Politisk korruption beskrivs ibland som det stora bekymret i Spanien efter arbetsl\u00f6shet och ekonomiska problem. Den har kopplingar till institutioner, offentliga arbeten, stadsplanering och kommunal service. Politiker, f\u00f6retagare eller tj\u00e4nsteleverant\u00f6rer g\u00f6r upp om kakan om de nu inte r\u00e5kar vara samma person. Av Ola Josefsson<\/p>\n
En borgm\u00e4stare kan ocks\u00e5 vara en byggare eller f\u00f6retagare som ger anbud till sig sj\u00e4lv. Det finns klara brister i upphandlingssystemen samtidigt som mutor och bestickning f\u00f6rekommer.
\nSedan 1980-talet har Spanien skakats av st\u00e4ndiga korruptionsskandaler. Den ena v\u00e4rre \u00e4n den andra. F\u00f6rutom att polisen har intensifierat sina resurser mot korruption har Spanien sj\u00e4lva skapat problemet.<\/p>\n
Efter Francos d\u00f6d skulle allt g\u00f6ras om. Allt det gamla skulle bort och bytas ut. Pendeln sv\u00e4ngde fr\u00e5n den ena ytterligheten till den andra. Genom demokratiska val skulle regioner, st\u00e4der, samh\u00e4llen och byar v\u00e4lja president, styre eller borgm\u00e4stare. \u00c4ven lilla byn Atajate som bara har 158 inv\u00e5nare har sin egen borgm\u00e4stare.<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r har vi nu 17 regionala parlament och \u00f6ver 8.100 kommuner i landet. Provinsen M\u00e1laga har 103 kommuner, n\u00e5gra med knappt 200 inv\u00e5nare. Vid det senaste lokalvalet skulle 1.211 kommunalr\u00e5d v\u00e4ljas i dessa 103 kommuner.
\nSamtidigt som en rapport fr\u00e5n Europar\u00e5det visar att kommuner med f\u00e4rre \u00e4n 10.400 inv\u00e5nare inte \u00e4r ekonomiskt effektiva. Hela 80 procent av M\u00e1lagaprovinsens kommuner har f\u00e4rre \u00e4n 10.400 inv\u00e5nare.
\nKonstitutionen 1978 gjorde att Spanien delade in sig i 17 \u201dautonomier\u201d, vilket ledde till att det skapades \u201dsm\u00e5 kungariken\u201d. Mellan staten och kommunerna uppkom en helt ny politisk niv\u00e5 som kunde mutas in av dem som kom f\u00f6rst. Spanien blev ett paradis f\u00f6r politiker.<\/p>\n
Svenska Magasinet har tidigare ber\u00e4ttat om den spanske ekonomen Vidal D\u00edez Tasc\u00f3n som har g\u00e5tt till h\u00e5rt angrepp p\u00e5 den politiska och ekonomiska eliten i Spanien. Efter isolering som f\u00f6ljde efter inb\u00f6rdeskriget lades politiken om 1959 och fram till 1985 hade Spanien en framg\u00e5ngsrik ekonomi. Men i och med inf\u00f6randet av autonomierna br\u00f6ts trenden eftersom politikerna f\u00f6r att uttrycka sin regionala identitet b\u00f6rjade inf\u00f6ra helt olika lagar och f\u00f6rordningar i olika delar av Spanien. Detta skapade kostnader, byr\u00e5krati och juridisk os\u00e4kerhet, vilket allt \u00e4r kraftiga handelshinder.
