N\u00e4r man studerar ekonomisk utveckling i en ekonomi tittar man oftast p\u00e5 siffror vilket \u00e4r den summerade slutsumman av alla mikroobservationer. Vidare f\u00f6ljs utvecklingen av observationerna i syfta att kartl\u00e4gga f\u00f6r\u00e4ndringar och f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rklara vad som genererar eventuella \u00e4ndringar i observationerna. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
\ne-post: ruben@hagakapital.se<\/p>\n
Makro ekonomer anv\u00e4nder olika modeller f\u00f6r att m\u00e4ta och f\u00f6lja ekonomin i ett land. Dessa modeller \u00e4r oftast mycket omfattande och kan framst\u00e5 som komplexa. Den mest anv\u00e4nda modellen \u00e4r BNP-ekvationen d\u00e4r man m\u00e4ter den ekonomiska aktiviteten p\u00e5 tre olika s\u00e4tt, slutsumman \u00e4r densamma men transaktionerna belyses fr\u00e5n tre olika h\u00e5ll.
\nOfta anv\u00e4nds BNP som bas f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relser avseende skulds\u00e4ttning, kostnader och inkomster.
\nRelevansen i att j\u00e4mf\u00f6ra med BNP kan variera mycket och i vissa fall \u00e4r relevansen h\u00f6g och i andra fall \u00e4r det helt irrelevant.
\nExempelvis j\u00e4mf\u00f6rs skulder med BNP flitigt. Tittar vi p\u00e5 Spaniens statsskuld i december 2015 uppgick denna till 1 070 Milliarder Euros, Spaniens BNP var vid samma datum 1 081 Milliarder Euros.
\nDen Spanska statsskulden var vid detta datum 98,98 % av BNP. Det vi kan utl\u00e4sa av denna siffra \u00e4r exakt vad den s\u00e4ger, inget mer och inget mindre.
\nSiffran s\u00e4ger inget om Statens f\u00f6rm\u00e5ga att betala r\u00e4ntor och amorteringar, Kostnaden f\u00f6r skulden framg\u00e5r heller inte. Vidare \u00e4r skulder i relation till tillg\u00e5ngar ett mer relevant m\u00e5tt.
\nOm vi g\u00f6r samma observation ett \u00e5r tidigare var skulden 1 035 Miljarder Euros. Skulden har allts\u00e5 \u00f6kad till 1 070 Miljarder p\u00e5 tolv m\u00e5nader, vilket \u00e4r en \u00f6kningstakt p\u00e5 3,38 %.
\nBNP var vid samma datum 1 041 miljarder och \u00f6kade till 1 081 miljarder, vilket \u00e4r en \u00f6kning p\u00e5 3,84 %. Skulden har med andra ord minskat fr\u00e5n 99,42 % till 98,98 % av BNP under perioden.
\nSkulden i en ekonomi m\u00e4ts med andra ord i nominell skuld mot nominell BNP, siffra mot siffra.
\nUtvecklingen av BNP-tillv\u00e4xt m\u00e4ts i reala termer, detta g\u00f6rs f\u00f6r att tydligg\u00f6ra hur den reala f\u00f6r\u00e4ndringen i ekonomin \u00e4r, efter bortr\u00e4knad inflation.
\nExempelvis \u00f6kade nominell BNP med 3,8 % ett \u00e5r och inflationen var 2 %, resultatet blir d\u00e5 en real BNP-tillv\u00e4xt p\u00e5 3,8 \u2013 2 = 1,8 %.
\nOm skulden som m\u00e4ts i absoluta tal j\u00e4mf\u00f6rs mot BNP-tillv\u00e4xten, d\u00e4r avdrag f\u00f6r inflation g\u00f6rs, kan det framst\u00e5 som att skulden v\u00e4xer snabbare en BNP.
\nDenna synd beg\u00e5s synnerligen ofta och g\u00e4rna i samband d\u00e4r f\u00f6rfattaren vill s\u00e4lja d\u00e5liga nyheter d\u00e5 aptiten p\u00e5 s\u00e5dana \u00e4r avsev\u00e4rt h\u00f6gre \u00e4n p\u00e5 positiva nyheter.<\/p>\n
Inflation
\nAtt inflatera bort skulder \u00e4r en \u00f6vning som tar tid men \u00e4r synnerligen effektiv och har anv\u00e4nts med framg\u00e5ng i olika omg\u00e5ngar i v\u00e4stliga ekonomier.
