Fr\u00e5gan kan upplevas b\u00e5da kontroversiell och irriterande i ljuset av fastighetsbubblan som sprack f\u00f6r snart 8 \u00e5r sen. F\u00f6r att belysa fr\u00e5gan kan det vara nyttigt att reflektera \u00f6ver kreditfenomenet samt den enorma aptit som finns p\u00e5 denna drog. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
\ne-post: ruben@hagakapital.se<\/p>\n
V\u00e4stliga ekonomier inklusive Spanien, har de senaste 50 \u00e5ren i stor utstr\u00e4ckning, byggt den ekonomiska utvecklingen p\u00e5 krediter. Vad h\u00e4nder egentligen n\u00e4r n\u00e5gon v\u00e4ljer att finansiera ett k\u00f6p via krediter? I grunden vill man k\u00f6pa n\u00e5got som man inte har pengar till.<\/p>\n
Krediten inneb\u00e4r att man konsumerar sina framtida inkomster innan man har f\u00e5tt dom. Konsekvensen blir f\u00f6rst\u00e5s att inkomsten till stor del \u00e4r f\u00f6rbrukad innan hush\u00e5llen f\u00e5r den. Den framtida konsumtionsf\u00f6rm\u00e5gan
\nminskar i snabb takt vilket leder till skuld\u00f6kning, eftersom skulden \u00e4r f\u00f6rknippad med en r\u00e4ntekostnad av mycket oviss storlek.<\/p>\n
Individens aptit p\u00e5 att f\u00f6rbruka sina inkomster i f\u00f6rskott \u00e4r s\u00e5 stark, att man v\u00e4ljer att betala en mycket oviss kostnad (framtida r\u00e4ntekostnader), f\u00f6r att f\u00e5 delta i \u00f6vningen.<\/p>\n
Vad h\u00e4nder d\u00e5 n\u00e4r hush\u00e5llen har f\u00e5tt m\u00f6jligheten att okritiskt disponera sina relativt ovissa framtida inkomster, generationer innan de f\u00e5r dessa? Festen b\u00f6rjar och de framtida inkomster konsumeras med f\u00f6ljd att efterfr\u00e5gan p\u00e5 varor och tj\u00e4nster \u00f6kar markant. F\u00f6retagen f\u00e5r en \u00f6kad efterfr\u00e5gan vilket leder till pris\u00f6kningar och \u00f6kad oms\u00e4ttning. Vidare beskattas detta l\u00e5nade kapital flitigt. I f\u00f6rsta hand med moms och bolagsskatt p\u00e5 vinster samt sociala avgifter och inkomstskatter p\u00e5 l\u00f6ner. Statens inkomster \u00f6kar och ekonomin v\u00e4xer, vilket m\u00f6jligg\u00f6r en \u00f6kning av den offentliga skulds\u00e4ttningen som ska finansiera kostnader f\u00f6r investeringar och offentliga tj\u00e4nster vilka erbjuds till hush\u00e5llen. Slutligen premieras hush\u00e5llen f\u00f6r att \u00f6ka sina skulder d\u00e5 r\u00e4ntekostnaden delvis finansieras med skatteavdrag.<\/p>\n
F\u00f6retagens \u00f6kade ordering\u00e5ng kr\u00e4ver f\u00f6rst\u00e5s investeringar i produktionskapacitet f\u00f6r att bem\u00f6ta den \u00f6kade efterfr\u00e5gan, vilka oftast finansieras via krediter. F\u00f6retagen m\u00e5ste s\u00e5klart anst\u00e4lla f\u00f6r att \u00f6ka produktionen och fler kreditv\u00e4rdiga personer f\u00e5r m\u00f6jligheten att delta i festen.<\/p>\n
Ekonomin v\u00e4xer och m\u00e4ngden av varor och tj\u00e4nster som s\u00e4ljs, summerad i kronor utg\u00f6r ekonomiens BNP. Detta BNP delar vi p\u00e5 antalet festdeltagare och begreppet BNP per capita skapas. Detta m\u00e5tt anv\u00e4nds flitigt i j\u00e4mf\u00f6relse med andra ekonomier med det syftet att utropa \u00f6vningens vinnare. Den ekonomi som ligger h\u00f6gst i BNP\/festdeltagare, har h\u00f6gst levnadsstandard.<\/p>\n
H\u00f6g levnadsstandard blir s\u00e5ledes starkt f\u00f6rknippad med m\u00f6jligheten att f\u00f6rbruka ovissa framtida inkomster, generationer innan hush\u00e5llen erh\u00e5ller dom.<\/p>\n
Spanska hush\u00e5lls skulds\u00e4ttning har i skrivande stund minskat fr\u00e5n ca 87 % av BNP (2012 ca 1.200 MRD Euros) till ca 67 % av BNP (2015 ca 1.100 MRD Euros). F\u00f6retagens skulds\u00e4ttning har under samma period minskat fr\u00e5n ca 138 % till ca 106 %. Detta fenomen har \u00e4gt rum utan hj\u00e4lp av inflation.<\/p>\n
De senaste fyra \u00e5ren har Spanien trots deflation minskat sin skulds\u00e4ttning radikalt. Vidare kan man till\u00e4gga att r\u00e4nteavdrag inte existerar i Spanien. Trots ett st\u00e4rkt fokus p\u00e5 att amortera av p\u00e5 skulder, v\u00e4xte hush\u00e5llens konsumtion med ca 4,2 % under 2015. G\u00f6r man avdrag f\u00f6r handelsunderskottet, landade f\u00f6rra \u00e5rets tillv\u00e4xt p\u00e5 starka 3,5 %.<\/p>\n
Det som \u00e4r mest imponerande \u00e4r att tillv\u00e4xten i ekonomin finansieras av inkomster som hush\u00e5llen redan har erh\u00e5llit och inte av eventuellt framtida os\u00e4kra inkomster. Denna trend \u00e4r r\u00e4tt s\u00e5 unik i europeisk sammanhang och j\u00e4mf\u00f6r vi utveckling med skandinaviska l\u00e4nder, kan man snabbt konstatera att d\u00e4r har trenden g\u00e5tt i motsatt riktning.<\/p>\n
Ett stort grattis till de spanska hush\u00e5llen. Vi kan l\u00e4ra mycket av er.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Fr\u00e5gan kan upplevas b\u00e5da kontroversiell och irriterande i ljuset av fastighetsbubblan som sprack f\u00f6r snart 8 \u00e5r sen. F\u00f6r att belysa fr\u00e5gan kan det vara nyttigt att reflektera \u00f6ver kreditfenomenet samt den enorma aptit som finns p\u00e5 denna drog. Av Ruben Larsen, Haga Kapital e-post: ruben@hagakapital.se V\u00e4stliga ekonomier inklusive Spanien, har de senaste 50 \u00e5ren […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6169,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6168","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n