\nOch \u00e4nnu i v\u00e5ra dagar kan vi ta del av evighetsl\u00e5nga politiska diskussioner och k\u00e4bbel d\u00e4r regioner (l\u00e4s Katalonien) g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndighet eller regioner (l\u00e4s Baskien, Andalusien, Galicien, Balearerna, Kanarie\u00f6arna o s v) kr\u00e4ver mer sj\u00e4lvbest\u00e4mmande.<\/p>\n
Autonomierna har gett upphov till ett kolossalt sl\u00f6seri, konstaterar journalisten Federico Casta\u00f1o i boken \u201dSl\u00f6seriet. Hur autonomierna f\u00e5r Spanien att f\u00f6rbl\u00f6da\u201d d\u00e4r han pekar p\u00e5 att inf\u00f6randet av autonomierna betydde att byr\u00e5kratin i Spanien i det n\u00e4rmaste f\u00f6rdubblades och gjorde landet mer sv\u00e5rstyrt, eftersom staten numera endast disponerar 10\u201320 procent av de offentliga medlen, autonomierna 30\u201340 procent och kommunerna resten.<\/p>\n
N\u00e4r den stora v\u00e4rlden talar om globalisering, rivna gr\u00e4nser och handelshinder byggde Spanien murar i sitt eget land med sl\u00f6seri och korruption som resultat. Centralstyrningen var illa sedd efter Francos d\u00f6d. Men som journalisten Enric Juliana konstaterar har pendeln slagit fullt ut p\u00e5 motsatt sida.<\/p>\n
Regionala politiker, pampar och storfr\u00e4sare fr\u00e5n h\u00f6ger till v\u00e4nster har roffat \u00e5t sig, eller \u00e4gnat sig \u00e5t illegal finansiering av politiska partier som fallet \u201dcaso B\u00e1rcenas\u201d. Detta sker samtidigt det v\u00e4nsterorienterade protestpartiet Podemos f\u00e5r sympatier. L\u00e5t oss inte gl\u00f6mma bort att en snedvriden politik som inte \u00e4r baserad p\u00e5 den objektiva verkligheten kan \u00f6verdrivas och gynna populistiska l\u00f6sningar.<\/p>\n
Faktum \u00e4r att det sm\u00e5fifflas lite \u00f6verallt. \u00c4ven bland fotfolk. Sm\u00e5fiffel \u00e4r accepterat men som vi k\u00e4nner till blir \u201dm\u00e5nga b\u00e4ckar sm\u00e5 blir en stor \u00e5\u201d. H\u00e4rom\u00e5ret uppskattade skatteteknikerna (Gestha) att den svarta ekonomin i Spanien motsvarade 23,3 procent av BNP. Se d\u00e4r, ungef\u00e4r lika mycket som den \u00f6ppna arbetsl\u00f6sheten. F\u00f6r vem tror i \u00e4rlighetens namn (!) att var fj\u00e4rde person i Spanien \u00e4r arbetsl\u00f6s? N\u00e5gon? R\u00e4ck upp en hand\u2026, n\u00e4h\u00e4, ingen hand s\u00e5 l\u00e5ngt \u00f6gat n\u00e5r.<\/p>\n
I genomsnitt har varje inv\u00e5nare i Spanien en \u201dkassa B\u201d som fylls p\u00e5 med 630 euro per \u00e5r enligt Gestha. Korruption \u00f6kar klyftorna i samh\u00e4llet. Det \u00e4r knappast varje inv\u00e5nare i Spanien som f\u00e5r 630 euro svart per \u00e5r. Men studier utf\u00f6rda av landets arbetsplatsinspekt\u00f6rer \u00e4r en intressant l\u00e4sning. Vid 100.000 inspektioner var det svartjobb vid 40.000. \u00c4ven bland fotfolket p\u00e5 verkstadsgolvet.<\/p>\n
Sm\u00e5fiffel tycks vara accepterat. Det \u00e4r ocks\u00e5 en f\u00f6rklaring till att 80 procent av alla betalningar i Spanien g\u00f6rs kontant. Pengar fr\u00e5n \u201dkassa B\u201d konsumeras i regel f\u00f6rst och kommer in i systemet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Politisk korruption beskrivs ibland som det stora bekymret i Spanien efter arbetsl\u00f6shet och ekonomiska problem. Den har kopplingar till institutioner, offentliga arbeten, stadsplanering och kommunal service. Politiker, f\u00f6retagare eller tj\u00e4nsteleverant\u00f6rer g\u00f6r upp om kakan om de nu inte r\u00e5kar vara samma person. Av Ola Josefsson En borgm\u00e4stare kan ocks\u00e5 vara en byggare eller f\u00f6retagare som […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":6312,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[4,36],"tags":[],"class_list":["post-6311","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","category-spanien-just-nu"],"yoast_head":"\n