\nI denna deflationsmilj\u00f6 framst\u00e5r Spaniens kraftigt minskade skulds\u00e4ttning som mycket imponerande. Vad jag vet har inga andra Europeiska l\u00e4nder minskat sina skulder s\u00e5 radikalt som Spanien har senaste 4 \u00e5ren.<\/p>\n
Tillv\u00e4xt
\nTillv\u00e4xtprognoser g\u00f6rs i reala termer och tittar vi p\u00e5 Banco De Espa\u00f1as (Spanska Centralbanken) prognoser avseende BNP tillv\u00e4xt f\u00f6r \u00e5ret 2016 och 2017 ser vi f\u00f6ljande.<\/p>\n
\u00c5R BNP Tillv\u00e4xt Inflation Nominell BNP Tillv\u00e4xt
\n2016 2,7 % 0,1 % 2,8 %
\n2017 2,3 % 1,6 % 3,9 %<\/p>\n
Enligt prognosen s\u00e5 f\u00e5r man omedelbart intryck av en inbromsning i ekonomin fr\u00e5n 2,7 % \u00e5r 2016 till 2,3 % \u00e5r 2017. Den stora skillnaden \u00e4r att inflationen har kommit tillbaka, vilket \u00e4r mycket positivt f\u00f6r statsskulden i det l\u00e5nga loppet.
\nF\u00f6rsta kvartal var upp 0,8 %, detta talar f\u00f6r att trenden inte har vikit men \u00e5ngar p\u00e5. F\u00f6r att vi ska landa p\u00e5 2,7 % f\u00f6r hela \u00e5ret efter ett f\u00f6rsta kvartal p\u00e5 0,8 % m\u00e5ste dom tre n\u00e4sta ge ca 0,6 % per kvartal. Detta \u00e4r osannolikt och prognoserna f\u00f6r inbromsning \u00e4r \u00f6verdrivna pessimistiska. Ett sannolikt scenario \u00e4r 0,8 % f\u00f6r de tre f\u00f6rsta kvartal samt 0,7 f\u00f6r kvartal 4, om s\u00e5 blir fallet kommer BNP i reala termer v\u00e4xa med 3,1 % \u00e5r 2016.<\/p>\n
Om man tar sig friheten till att filosofera \u00f6ver begreppet ekonomisk tillv\u00e4xt och ser p\u00e5 utvecklingen fr\u00e5n 50-talet tills i dag konstaterar jag f\u00f6ljande. Till att b\u00f6rja med, efter andra v\u00e4rldskriget, var inte tillv\u00e4xten m\u00e5let utan verktyget f\u00f6r att n\u00e5 det \u00f6vergripande m\u00e5let. M\u00e5let var definierat som en b\u00e4ttre levnadsstandard f\u00f6r den stora massan av folket.
\nEfter kalla kriget p\u00e5 tidigt 90-tal f\u00f6rsvann det som var kvar av ideologiska politiska id\u00e9er med fokus p\u00e5 levnadsstandard.
\nTittar vi p\u00e5 skuldutvecklingen efter 1990 ser vi en mycket tydlig acceleration i skuld\u00f6kningen hos hush\u00e5ll, f\u00f6retag och stater.
\nDagens m\u00e5l f\u00f6r ekonomisk tillv\u00e4xt i v\u00e4stliga ekonomier \u00e4r just BNP-tillv\u00e4xt, verktyget \u00e4r krediter och syftet \u00e4r att inflatera bort skulden. Om \u00f6vningen kommer lyckats kan bara framtiden utvisa.
\nTittar vi p\u00e5 ekonomisk utveckling i Europa s\u00e5 har PIGS l\u00e4nderna f\u00f6rutom Grekland starkast \u00e5terh\u00e4mtning.
\nF\u00f6rklaringen \u00e4r inte en inflationsminskning av skulden men tunga strukturella arbetsmarknadsreformer och l\u00e4gre l\u00f6ner. Dessa \u00f6vningar har f\u00f6rst\u00e5s varit tuffa och resultatet ser vi i politisk turbulens med kraftiga v\u00e4nstervindar som bl\u00e5ser \u00f6ver Europa.
