I en miniserie i om tv\u00e5 artiklar ska jag g\u00e5 igenom och f\u00f6rs\u00f6ka reda ut begreppen vad g\u00e4ller v\u00e5ra tv\u00e5 vanligaste terapiformer. I f\u00f6rra numret pratade jag om KBT. Av Hanna Willix, Leg. Psykolog
\ne-post: hannawillix@gmail.com
\nLinkedIn: Hanna Willix
\n+46 70 356 86 15
\n+34 684 363 922<\/p>\n
PDT. Den teoretiska inriktning som ligger undertecknad psykolog varmast om hj\u00e4rtat \u00e4r den psykodynamiska (f\u00f6rkortat PDT). PDT inneb\u00e4r ett \u00f6ppet och utforskande f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, och en anpassning efter individen. En lugn och trygg atmosf\u00e4r som skapar f\u00f6rtroende och vilja att utforska k\u00e4nslor, ibland jobbiga s\u00e5dana. Relationer \u00e4r centrala, dels de relationer patienten har utanf\u00f6r terapirummet, de relationer patienten vuxit upp med, men \u00e4ven relationen i rummet mellan patienten och mig som behandlare under v\u00e5rt arbete tillsammans. Tillsammans \u00e4r ett nyckelord i sammanhanget.<\/p>\n
Psykologen m\u00e5 vara expert p\u00e5 sin metod och delar av m\u00e4nskligt psyke och fungerande, men personerna vi m\u00f6ter \u00e4r experter p\u00e5 sig sj\u00e4lva; sina k\u00e4nslor och upplevelser. Vi beh\u00f6ver arbeta tillsammans f\u00f6r att n\u00e5 resultat.<\/p>\n
Vid flertydiga eller m\u00e5ngbottnade fr\u00e5gest\u00e4llningar kan entydiga eller alltf\u00f6r enkla m\u00e5lformuleringar vara otillr\u00e4ckliga. Genom att i samtal med en PDT-terapeut ta upp aktuella problem och tillsammans betrakta dessa i ljuset av tidigare erfarenheter och vad man varit med om, kan man n\u00e5 \u00f6kad insikt om k\u00e4nslors sammanhang och orsak.<\/p>\n
Vad kan t\u00e4nkas p\u00e5verka att man k\u00e4nner som man g\u00f6r inf\u00f6r en viss situation? En \u00f6kad medvetenhet om de egna drivkrafterna och vad som styr v\u00e5rt handlande kan leda till att man v\u00e5gar prova nya s\u00e4tt att vara. Enligt psykodynamisk teori \u00e4r en del av det vi k\u00e4nner, t\u00e4nker och vill styrt av omst\u00e4ndigheter inom oss som vi bara till viss del eller inte alls \u00e4r medvetna om. Det kan vara \u00f6nskningar eller behov som vi inte \u201dvill\u201d se, exempelvis f\u00f6r att det skulle p\u00e5verka hur vi ser p\u00e5 oss sj\u00e4lva eller av r\u00e4dsla f\u00f6r att andra kanske skulle ta avst\u00e5nd fr\u00e5n oss.<\/p>\n
Inom PDT \u00e4r en utg\u00e5ngspunkt att psykiska symtom som \u00e5ngest eller depression uppkommer n\u00e4r det inte g\u00e5r att hitta mer fungerande s\u00e4tt att hantera sina k\u00e4nslor eller relationer till andra. Symtom p\u00e5 att det inte g\u00e5tt att hitta konstruktiva l\u00f6sningar p\u00e5 livsproblem ses som i n\u00e5gon form meningsb\u00e4rande uttryck som det g\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5. En orsak till att det \u00e4r sv\u00e5rt att hitta konstruktiva l\u00f6sningar kan till exempel vara att man \u00e4r omedveten om och d\u00e4rmed inte tar h\u00e4nsyn till f\u00f6rh\u00e5llanden som inverkar p\u00e5 hur man sj\u00e4lv beter sig, k\u00e4nner och t\u00e4nker. Med en \u00f6kad medvetenhet och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r bakomliggande faktorer, \u00f6kar ocks\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att hantera inre eller yttre konflikter och sv\u00e5righeter.<\/p>\n
