Visst har du n\u00e5gon g\u00e5ng sett en person sitta och gapa medan de f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 ett litet barn att \u00f6ppna munnen f\u00f6r en sked med mat? Hur k\u00e4nner du dig n\u00e4r n\u00e5gon du m\u00f6ter ser arg ut, eller pl\u00f6tsligt spricker upp och ler mot dig? <\/p>\n
Av Hanna Willix, Leg. Psykolog
\ne-post: hannawillix@gmail.com
\nLinkedIn: Hanna Willix
\n+46 70 356 86 15
\n+34 684 363 922<\/p>\n
Det h\u00e4vdas att m\u00e4nniskan kan urskilja ett leende p\u00e5 hela 90 meters avst\u00e5nd. N\u00e4r vi ler tycks b\u00e5de vi sj\u00e4lva och m\u00e4nniskor omkring oss m\u00e5 b\u00e4ttre. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5? Och hur fungerar det egentligen, kan man genom att le faktiskt ocks\u00e5 uppleva omv\u00e4rlden som lite roligare?<\/p>\n
Spegelneuroner \u00e4r nervceller i hj\u00e4rnan som avger nervimpulser, \u201dsignaler\u201d, b\u00e5de n\u00e4r vi sj\u00e4lva g\u00f6r n\u00e5gonting och n\u00e4r vi ser n\u00e5gon annan g\u00f6ra samma sak. Genom att h\u00e4rma ansiktsuttryck kan vi l\u00e4ttare uppfatta och tolka andra m\u00e4nniskors upplevelser, k\u00e4nslor och intentioner. I sociala situationer simulerar vi andra m\u00e4nniskors ansiktsuttryck f\u00f6r att skapa emotionella (k\u00e4nslom\u00e4ssiga) responser inom oss sj\u00e4lva. Om vi till exempel tr\u00e4ffar en v\u00e4n som ser ledsen ut, kan det h\u00e4nda att vi sj\u00e4lva omedvetet \u201dprovar\u201d det ledsna utseendet, det hj\u00e4lper oss att k\u00e4nna igen vad v\u00e5r v\u00e4n k\u00e4nner. Vi kan d\u00e5 bem\u00f6ta och reagera p\u00e5 olika uttryck p\u00e5 ett l\u00e4mpligare s\u00e4tt \u2013 kanske g\u00e5r vi v\u00e4nnen till m\u00f6tes med \u00f6ppna armar, eller v\u00e4ljer en annan v\u00e4g om vi m\u00f6ter en fr\u00e4mling vars ansiktsuttryck vi tolkat som fientligt.<\/p>\n
Medf\u00f6tt och universellt. Det m\u00e4nskliga ansiktet har fantastiska f\u00f6rm\u00e5gor att b\u00e5de uttrycka och uppfatta k\u00e4nslor. Under m\u00e4nniskans historia har f\u00f6rm\u00e5gan att snabbt avl\u00e4sa andras ansiktsuttryck varit mycket viktig f\u00f6r oss, inte minst innan det talade spr\u00e5ket. Information fr\u00e5n ansiktsuttryck uppfattar vi dessutom \u00e4n idag betydligt snabbare \u00e4n talat spr\u00e5k, vilket kr\u00e4ver mer tankem\u00e4ssig bearbetning. V\u00e5r reaktion p\u00e5 ett ansiktsuttryck kommer automatiskt, \u00e4ven om vi bara ser det under en mycket kort stund. Psykologiska experiment har visat att vi uppfattar och reagerar p\u00e5 ansiktsuttryck p\u00e5 s\u00e5 kort tid som 30 millisekunder, allts\u00e5 s\u00e5 kort tid att vi medvetet inte ens uppfattar vad vi ser. I dessa experiment kunde forskarna, trots den allts\u00e5 mycket korta exponeringstiden, m\u00e4ta reaktioner och aktivitet i f\u00f6rs\u00f6kspersonernas \u201dglada\u201d respektive \u201darga\u201d ansiktsmuskulatur (fr\u00e4mst kring mungiporna och \u00f6gonbrynen) beroende p\u00e5 om de blev visade ett ansikte med glatt eller ett argt uttryck. Denna f\u00f6rm\u00e5ga s\u00e4ger n\u00e5got om hur viktig v\u00e5r mellanm\u00e4nskliga kommunikation \u00e4r och har varit f\u00f6r v\u00e5r utveckling.<\/p>\n
Facial feedback-teorin. Informationen vi f\u00e5r fr\u00e5n ansiktsuttryck slutar dock inte d\u00e4r; f\u00f6r inte nog med att vi p\u00e5verkar andra med v\u00e5ra ansiktsuttryck, vi p\u00e5verkar \u00e4ven oss sj\u00e4lva. Ansiktsuttryck fungerar som en slags information b\u00e5de mellan och inom individer. Studier har bland annat visat att om tv\u00e5 grupper av m\u00e4nniskor; den ena gruppen med uppdragna mungipor och den andra gruppen med neddragna \u00f6gonbryn, ser p\u00e5 samma kortfilmer, kommer gruppen med uppdragna mungipor (\u201dglada\u201d ansiktsuttryck) att uppfatta filmerna som roligare \u00e4n gruppen med neddragna \u00f6gonbryn (\u201darga\u201d ansiktsuttryck).<\/p>\n
Forskningen pekar allts\u00e5 mot att vi p\u00e5verkar b\u00e5de oss sj\u00e4lva och m\u00e4nniskor runt omkring oss med v\u00e5ra ansiktsuttryck. Hur vi p\u00e5verkas av att se v\u00e5ra medm\u00e4nniskor stirra ner i sina telefoner kan vi bara spekulera kring, men den flitiga anv\u00e4ndningen av smileys och andra uttrycksfulla figurer i digital kommunikation, blir kanske mer begriplig. Mycket av det vi uttrycker med v\u00e5r ansiktsmuskulatur syftar till att h\u00e4rmas f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 andra, eller f\u00e5 andra att k\u00e4nna och uppleva samma sak som vi. Att gapa f\u00f6r att f\u00e5 n\u00e5gon annan att \u00f6ppna munnen verkar allts\u00e5 inte helt tokigt \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n
S\u00e5 le, bli glad och f\u00e5 andra att k\u00e4nna gl\u00e4dje med dig!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Visst har du n\u00e5gon g\u00e5ng sett en person sitta och gapa medan de f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 ett litet barn att \u00f6ppna munnen f\u00f6r en sked med mat? Hur k\u00e4nner du dig n\u00e4r n\u00e5gon du m\u00f6ter ser arg ut, eller pl\u00f6tsligt spricker upp och ler mot dig? Av Hanna Willix, Leg. Psykolog e-post: hannawillix@gmail.com LinkedIn: Hanna Willix […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6300,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[396,4],"tags":[],"class_list":["post-6299","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv-artiklar","category-artiklar"],"yoast_head":"\n