\nVindarna har avtagit n\u00e5got i styrka men Spanien \u00e4r fortfarande utan regering och sannolikheten f\u00f6r nyval i b\u00f6rjan av maj \u00e4r \u00f6verh\u00e4ngande.
\nEn mycket positiv effekt av v\u00e4nstervindarna i Spanien \u00e4r h\u00f6gt engagemang i kampen mot korruption. Korruptionsdomar \u00e4r numera vanligare \u00e4n soltimmar p\u00e5 solkusten, och toleransen f\u00f6r korruption \u00e4r obefintlig.<\/p>\n
F\u00f6retagsskulder och BNP
\nVid utg\u00e5ngen av 2015 var f\u00f6retagens skulds\u00e4ttning ca 107,2 % av BNP.
\nStuderar vi f\u00f6retagsskulder i Spanien och j\u00e4mf\u00f6r dessa mot Spaniens BNP blir f\u00f6rsta fr\u00e5gan, vad \u00e4r relevansen? BNP-ekvationen definieras som v\u00e4rdeskapandet inom ett geografiskt avgr\u00e4nsat omr\u00e5de under en given tidsperiod.
\nOm vi fokuserar p\u00e5 de st\u00f6rsta spanska b\u00f6rsbolagen s\u00e5 \u00e4r koncentrationen av skulder st\u00f6rst hos dom.
\nFr\u00e5gan \u00e4r vilken relevans finns det att j\u00e4mf\u00f6ra skulder hos f\u00f6retag som har stora delar av sin verksamhet utanf\u00f6r Spaniens gr\u00e4nser med Spaniens BNP?
\nDessa gigantiska multinationella bolag kredit-ratas av flera institut, aldrig har jag l\u00e4st en ratingrapport som redovisar f\u00f6retagets skuld i relation till hemlandets BNP.
\n\u00c4ndringar i observationerna av f\u00f6retagsskulder mot BNP s\u00e4ger mycket mindre \u00e4n \u00e4ndringar i statsskuld. Om vi har en kraftig \u00f6kning i skulder kan detta f\u00f6rklaras av stora f\u00f6rv\u00e4rv och expansion i andra l\u00e4nder.
\nF\u00f6r att f\u00e5 en relevant bed\u00f6mning av f\u00f6retagsskulder b\u00f6r dessa st\u00e4llas i relation till f\u00f6retaget tillg\u00e5ngar.
\nProblemet med att j\u00e4mf\u00f6ra skulder mot BNP har uppm\u00e4rksammats av flera stora akt\u00f6rer.
\nV\u00e4rldsbanken, IMF och OECD har vid flera tillf\u00e4llen p\u00e5pekat bristerna i m\u00e5ttet och riskerna med att okritisk och onyanserad anv\u00e4nda det.
\nBank Of International Settlements (Centralbankernas centralbank) skrev en rapport i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret med fokus p\u00e5 bristerna med att anv\u00e4nda m\u00e5ttet. Bristen p\u00e5 h\u00e4nsyn till globalisering och stora strukturella \u00e4ndringar var n\u00e5gra av bristerna. Vidare ger m\u00e5ttet ingen bild av l\u00e5ntagarens f\u00f6rm\u00e5ga att hantera sina skulder.<\/p>\n
Spanska Centralbanken publicerade i april en rapport d\u00e4r man har studerat hur \u00e4ndringen i den ekonomiska tillv\u00e4xten i Spanien har p\u00e5verkats f\u00f6retagens skulds\u00e4ttning, kostnader och inkomster. Banken h\u00e4mtade och sammanst\u00e4llde data fr\u00e5n databasen till The Central Balance Sheet Office. Totalt studerade Banken ca 30 000 f\u00f6retag.
\nKortfattat kan man konstatera att skulderna i relation till tillg\u00e5ngarna under 2015 har minskat till 42,6%. Skulden var s\u00e5klart st\u00f6rst hos de st\u00f6rsta globala akt\u00f6rerna.
