problem med s\u00f6mnst\u00f6rningar minskar, och sj\u00e4lvk\u00e4nslan \u00f6kar i m\u00e5nga fall. Dessutom har forskare nyligen kunnat visa att kroppen renas fr\u00e5n vissa f\u00f6r hj\u00e4rnan skadliga \u00e4mnen som f\u00f6rekommer vid depression orsakad av stress.<\/p>\n
Man brukar s\u00e4ga att ungef\u00e4r 20 % av alla m\u00e4nniskor i v\u00e4stv\u00e4rlden n\u00e5gon g\u00e5ng under livet kommer att f\u00e5 depression. Depression \u00e4r ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 vanligt hos kvinnor som hos m\u00e4n, och orsakerna till detta, om det r\u00f6r sig om faktiska skillnader eller om det mer handlar om en effekt av skillnader i rapportering av symtom, diskuteras.<\/p>\n
Kan man f\u00f6rebygga depression? Generellt rekommenderas bland annat att g\u00e5 ut i dagsljus varje dag, s\u00e4rskilt viktigt \u00e4r detta under de m\u00f6rkare \u00e5rstiderna om man bor i ett land l\u00e4ngre norrut, d\u00e5 \u00f6gonen f\u00e5r sv\u00e5rare att ta upp dagsljus under vinterhalv\u00e5ret. Att dessutom ha regelbundna rutiner f\u00f6r dygnsrytm och \u00e4tande kan ocks\u00e5 vara ett s\u00e4tt att f\u00f6rebygga, samt en n\u00e5gorlunda god balans mellan arbete och privatliv. Man diskuterar ocks\u00e5 faktorer som k\u00e4nsla av meningsfullhet, att ha en uppgift och ett socialt liv som man trivs med.<\/p>\n
\u201dF\u00e5r\u201d man vara deprimerad? Idag kan ett dilemma vara att det k\u00e4nns sv\u00e5rt att s\u00f6ka hj\u00e4lp n\u00e4r normen \u00e4r att vara lycklig och glad, (och helst dessutom vacker och framg\u00e5ngsrik). Men att vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 tidiga tecken b\u00e5de hos sig sj\u00e4lv och andra och s\u00f6ka hj\u00e4lp i tid, kan f\u00f6rb\u00e4ttra behandlingsprognosen. Det finns som sagt m\u00e5nga naturliga sk\u00e4l till att v\u00e5rt m\u00e5ende varierar under livet, men har man symtom som orsakar problem i vardagen ska man inte tveka att s\u00f6ka v\u00e5rd. B\u00f6rja g\u00e4rna med v\u00e5rdcentralen, husl\u00e4karen, en psykolog eller ditt lokala centro de salud. B\u00e4r ocks\u00e5 i minnet att det finns bra hj\u00e4lp att f\u00e5, och att de flesta som f\u00e5r r\u00e4tt hj\u00e4lp b\u00f6rjar m\u00e5 b\u00e4ttre redan efter n\u00e5gra veckor!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nedst\u00e4mdhet, dystymi, f\u00f6rst\u00e4mningssyndrom, depression. \u201dK\u00e4rt\u201d barn har m\u00e5nga namn, om \u00e4n lite olika problembild. Depression \u00e4r en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i v\u00e4stv\u00e4rlden. Men vad inneb\u00e4r det egentligen att ha depression och vad kan man g\u00f6ra \u00e5t det? Hur hj\u00e4lper man en person som man misst\u00e4nker har depression? Av Hanna Willix, Leg. Psykolog […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6158,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-6157","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n