M\u00e5nga \u00e4r fokuserade p\u00e5 skillnaderna mellan de ovan beskrivna psykologiska inriktningarna. Jag tycker att det \u00e4r mer intressant att tala om likheterna. Gemensamt \u00e4r att man utifr\u00e5n en samarbetsrelation arbetar med fokus p\u00e5 aktuella problem s\u00e5 som de tar sig uttryck i vardagen. B\u00e5da inriktningarna anv\u00e4nder metoder som inriktar sig p\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else och acceptans inf\u00f6r sina egna tankar, k\u00e4nslor och beteenden. I f\u00f6rl\u00e4ngningen ocks\u00e5 i vissa fall f\u00f6r\u00e4ndring av desamma.<\/p>\n
Ist\u00e4llet f\u00f6r att fastna i vem som g\u00f6r vad b\u00e4st, borde det v\u00e4sentliga ist\u00e4llet vara att forts\u00e4tta avstigmatisera psykisk oh\u00e4lsa och forts\u00e4tta utveckla goda behandlingar. F\u00f6r faktum \u00e4r att vi fortfarande har en l\u00e5ng v\u00e4g att g\u00e5; psykiska diagnoser st\u00e5r f\u00f6r en v\u00e4ldigt stor del av sjukskrivningarna idag och det forts\u00e4tter att \u00f6ka enligt rapporter fr\u00e5n F\u00f6rs\u00e4kringskassan. Dock tycks intresset f\u00f6r psykologins stora m\u00f6jligheter till f\u00f6r\u00e4ndring och positiva effekter st\u00e4ndigt \u00f6ka i v\u00e5rt samh\u00e4lle, vilket \u00e4r roligt att se! I takt med detta minskar stigmat som l\u00e4nge funnits kring psykiska besv\u00e4r. Det \u00e4r fascinerande hur mycket f\u00f6r\u00e4ndring en m\u00e4nniska \u00e4r f\u00f6rm\u00f6gen till och hur n\u00e5got negativt kan bearbetas och ibland v\u00e4ndas till en djupare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sig sj\u00e4lv och sina medm\u00e4nniskor.<\/p>\n
Vad fungerar f\u00f6r vem? Hur kan fler bli hj\u00e4lpta? Att marknadsf\u00f6ra en enskild metod som l\u00f6sningen f\u00f6r alla \u00e4r verkligen inte vad jag \u00e4r ute efter, vilket f\u00f6rhoppningsvis \u00e4r tydligt vid det h\u00e4r laget. Det f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet riskerar snarare \u00f6ka pressen p\u00e5 den som eventuellt inte drar nytta av sin behandling. Ist\u00e4llet b\u00f6r vi f\u00f6r st\u00e4lla oss fr\u00e5gan: vad fungerar f\u00f6r vem?<\/p>\n
\u00c4ven om man med hj\u00e4lp av forskning funnit vissa grundl\u00e4ggande kunskaper som kan anses n\u00e4rmast \u201duniversella\u201d kring m\u00e4nniskans psyke och fungerande, \u00e4r mycket individuellt. En grundtanke blir d\u00e5 att olika behandlingar borde fungera olika bra f\u00f6r olika personer (ut\u00f6vare som patienter), ocks\u00e5 beroende p\u00e5 typ av besv\u00e4r och vilken period man befinner sig i i livet.<\/p>\n
M\u00e5nga studier har ocks\u00e5 pekat p\u00e5 att relationen till psykologen \u00e4r viktig, det vill s\u00e4ga personkemin mellan den som s\u00f6ker hj\u00e4lp och den som ger hj\u00e4lp. S\u00e5 v\u00e4lj en terapeut du f\u00e5r f\u00f6rtroende f\u00f6r och trivs med, snarare \u00e4n att utg\u00e5 fr\u00e5n vilken psykologisk inriktning han eller hon har. (Men se g\u00e4rna till att personen i fr\u00e5ga har en bra utbildning).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I en miniserie i om tv\u00e5 artiklar ska jag g\u00e5 igenom och f\u00f6rs\u00f6ka reda ut begreppen vad g\u00e4ller v\u00e5ra tv\u00e5 vanligaste terapiformer. I f\u00f6rra numret pratade jag om KBT. Av Hanna Willix, Leg. Psykolog e-post: hannawillix@gmail.com LinkedIn: Hanna Willix +46 70 356 86 15 +34 684 363 922 PDT. Den teoretiska inriktning som ligger undertecknad […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6163,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-6162","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n