\nSenaste \u00e5rens nedg\u00e5ng i f\u00f6retagsskulder fr\u00e5n ca 138 % av BNP till 107,2 % av BNP (42,6 % av tillg\u00e5ngarna) \u00e4r betydande. Vidare har kostnaderna f\u00f6r skulderna krympt avsev\u00e4rt som ett resultat av mycket l\u00e5ga r\u00e4ntor. Trots \u00f6kade personalkostnader som ett resultat av flera anst\u00e4llda, samt n\u00e5got h\u00f6gre l\u00f6ner, \u00f6kade l\u00f6nsamheten markant f\u00f6r spanska f\u00f6retag under \u00e5ret.<\/p>\n
F\u00f6rb\u00e4ttringen omfattade b\u00e5de soliditet och likviditet. F\u00f6retagens behov av korta leverant\u00f6rs-krediter minskade betydligt under f\u00f6rra \u00e5ret. N\u00e4r oms\u00e4ttning \u00f6kar och behovet f\u00f6r korta kassakrediter minskar \u00e4r detta ett tydligt tecken p\u00e5 likviditetsf\u00f6rb\u00e4ttringar hos f\u00f6retagen. St\u00f6rst utveckling syns hos sm\u00e5 och mellanstora f\u00f6retag.
\nTrots positiva tong\u00e5ngar fr\u00e5n bulken av f\u00f6retagen var det n\u00e5gra stora drakar som s\u00e5lde av finansiella tillg\u00e5ngar med f\u00f6rluster. Dessa var dock s\u00e5 omfattande att f\u00f6rs\u00e4ljningarna bidrog till en negativ slutsiffra. De flesta bed\u00f6mare anser att dessa var eng\u00e5ngsh\u00e4ndelser.<\/p>\n
Hush\u00e5llens skulder
\nHush\u00e5llens skulder i relation till BNP var i december 2015 ca 68 %. Som h\u00f6gst var dessa drygt 86 % av BNP.
\nF\u00f6rklaringen till s\u00e4nkningen \u00e4r i f\u00f6rsta hand en relativ kort genomsnittlig amorteringstid p\u00e5 bol\u00e5n. Genomsnittstiden \u00e4r 17 \u00e5r f\u00f6r avbetalning och de senaste \u00e5ren har n\u00e4stan inga nya l\u00e5n tagits. Vidare har den l\u00e5ga r\u00e4nteniv\u00e5n motiverat l\u00e5ntagare att g\u00f6ra extraamorteringar p\u00e5 l\u00e5nen. N\u00e4r skulden var p\u00e5 86 % av BNP var BNP mycket h\u00f6gre \u00e4n i dag. Om man fin r\u00e4knar p\u00e5 siffrorna m\u00e5ste hush\u00e5llens skulds\u00e4ttning \u00f6ka med ca 50 % fr\u00e5n dagens niv\u00e5 f\u00f6r att n\u00e5 tillbaka till f\u00f6rra toppen.
\nHush\u00e5llens kostnad f\u00f6r skulds\u00e4ttningen m\u00e4tt som Debt service to income ratio \u00e4r i dagsl\u00e4get p\u00e5 ca 25 %. Denna har legat hyfsat stabilt trots l\u00e4gre r\u00e4ntor. Det avspeglar den \u00f6kade amorteringstakten. N\u00e4r r\u00e4ntekostnaden har kommit ned fr\u00e5n ca 5 % till i dag ca 1,5 % har hush\u00e5llen valt att beh\u00e5lla m\u00e5nadskostnaden och f\u00f6rkorta amorteringstiden.
\nEuropeiska kommissionen estimerar att en r\u00e4nteh\u00f6jning p\u00e5 3 procentenheter kommer \u00f6ka m\u00e5nadskostnaden fr\u00e5n 25 % till ca 30 % av inkomsten.
\nEftersom kreditgivningen till hush\u00e5ll som \u00e4r l\u00e5gt bel\u00e5nade \u00f6kar kommer en ytterligare minskning av hush\u00e5llens skulder att drivas av en \u00f6kning av nominell BNP.<\/p>\n
Arbetsmarknaden
\nSyssels\u00e4ttningen \u00f6kar i rasande takt och arbetsl\u00f6sheten har minskat radikalt sen krisens topp.
\nF\u00f6rklaringen \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s sammansatt men om vi b\u00f6rjar med befolkningsutvecklingen s\u00e5 har m\u00e5nga sydamerikaner som kom till Spanien under byggboomen \u00e5kt hem. Befolkningen uppg\u00e5r i dag till 46 423 100 personer. Av dessa \u00e4r 38 488 474 \u00f6ver 16 \u00e5r och d\u00e4rf\u00f6r i teoretiskt arbetsf\u00f6r \u00e5lder.
\nAv teoretiskt arbetsf\u00f6r befolkning \u00e4r det 59,43 % som \u00e4r tillg\u00e4ngliga p\u00e5 arbetsmarknaden (participation ratio).
\nDeltagande p\u00e5 arbetsmarknaden i Spanien var i b\u00f6rjan av \u00e5r 2000 mellan 51 % och 52 %. Vanligtvis var det en person i hush\u00e5llet som arbetade och den andra tog hand om hemmet. N\u00e4r krisen slog till och f\u00f6rs\u00f6rjaren blev arbetsl\u00f6s s\u00f6kte b\u00e5da personerna i hemmet sig till arbetsmarknaden vilket resulterade i ett deltagande p\u00e5 \u00f6ver 61 %.
\nDetta i samband med att byggbranschen blev utraderad resulterade i en explosionsartad \u00f6kning i arbetsl\u00f6shet bland dem som stod till arbetsmarknadens f\u00f6rfogande.
\nDenna trend har v\u00e4nt f\u00f6r l\u00e4nge sen och siffrorna \u00e4r gl\u00e4djande. Deltagandet p\u00e5 arbetsmarknaden v\u00e4nder ned\u00e5t och kommer f\u00f6rmodligen att minska med en procentenhet under 2016. F\u00f6rklaringen till detta \u00e4r f\u00f6ljande: N\u00e4r en person i hush\u00e5llet \u00e5terigen kan f\u00f6rs\u00f6rja familjen \u00e4r inte den andra personen l\u00e4ngre tillg\u00e4nglig p\u00e5 marknaden.
\nVidare har det skapats drygt 1 200 000 nya jobb och senaste \u00e5ret tillkom det lite drygt 545 000 nya jobb. Expansionen var inom alla sektorer och under 2016 f\u00f6rv\u00e4ntas ca 500 000 nya heltidsjobb.<\/p>\n
Vid \u00e5rsskiftet 15\/16 var den procentuella arbetsl\u00f6sheten 20,9% och jag f\u00f6rv\u00e4ntar mig att denna siffra kommer att vara strax under 18 % vid \u00e5rets slut.
\nTittar vi p\u00e5 ungdomsarbetsl\u00f6shet i Spanien \u00e4r den omedelbara bilden dyster. Ungdomsarbetsl\u00f6sheten vid utg\u00e5ngen av \u00e5ret 2015 var 46 %. Omedelbart kan man f\u00e5 intrycket av att varannan ungdom \u00e4r arbetsl\u00f6s. Detta \u00e4r s\u00e5klart inte fallet och j\u00e4mf\u00f6r vi med Tyskland som hade en ungdomsarbetsl\u00f6shet p\u00e5 8 % s\u00e5 framst\u00e5r Spanien som ett skr\u00e4ckexempel i Europa.
\nUngdomsarbetsl\u00f6shet m\u00e4ts i \u00e5ldersintervallet 16 till och med 24 \u00e5r. Om vi f\u00f6ruts\u00e4tter att det finns 100 personer i denna \u00e5ldersgrupp i b\u00e5da l\u00e4nderna och g\u00f6r en j\u00e4mf\u00f6relse blir resultatet enligt nedan.<\/p>\n
Personer I utbildning Workforce Employed Unemployed Procentuell Arbetsl\u00f6shet
\nSpanien 62 38 20,5 17,5 17,5 \/ 38 = 46 %
\nTyskland 80 20 18,4 1,6 1,6 \/ 20 = 8 %<\/p>\n
Faktum \u00e4r att m\u00e4ter man i samma \u00e5ldersgrupp s\u00e5 \u00e4r det flera i urvalet som arbetar i Spanien i j\u00e4mf\u00f6relse med Tyskland. Tar man vidare h\u00f6jd f\u00f6r den svarta arbetsmarknaden blir skillnaden st\u00f6rre. Spanska myndigheter uppskattar att ca 35 % av unga arbetsl\u00f6sa i verkligheten arbetar.
\nDen st\u00f6rsta utmaningen f\u00f6r Spansk arbetsmarknad \u00e4r strukturell arbetsl\u00f6shet. Detta inneb\u00e4r att de kvalifikationer som efterfr\u00e5gas av f\u00f6retag inte finns p\u00e5 utbudssidan. Denna utmaning \u00e4r ett l\u00e5ngsiktigt projekt f\u00f6r Spanska myndigheter och flera reformer \u00e4r under implementering.<\/p>\n
Spansk produktionskostnad
\nSpanska f\u00f6retags konkurrenskraft gentemot andra l\u00e4nders i exportsammanhang har m\u00e4rkbart f\u00f6rb\u00e4ttrats.
\nVid flera tillf\u00e4llen har produktion fr\u00e5n andra EU-l\u00e4nder flyttats till Spanien. Flera bilproducenter har dragit nytta av l\u00e4gre kostnader och mindre rigida kollektivavtal. Detta kommer sannolikt att forts\u00e4tta under de n\u00e4rmaste \u00e5ren om inte radikala \u00e4ndringar g\u00f6rs hos Spaniens grannar i norr.<\/p>\n
Fastighetsmarknaden
\nP\u00e5 fastighetsmarknaden har aktiviteten stigit. I omr\u00e5den kring Madrid har stora globala drakar k\u00f6pt vakanta och halvf\u00e4rdiga byggen. Fenomenet p\u00e5minner mycket om Nevada och Florida \u00e5r 2010 till 2012. Black Stone och andra stora fastighetsinvesterare k\u00f6pte upp stora best\u00e5nd f\u00f6r att utveckla och hyra ut.
\nL\u00e4ngs solkusten har aktiviteten \u00f6kat markant, dock \u00e5terst\u00e5r ytterligare en tid innan vi f\u00e5r en kraftig prispress. Vidare finns det en del os\u00e4kerhet kring legal giltighet av byggandet i vissa omr\u00e5den. I b\u00f6rjan av \u00e5ret ogiltigf\u00f6rklarade H\u00f6gsta domstolen en hel stadsdel i Marbella.
\nBankernas utl\u00e5ning mot fastigheter har b\u00f6rjat ta fart, och det med r\u00e4ntor p\u00e5 ca 1,5 % samt bel\u00e5ningsgrader p\u00e5 70 %. Bel\u00e5ningsgraden p\u00e5 hela transaktionen blir i slut\u00e4ndan ca 60 % d\u00e5 transaktionen kostar ca 10 % att genomf\u00f6ra.<\/p>\n
Probleml\u00e5n hos bankerna
\nI stora drag har Spanska banker st\u00e4dat sina balansr\u00e4kningar och \u00e4r numera l\u00f6nsamma. \u00d6kningen av probleml\u00e5n v\u00e4nde i januari 2013 och har sen dess pekat ned\u00e5t. Probleml\u00e5n definieras som skulder d\u00e4r betalning av r\u00e4ntor eller amorteringar \u00e4r mer \u00e4n 90 dagar f\u00f6rsenade. I svenska sammanhang bokf\u00f6rs dessa som en os\u00e4ker fordran efter 90 dagar. Dock skall det till\u00e4ggas att detta inte betyder l\u00e5ngivaren inte f\u00e5r betalt.
\nVidare har Bankerna breddat sitt produktutbud liknande skandinaviska Banker med pensionsl\u00f6sningar, f\u00f6rs\u00e4kringar mm. Dessa produkter s\u00e4ljs f\u00f6rst\u00e5s med h\u00f6g l\u00f6nsamhet.
\nNationella bankers l\u00f6nsamhet kom tillbaka i b\u00f6rjan av 2013 och sen dess har l\u00f6nsamheten gradvis \u00f6kat. Intressant att observera \u00e4r att priset p\u00e5 l\u00f6nsamheten (aktiekurser) har g\u00e5tt \u00e5t andra h\u00e5llet.<\/p>\n
Politisk oro och Katalonien
\nMedialt upplevs situationen med en os\u00e4ker regeringsbildning mycket mer dramatisk utanf\u00f6r Spaniens gr\u00e4nser. Spanjorer verkar s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt inte bry sig och ekonomin rullar obehindrat p\u00e5. Samma f\u00f6rh\u00e5llande g\u00e4ller fr\u00e5gan om Katalonien. I Spanien \u00e4r det ingen st\u00f6rre fr\u00e5ga d\u00e5 Katalonien vill l\u00e4mna Spanien men vara kvar i EU. Detta har EU sagt NEJ till. Vidare m\u00e5ste det till en grundlags\u00e4ndring f\u00f6r att legalt kunna genomf\u00f6ra en delning och d\u00e5 kr\u00e4vs det kvalificerad majoritet och det finns det inte parlamentariskt st\u00f6d f\u00f6r.<\/p>\n
Statsfinanserna
\nSpaniens reviderade budgetunderskott f\u00f6r 2015 uppgick till 5,2 % av BNP. Underskottet var markant h\u00f6gre \u00e4n estimatet.
\nSkulle detta vara en l\u00e5ngsiktig trend kommer resultatet vara f\u00f6r\u00f6dande. Europeiska kommissionen har vid flera tillf\u00e4llen p\u00e5pekat problemen och Spanska myndigheter har lika ofta lovat bot och b\u00e4ttring.
\nPrognoserna fr\u00e5n Europakommissionen, Spanska myndigheter och Spanska Centralbanken \u00e4r dock mycket ljusare. Budgetm\u00e5let som \u00e4r p\u00e5 -3 % f\u00f6rv\u00e4ntas n\u00e5s vid slutet av 2017.
\nGl\u00e4djande \u00e4r en \u00f6kning i skatteinkomster. \u00d6kningen kommer delvis fr\u00e5n mer effektiv skatte indrivning, men den st\u00f6rsta \u00f6kningen \u00e4r bolagsskatt.
\nDetta \u00e4r ett resultat av h\u00f6gre l\u00f6nsamhet hos f\u00f6retagen och h\u00f6gre vinster.<\/p>\n
Aktiemarknaden
\nVarf\u00f6r reagerar inte aktiemarknaden positivt p\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttringen i den reala ekonomin?
\n1. Hush\u00e5llens skulder har minskat radikalt.
\n2. Kostnaden f\u00f6r skulden har minskat d\u00e5 r\u00e4ntorna har kommit ned.
\n3. Hush\u00e5llens kostnader f\u00f6r energi har minskat d\u00e5 oljepriset har minskat.
\n4. Sedan bottennoteringen har det skapats drygt 1 200 000 nya jobb
\n5. Hush\u00e5llens f\u00f6rm\u00e5ga att k\u00f6pa varor och tj\u00e4nster har f\u00f6rb\u00e4ttrats radikalt.
\n6. Hush\u00e5llens konfidensniv\u00e5 kring framtidig finansiell st\u00e4llning \u00e4r p\u00e5 h\u00f6ga niv\u00e5er.
\n7. Inhemsk efterfr\u00e5gan \u00f6kade med ca 4,2 % under \u00e5ret 2015.
\n8. F\u00f6retagens skulds\u00e4ttning minskar och skuld i relation till tillg\u00e5ngar er knappt 42 %.
\n9. Oms\u00e4ttningen \u00f6kar.
\n10. L\u00f6nsamheten \u00f6kar
\n11. Investeringar \u00f6kar
\n12. Utl\u00e4ndska investeringar \u00f6kar
\n13. Statens skulds\u00e4ttning har passerat toppen
\n14. Effektivare skatte indrivning
\n15. Noll tolerans f\u00f6r korruption
\n16. Bytesbalansen \u00e4r positiv, vilket \u00e4r mycket onormalt i Spansk sammanh\u00e4ng (30 \u00e5r sen sist).<\/p>\n
Fr\u00e5gan \u00e4r hur l\u00e4nge den reala ekonomin kan f\u00f6rb\u00e4ttras innan priset p\u00e5 l\u00f6nsamhet drar (aktiekurser). Flera av Spaniens mindre nationella banker handlas p\u00e5 niv\u00e5er mellan 30 och 50 % av bokf\u00f6rt v\u00e4rde (P\/B)
\nVad f\u00f6rklarar det l\u00e5ga priset p\u00e5 l\u00f6nsamhet? \u00c4r vi p\u00e5 v\u00e4g ut ur en global h\u00f6gkonjunktur? Kan detta h\u00e5lla i sig i l\u00e4ngden?
\nFr\u00e5gorna \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s m\u00e5nga och frustrationen \u00e4r p\u00e5taglig. Hur kan man pricka r\u00e4tt ang\u00e5ende den reala ekonomin och missa nedg\u00e5ngen i priset p\u00e5 l\u00f6nsamhet (Aktiekurser).
\nN\u00e4r jag tittar p\u00e5 \u00e5terh\u00e4mtningen i den reala ekonomin i ett globalt perspektiv kan man snabbt konstatera att den har varit och \u00e4r oj\u00e4mn.
\nMin \u00f6vertygelse \u00e4r fortfarande att vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g ut ur en l\u00e5ng l\u00e5gkonjunktur som startade i 2008 och tog ett riktigt grepp i V\u00e4rldsekonomin 2010. Sen dess har hush\u00e5ll, f\u00f6retag och Stater haft, och har fortfarande, behov av att sanera sina ekonomier. Dessa problem kommer ta tid att l\u00f6sa.
\nN\u00e5gra l\u00e4nder har gjort mer \u00e4n andra och har d\u00e4rf\u00f6r kommit l\u00e4ngre i saneringen. Vidare har \u00f6verkapaciteten inom oljesektorn tagit oss lite p\u00e5 s\u00e4ngen, men t\u00e4nker man efter s\u00e5 \u00e4r i slut\u00e4ndan ett l\u00e5gt oljepris ett gigantisk st\u00f6dpaket f\u00f6r konsumtionen.
\nVidare har centralbankerna f\u00f6rs\u00f6kt att skapa inflation genom att \u00f6ka likviditeten, detta har \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge inte h\u00e4nt och f\u00f6rklaringen i skrivande stund \u00e4r det l\u00e5ga oljepriset. K\u00e4rninflationen ligger dock kring 1 %.
\nVilket skick v\u00e4rldsekonomin har varit i utan centralbankernas \u00f6vningar \u00e4r det ingen som vet.
\nF\u00f6rra sommaren tog skr\u00e4cken ett kraftigt grepp i globala aktiemarknader och tog ned priset p\u00e5 l\u00f6nsamhet.
\nKinas d\u00f6d annonserades vid flera tillf\u00e4llen och \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge har ingen av profetiorna intr\u00e4ffat. Vid senaste konfidensm\u00e4tningen avseende Kinesisk industriproduktion och servicesektor visar dessa p\u00e5 expansion \u00e4ven f\u00f6r industriproduktionen.<\/p>\n
Sammanfattning
\n\u2022 Jag tror att positiva observationer fr\u00e5n hush\u00e5ll och f\u00f6retag kommer att tr\u00e4nga genom b\u00f6rsbruset och pressa upp konfidensniv\u00e5erna och slutligen lyfta pris p\u00e5 l\u00f6nsamhet (aktiekurser).
\n\u2022 Inflationen kommer inom 12 m\u00e5nader krypa n\u00e5got upp\u00e5t. Dagens prisniv\u00e5 p\u00e5 l\u00f6nsamhet (aktiekurser) verkar vara mycket \u00f6vers\u00e5ld. Marknaden har \u00e5terigen prisat in f\u00f6r l\u00e5ga f\u00f6rv\u00e4ntningar.
\n\u2022 I fr\u00e5gan om Brexit \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s ingen som vet och m\u00e4tningarna \u00e4r mycket j\u00e4mna. Dock tror jag n\u00e4r det v\u00e4l ska r\u00f6stas blir det ett Ja f\u00f6r ett fortsatt EU medlemskap.
\n\u2022 Sen har vi Rysaren Trump vilket i ett teoretiskt perspektiv skulle vara intressant att f\u00f6lja, Han kan nog m\u00f6jligen bli republikanernas representant men presidenten denna g\u00e5ngen blir nog en kvinna.<\/p>\n
Detta var n\u00e5gra tankar kring marknadsf\u00f6ruts\u00e4ttningarna och i min v\u00e4rld \u00e4r pris p\u00e5 l\u00f6nsamhet billigt i Spanien.<\/p>\n
K\u00d6P!!!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r man studerar ekonomisk utveckling i en ekonomi tittar man oftast p\u00e5 siffror vilket \u00e4r den summerade slutsumman av alla mikroobservationer. Vidare f\u00f6ljs utvecklingen av observationerna i syfta att kartl\u00e4gga f\u00f6r\u00e4ndringar och f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rklara vad som genererar eventuella \u00e4ndringar i observationerna. Av Ruben Larsen, Haga Kapital e-post: ruben@hagakapital.se Makro ekonomer anv\u00e4nder olika modeller f\u00f6r att […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6219,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,398],"tags":[],"class_list":["post-6218","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-naringsliv"],"yoast_head":"\n